<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<document>
<s id="1">Viburnum lantana) yw ehen a wydhen vyhan yn genas Viburnum, hag yn teylu Adoxaceae.</s>
<s id="2">Eghen unpriosel yw an sedher konna rudh gans kevrennow par duryadow.</s>
<s id="3">Naras hanwall de Arlith Deu heb oatham, rag na vedn an Arlith gave do Neb ra E hanwelle heb oatham.</s>
<s id="4">Naw anedha yw hir lowr.</s>
<s id="5">Yma ogas ha 100 kilometer dhe Praha.</s>
<s id="6">Meur a de du a dheu a Shri Lanka, Indonesi hag Africa est.</s>
<s id="7">Enwau Lleoedd; Canolfan Bedwyr Karlskrona yw sita yn Swedherwyk.</s>
<s id="8">I'n 13ves ha 14ves kansbledhynnyow, Prishtina a wrug servya avel benncita an Myghternedh Serbak.</s>
<s id="9">Er yw hanow kemmyn rag lies ydhyn preydherus bras a'n teylu Accipitridae y'n urdh Falconiformes.</s>
<s id="10">Enwau Lleoedd; Canolfan Bedwyr Llanystumdwy yw tre yn Gwynedd, Kembra; (SH43NE46).</s>
<s id="11">An sita a veu fondys yn 1786. www.co.fulton.pa.us An Bennseythen Gernewek yw kuntelles bledhynnyek a Gernewegoryon, ordenys gans Kowethas an Yeth Kernewek.</s>
<s id="12">Dyllys yn 1870.</s>
<s id="13">1484 o braster an poblans yn 2011, ha 704 (47.4%) a wodhya kewsel Kembrek.</s>
<s id="14">Enwau Lleoedd; Canolfan Bedwyr Auburn yw sita yn Mayn, Statys Unys.</s>
<s id="15">An sita a veu fondys yn 1914. ci.irving.tx.us Cleveland yw sita yn Ohio, Statys Unys.</s>
<s id="16">Yma dhe Rewenys erbysiedh marhas gans tollow isel yn ferthinek.</s>
<s id="17">4a mis Genver yw an peswara dydh y'n kalander gregorek.</s>
<s id="18">Jacob Zuma, an peswara lewyth a repoblek Africa Dhehow, a wor clappya Zoulou avell y gensa tavas.</s>
<s id="19">Synsys veu an kynsa Pennseythen Gernewek dhe Borthia yn 1975, hag a-dhia 2008 re beu synsys yn Tewenblustri.</s>
<s id="20">Wosa an linen-junya dhe ygeri, an linen yntra Dibarthva Komm ha Dowr an Woon a wrug degea rag trethysi.</s>
<s id="21">4720 o braster an poblans yn 2011, ha 492 (10.4%) a wodhya kewsel Kembrek.</s>
<s id="22">1 - 2 - 3 - 4 - 5 - 6 - 7 Fraatakes, myghtern an Barthys, ha'n vyghternes Mousa yw ledhys.</s>
<s id="23">Allentown yw sita yn Pennsylvani, Statys Unys.</s>
<s id="24">An kynsa eseli a'n Chordata a omdhiskwedhas nans yw 550 milyon bledhen.</s>
<s id="25">Damyow an hern (Alosa alosa) yw puskes y'n teylu clupeidae trygys y'n Keynvor Atlantek Gogledh.</s>
<s id="26">Yma y'n gonteth tre Kargint (Sowsnek: Canterbury), an penneglos rag an Eglos Pow Sows Walter "Walt" Dohrn (5 Du 1970) yw gwarier amerikan geryes da.</s>
<s id="27">Y re bue dybrys a-dhia an 18ves cansblóth hep dhowt, ha del hevel rak cansow a vledhynnyow kens.</s>
<s id="28">I a dhewisas Lulynn awos an golow bryntin ha'n bywnans a bris isel.</s>
<s id="29">Gorsav govyn yw Tir an Bughes.</s>
<s id="30">Omgemeryansek yw rag lyverva an cita, parkow, lowarthow ha plansow, hwarvosow an mer ha'n cita, skoodhyans a'y evellans tramor, ha kedhlow touristieth.</s>
<s id="31">Menydhyow a skoellyon dhiworth an diwysyans ma yw tremynn aswonnys yn ta yn ranndir Sen Ostell.</s>
<s id="32">Quercus berberidifolia, an Glastan Krann Kaliforni, yw ehen a wydhen po pryskynn bythlas po rannvythlas, yn genas Quercus, ow triga yn Kaliforni.</s>
