<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<document>
<s id="1">Deg umenzu n tefsut, ttenkaren medden di tafrara akken ur yeggan ara sseɛd-nsen.</s>
<s id="2">Bigard d ameddakel uqrib n uselway afrensis n zik Nicolas Sarkozy.</s>
<s id="3">Aɣlan, ihi, d tiwizi meqqren, i d-yettlalen seg yiseflan i nefka d wid daɣen ara nefk sya d asawen.</s>
<s id="4">Inezeggan d almuggar (ssuq) n tsbbabt imqqeranen deg tasga-ya.</s>
<s id="5">Mouloud Mammeri, entretien avec Tahar Djaout, suivi de "La Cité du soleil", Éditions Laphomic, Alger, 1987.</s>
<s id="6">Mi yebda ṭṭrad agraɣlan wis sin, yal yiwen yesmuqul d acu ad d-yawi, d acu ad d-yaker neɣ ad d-terbaḥ, ma d Aɛmer ur d-yelhi d yiman-is, d win yettzidin di leqdic.</s>
<s id="7">Urd qqimen-ara aṭas n medden i-tt yesawalen tura di Lzzayer.</s>
<s id="8">Yettwassen ugar s kra n wungalen am Anɣa d uḥasef (1867) neɣ Ungif (1874 ) neɣ Atmaten Karazov(1880) anda i d-ibeyyen taẓuri-s meqqren.</s>
<s id="9">Wwint tilelli-nsent sɣur Tagelda Yedduklen deg useggas 1978.</s>
<s id="10">Azwaw Kebbus (ilul deg 20 Yebrir 1952), d amarir adzayri n tkurt n uḍar.</s>
<s id="11">Tagrawt-a tennulfa-d deg 1954.</s>
<s id="12">Ddar Lbiḍa (s tefrensist: Maison Blanche, s tmaziɣt : Axxam Amellal), d taɣiwant n wegmuḍ n twilayt n Ldzayer, zedɣen-tt 80.033 n yimezdaɣen.</s>
<s id="13">Tatoeba ixulef imawalen nniḍen yellan ɣef tnelli seg akken netta yelha-d d usuqel n tefyar ikemlen.</s>
<s id="14">102 n wussan ad yegrin deffir-s i taggara n useggas.</s>
<s id="15">Tajumma-nnes 3 249 km2 (yikilumitren imkuẓen).</s>
<s id="16">D ayen iwumi qqaṛen Tamacint n Turing.</s>
<s id="17">Llan 128 wussan deffir-s ar taggara n useggas.</s>
<s id="18">Llan 26 wussan deffir-s ar taggara n useggas.</s>
<s id="19">Syin iṛuḥ ɣer temdint n Lezzayer, anda i yuɣal d amasay n Tirni n Uslelli Aɣelnaw sdaxel n tmurt.</s>
<s id="20">Yeqdec aṭas deg tdukliwin.</s>
<s id="21">Ma deg Ruma iban-d deg lqern III sendd Tal.</s>
<s id="22">Zedɣen-tt 7.364.570 n yimezdaɣen (Ibulgariyen).</s>
<s id="23">Taddart n Werǧa tesfulleḥ ttjuṛ n igumma (tineqlin, tireḍlimin, tifiras, tigusimin, tifeṛṛanin) d tidal timeẓliyin ɣas ma anezwu yeqseḥ deg tagrest.</s>
<s id="24">Imezdaɣ-ines d leqbayel n tidet, tɣiwant d tagellilt s aṭas acku adabu n Ledzayer ur yebɣa ara taneflit n temnaṭ-agi.</s>
<s id="25">Tutlayt Taglizit d tutlayt tanṣibt g Belize Kurów d taddart deg wanẓul-agmuḍ n Lapologne, ger Puławy d Lublin, s tama n wasif Kurówka.</s>
<s id="26">Leḥrara-nni d-yewwi d yimdukal-is ur teḥbis ara kan din, beggsen ruḥen ɛeddan-d di tedwilt n yicennayen uzekka deg umaṭṭaf wis sin.</s>
<s id="27">Ma ttuɣ arrac nneɣ yeɣlin, Nek mačči d aqbayli Lwennas d dda Lmulud Mazal-aɣ d imaziɣen Ur nettruz' ur nkennu Ur nqebbel ara azaglu Mazal-aɣ ... mazal-aɣ d imaziɣen ...</s>
<s id="28">Tamurt n Iqbayliyen tefraq s sa (7) timazdayin tizayezin tiɣzutin i neqqar tiwilayin.</s>
<s id="29">G wakal g d nenker ?</s>
<s id="30">Seg iseggasen n 60' isker-d aṭas isura imecṭaḥ, d wiɣaḍ imeqṛanen in Tiliẓri RTA Les Oiseaux de l'été (1978) d Noir et blanc (1986), Cri de pierre (1986), La Colline oubliée (1996).</s>
<s id="31">Zedɣen-t 740 668 n yimezdaɣen.</s>
<s id="32">D acu kan, deg wass n 5 Yunyu 1956, iɣallen imsellḥen ifṛensisen nɣan Laban ɣer yidis n Henri Maillot ed 5 n yemjuhad idzayriyen niḍen deg tama n Lkarimeyya (deg twilayt n Cclef).</s>
<s id="33">Ajinum d ayen i d-ijemmlen isallen ijiniyen icudden ɣer kra n telmest, win n wemdan fkan-t-id di 2003.</s>
<s id="34">Ussisen yezrin urmen (ɛerḍen) ad sniflen icraṭen mgal n ivirusen yeṭṭafaren tawacult n Kuṛunavirus yettaɣen amdan aladɣa i SARS-CoV d temsedfart tamesguneft n usamer alemmas (MERS).</s>
<s id="35">Tteffren deg-s tasmekta d tameqrant n tayliwin.</s>
<s id="36">287 n wussan ad yegrin deffir-s i taggara n useggas.</s>
<s id="37">Zedɣen-tt 11.389 n yimezdaɣen.</s>
<s id="38">G lqern 20, Ingliziyen akk d irumiyen bḍan akal n iɛetmaniyen, ssulfen aṭas n tmura gar-asen Falesṭin n 1920, yella deg-s : Urdun, Agemmaḍ Utrim, Yesrayel, Ɣezza.</s>
<s id="39">Imi d-newweḍ ɣer Butwab, ssneɣ-d Lyuṭna Ssi Sliman.</s>
<s id="40">Tura tesɛa azal n 100,000 imezdaɣen, i wumi neqqar Iqeṣriwen neɣ Leqeṣri s taɛrabt.</s>
<s id="41">Ameɣnas g ubniq iɣemel Tarwa nneɣ mmuten s wetfel Tidit n wi tdderɣel.</s>
<s id="42">Kra n wunuɣen Polland ball iswi nsen d akken tamurt n arruss tezmer ad tali s igenni ma d Tapulunt ur tezmir ara, yiwen s unuɣen imrayen Pollandball yettwasnen yemmaled d akken amaḍal ad tyewwet yiwen weẓru ameqqṛan.</s>
<s id="43">Iẓerwalen (s tefrensist: Zerouala), d taɣiwant n Sidi Belɛebbas, zedɣen-tt 4.790 n yimezdaɣen.</s>
<s id="44">Lislam am tmasiḥit i ttwaḥseb n ajjed ameɣradan (universel).</s>
<s id="45">Anwa-t ?</s>
<s id="46">Ayda d yiwet n tceqquft n l'opéra i yurra yiwen n utelyani umi qqaren Verdi.</s>
<s id="47">Inna : Ad ɛasseɣ maca ad ččeɣ.</s>
<s id="48">Ẓaɛṛur (Isem usnan: Crataegus azarolus) d talmest n yemɣi seg twacult n tnejjikt. Carl Von Linné d amdan amezwaru i yuran fell-as deg useggas n 1753. Tamlest-a teḥseb-itt IUCN am d talmest ur tettwaggez.</s>
<s id="49">Zik, u tikwal ula d ttura, di tmezgida yagi n Wannar Abextit i d-ttili tmeɣṛa n Anzsar timti a tebdu tettiwriɣ tmurt neɣ m' ar a yeffad wakal tiqit n waman.</s>
<s id="50">TypeScript.</s>
<s id="51">Ulamek ara a nidir akka.</s>
<s id="52">Yesɛa tanaslit Taswisit d tin n tefriqt n Unẓul.</s>
<s id="53">Lqern wis XVI yezra-d daɣen talalit n Tamurt n leqbayel deg talemmast n tafriqt, imi ahric ameqran n tafriqt i ttmuqlen ɣef rrif n lebher yella seddaw n lestiɛmar aɛutmani.</s>
<s id="54">Kra n timi n wexxam f ara d ɛedi tjeggajt-nni yerna adernun ɣurs, ad teddun qqaren : Anẓar !</s>
<s id="55">221 n wussan ad yegrin deffir-s i taggara n useggas.</s>
<s id="56">Tagnawt deg tɣiwant-agi d tin yeḥman deg unebdu, d tasemmaḍt s waṭas n ugeffur deg tegrest.</s>
<s id="57">Asmel n Tasudut Serbantes g Dzayer Udi d tanga tanassemt id yettwakkasen seg usendu n uyefki yettusberbren Ayefki Tamtunt Ifarisen n yiɣi iɣi Talussi Afus ɣer ufgan d agman gar yegmanen ifellayen, yezga-d deg taggara n yiɣil.</s>
<s id="58">Tamanṭit d yiwet tɣiwant n twilayt n Wedrar di tama n Tawat, deg useggwas n 2008 ɣur-es azal n 9,481 imezdaɣen.</s>
<s id="59">Taqcict-a tlul-d deg taddart n At Yemɣur, deg tɣiwant n Amecras (Tizi Wezzu).</s>
<s id="60">Wa icudd ɣer gma-s.</s>
<s id="61">352 yemdanen zedɣen deg-s (aseggas : 2013).</s>