<s id="33">433 yw blydhen y'n dydhyans gregorek.</s>
<s id="34">Gorfennys kyns 8 OK, martesen dyllys yn 15 OK.</s>
<s id="35">Valparaiso yw sita yn Chile.</s>
<s id="36">Enwau Lleoedd; Canolfan Bedwyr Dyffryn Cennen yw tre yn Sir Gaerfyrddin, Kembra; (SN61NW78).</s>
<s id="37">An dowrgleudh eth rag 35 mildiryow hag yskynna 433 treys-hys a-ugh leven an mor.</s>
<s id="38">I'n Qur'ân, Moyses (po موسى Mûsâ) yw onen a brofosy Islam.</s>
<s id="39">621 o braster an poblans yn 2011, ha 73 (11.8%) a wodhya kewsel Kembrek.</s>
<s id="40">248 o braster an poblans yn 2011, ha 135 (54.4%) a wodhya kewsel Kembrek.</s>
<s id="41">Veracruz yw stat yn Meksiko.</s>
<s id="42">Y skrifir Kashoubek y'n lytherennans Latin.</s>
<s id="43">Hanter kansbledhen wosa, yth esa Rebellyans an Lyver Pysadow yn 1549 erbynn an lyvrow pysadow hag o nowyth, protestant hag y'n yeth Sowsnek.</s>
<s id="44">Yma neb divellkeynoges, kepar ha Chaetognatha, Hemichordata, Tunicata ha Cephalochordata, unwos moy ogas dhe vellkeynoges ages divellkeynoges erel.</s>
<s id="45">Gleneagles Hotel eus yw ostel a-barth Torquay, Pow Sows.</s>
<s id="46">Kastell-Paol yw hy fennsita istorek, ha Paol Aorelian yw hy thasogyon.</s>
<s id="47">Yn 2010, poblans an sita o 39,444.</s>
<s id="48">Pennskol Toronto, yn kres an sita, yw an bennskoll eryes gwella yn Kanada, gensi nebes 60 000 a studhoryon.</s>
<s id="49">Onan a'n hensi a dremenas an Glynn Gwernan war Bonsfordh Treffry, an brassa ponsfordh yn Kernow pan veu byldyes.</s>
<s id="50">5044 o braster an poblans yn 2011, ha 510 (10.1%) a wodhya kewsel Kembrek.</s>
<s id="51">Pennrynn yw tre yn Kernow, Breten Veur, war Avon Pennrynn.</s>
<s id="52">Ehen beryllys yw an panda gans 2,000 dhe'n moyha 3,000 y'n bys.</s>
<s id="53">Enwau Lleoedd; Canolfan Bedwyr Crymych yw tre yn Sir Benfro, Kembra; (SN13SE67).</s>
<s id="54">Yn termyn eus passys yth esa kyrghenn Vreanek geryes da rag hy balyow sten.</s>
<s id="55">1906 o braster an poblans yn 2011, ha 1556 (81.6%) a wodhya kewsel Kembrek.</s>
<s id="56">An sita a veu fondys yn 1636. www.springfieldcityhall.com Nauru (yn Nauruek, Naoero) yw gwlas ynysek y'n Keynvor Hebask.</s>
<s id="57">Skrifas o 16 moy gans y vab, Christopher Awdry; 14 yntra 1983 ha 1996, ha dew yntra 2007 ha 2011.</s>
<s id="58">An lytherennek Latin a veu selyes avell scrifa-composter sodhogel an 'eth yn 1928, yn le an lytherennek Arabek.</s>
<s id="59">Poblans an Konteth yn niverans 2010 o 22,915 a dus.</s>
<s id="60">904 o braster an poblans yn 2011, ha 578 (63.9%) a wodhya kewsel Kembrek.</s>
<s id="61">John Joseph "Jack" Nicholson (22 Ebrel 1937) yw gwarier amerikan geryes da.</s>
<s id="62">Yntra Tregarrek ha Fordh Sen Kolom, an linen a dreus Gwithva Natur Woon Gors.</s>
<s id="63">Yn 2010, poblans an sita o 343,829.</s>
<s id="64">Ev a res a-dro dhe'n howl yn 88 jydh dor.</s>
<s id="65">Herwydh Jeffri a Venow, myghtern an Vrythonyon o ev wosa mernans Owdav Hen.</s>
<s id="66">Yn termyn Yesu, difennys o prononsya an hanow sans; pegh o hemma.</s>