<s id="62">Tezga-d deg tesga n Lḥusima deg Arrif af yiri n yilel deg tnebdadt n Taza-Lḥusima-Tawnat.</s>
<s id="63">Sebɛa n wussan n ccwal iǧehden snuhzen tamurt merrra; ilemẓyen nnuɣen mgal tamsetla, zedmen ɣef izdaɣen akk d wayla n unabad.</s>
<s id="64">Franco yemmut di 1975, u temmut yid-s tallit-nni n lbaṭel ameqqran.</s>
<s id="65">Plage des Libraires (circa 1911-1925).</s>
<s id="66">Nna Crifa d tacennayt taqbaylit tameqwrent, tlul-d deg Ilmayen.</s>
<s id="67">Ammud n tullisin: Tuɣalin.</s>
<s id="68">Ahawt ihi, neḥweǧ iwiziwen !</s>
<s id="69">Deg 746, twet-d yiwet n tzenzelt ay tt-ihudden, dɣa ɛawden bnan-tt Yiɛebbasiyen deg 754.</s>
<s id="70">Zedɣen-tt 29,291 n yimezdaɣen.</s>
<s id="71">Sakin nettat ad as-d-terr daɣen s ccnawi : Asummet-inu d iniy !</s>
<s id="72">Yeqqim akken almi d asmi i d-tlul tiliẓri n tmaziɣt (amaṭṭaf w-4).</s>
<s id="73">Arezqi U Lbacir d yiwen n wergaz yettnaɣen ɣef tlelli "Bandit d'honneur", deg tama n Ukeffadu, Tamgut, Iɛekkuren.</s>
<s id="74">V. inkesta soziolinguistikoa 2011 [V. Sociolinguistic Survey] (PDF) (in Tabaskit).</s>
<s id="75">Tajumma-nnes 1.076.395 km2 (yikilumitren imkuẓen).</s>
<s id="76">Tawtemt d yifrax gan d irasen (iqahwiyen) Awal-a d awal ɣef taddart At Ɛisa Uyeḥya, neɣ ahat d awal ɣef tudrin akk n tmurt-nneɣ imi yiwen n sent akk, rɣant akw, kif kif-itent akk deg wayen ctaqqent.</s>
<s id="77">Ilul deg 21 yebrir 1949 di Wehran.</s>
<s id="78">Am waken teẓram, awaqqur amuddur d azamul n tlelli acku ur iqebbel ara tameddurt deg lqebṣ.</s>
<s id="79">198 n wussan ad yegrin deffir-s i taggara n useggas.</s>
<s id="80">Zedɣen-tt 30.484 n yimezdaɣen.</s>
<s id="81">Deg wegmam-a ay tlul tgellidt n Briṭanya Tameqrant, Elizabeth Tis Snat.</s>
<s id="82">Temmin seg 1067 - 1068.</s>
<s id="83">Yernu, ɣef wakken ay d-yenna Ɛebderreḥman Uxeldun (Ibn Xeldun), sin yiseggasen kan ay yekka deg lebni-s.</s>
<s id="84">Kurdistan d tamurt war azarug d-yezgan di Asya ger timura n Tturk, Lɛiraq, Iran d wamur amectuḥ n Surya d Arminya.Tesɛa ger 25 d 30 imlyan n imezdaɣ.</s>
<s id="85">Tuɣal d nettat ay d taklit.</s>
<s id="86">Yal aḥric n tmeddurt n imdanen ur tijja, ladɣa iɣeblan i d-ttmagaren di ddunit.</s>
<s id="87">Terbeḥ deg useggas 2008 tabuqalt n Lezzayer (teɣleb Tlemsan).</s>
<s id="88">Bande magnétique Magnetic tape Tamdint n Belgrad d tamanaɣt n tmurt n Serbi.</s>
<s id="89">S umata, Imuriyen dren deg ugafa n tmazɣa, ma d Imaziɣen deg unẓul.</s>
<s id="90">Ziwi (FR:Ziwi) d taddart deg tɣiwant n Ukeffadu.</s>
<s id="91">Deg tesnamka, tamegdawalt d taluft i d-yemmalen sin n wawalen i yezdi yiwen unamek.</s>
<s id="92">Di Tefrikt tanẓulant (australe), llan waṭas n yegduden, nezmer ad ten-nebḍu ɣef snat n trebbaɛ timeqranin.</s>
<s id="93">Wwin-d iman nsen ama di tmecṭuḥin ama di tmeqwranin.</s>
<s id="94">Deg useggas n 1774 ay teqqel temdint-a d tamaneɣt n tmurt.</s>
<s id="95">Ameḍfas d amalay n tmeḍfast, sɛan yiwen unamek.</s>
<s id="96">Tesɛa azal n 169,300,000n imezdaɣ (deg 2007).</s>
<s id="97">Ikcem s Akabar n Wegdud Azzayri (MTLD) deg useggas n 1942.</s>
<s id="98">Gar usseggwas 1507 d usseggwas 1515, ikfa adlis ɣef tussnayyurt De Hypothesibus Motuum Coelestium a se Commentariolus.</s>