<s id="67">An sita a veu fondys yn 1874. www.cityofpasadena.net Delhi (Hindik: दहली, Urdu: دہلی dehlī) yw an vrassa sita yn Eynda.</s>
<s id="68">Dyllans Bulgarek a Wikipedi H yw ethves lyther an lytherennek Kernewek hag a'n lytherennans romanek dre vras.</s>
<s id="69">Nevra ny dal corn "cresten" pasti bos dybrys, ha corn yw tewlys rag spyrysow tus bal, kravlostow, po tus mor marow.</s>
<s id="70">An sita a veu fondys yn 1864. www.jonava.lt 1910 - 1911 - 1912 - 1913 - 1914 - 1915 - 1916 1913 OK yw blydhen gemmyn y'n dydhyans gregorek, ow talleth dy' Mergher.</s>
<s id="71">Yn nownsegves kansblydhen, spektroskopieth a dhallethas a vos usys yn steronieth.</s>
<s id="72">An sita a veu fondys yn 1950. www.vinhlong.gov.vn Skantlyn:Stokk-vietnam Gettysburg yw sita yn Pennsylvani, Statys Unys.</s>
<s id="73">Y'n Ruwvaneth Unys, yma dewisyansow senedhek oll owth hwarvos war dhy' Yow a-dhia 1935.</s>
<s id="74">"Die nordfriesischen Mundarten".</s>
<s id="75">An dre a vue fondys yn 1737.</s>
<s id="76">Goelowann yw goel goth dasserghys yn 1991 wosa kansblydhen a dhifyk.</s>
<s id="77">Tuvalu yw gwlas ynysek y'n Keynvor Hebask.</s>
<s id="78">Pan o 13 bloodh, hi a waynyas "Les écoles du désert", kesstrif a veu skoodhys gans an bagas gorvarghas Cora, hag a viajyas dhe Vali gans kanasedh dengerensedhek a Gao dhe Dimbuktu.</s>
<s id="79">Neshevin yw dhe vorviles ha pyffyers.</s>
<s id="80">An hyns-horn 1⁄4 mildir (0.4 km) a eyl-ygeris yn mis Gwynngala 2004.</s>
<s id="81">Powys yw konteth vras yn Kembra gres war an amal gans Pow Sows.</s>
<s id="82">Yn 2010, poblans an sita o 7,620.</s>
<s id="83">Yma'n chi may trigas ev ynno hwath ena yn Hellys, hag yma arwoedh kov a-ugh an daras.</s>
<s id="84">Metol loos, krev, tennvenek yw.</s>
<s id="85">Ev a dhalathas seny orth kescanow orth unnek bloodh ha desky ilow gwerin Breten Vian, Pow Sows, Alban, Wordhon ha Kembra, keffres ha desky an tambour, an tollgorn wordhonek, ha'n whythel sten.</s>
<s id="86">885 o braster an poblans yn 2011, ha 110 (12.4%) a wodhya kewsel Kembrek.</s>
<s id="87">Glasgow yw unn a'n ranndiryow a dhewis 'Mynnav' y'n referendum anserghogeth Albanek 2014.</s>
<s id="88">Yeth polynesek yn Palau yw Palauek.</s>
<s id="89">Yth esa dhedhi poblans a 731 424 a drigoryon yn 2010.</s>
<s id="90">Une Saison en Enfer ("Unn Seson yn Yfarn").</s>
<s id="91">Enwau Lleoedd; Canolfan Bedwyr Abernant yw tre yn Sir Gaerfyrddin, Kembra; (SN32SW86).</s>
<s id="92">An gwithti Kerrek Kales nowyth yw rann finek an plott gwellheansow ma.</s>
<s id="93">Te gwras gorthye thy tas ha thy mam ma halla thy dythyow bos pell es res thys gans an arluth thy Dew.</s>
<s id="94">Ena y kwaynya an dre rowedh avel dinas war an amal ynter Wessex ha Mercia.</s>
<s id="95">1924 - 1925 - 1926 - 1927 - 1928 - 1929 - 1930 1927 OK yw blydhen gemmyn y'n dydhyans gregorek, ow talleth dy' Sadorn.</s>
<s id="96">Konteth Mercer (yn Sowsnek, Mercer County) yw konteth yn Pennsylvani, Statys Unys Amerika.</s>
<s id="97">838 o braster an poblans yn 2011, ha 396 (47.3%) a wodhya kewsel Kembrek.</s>
<s id="98">Nosweythyow Gwynn (Russek: Белые ночи, Belye nochi) yw hwedhel berr gans Fyodor Dostoevsky.</s>