Jan Freddy Skoglund Paltto (š. kuovâmáánu 20. peeivi 1961) lii tavesämmilâs áámmátgolfspellee, toimâtteijee, pedagog já finnodâholmooš (ABC-Company E-skuvla AS).
Jan Freddy Skoglund Paltto, född 20 februari 1961, är en samisk professionell golfare, journalist och pedagog.
Eellim Jan Freddy Skoglund Paltto šoodâi kuovâmáánu 20. peeivi 1961. Sun eeči lâi Hans Skoglund (orjâlâškielân Erkke Niillas Hánsá).[1] Sun rávásmij Váljuuvâst, Finnmarkist, Taažâst kuuđâ párnáá perrust.
Jan Skoglund Paltto växte upp i Váljohka i Finnmark i Norge i en familj med sex barn, som levde på jordbruk, fiske och bärplockning.
Paltto juuđij asâttâhškoovlâ. Škoovlâ maŋa sun varrij Oslon luuhâđ sämikielâ, ekonomia, organisaatioteoria já oppâmateriaalteknologia Oslo ollâopâttuvvâst.
Han gick på internatskola under hela sin skolperiod, studerade samiska, ekonomi, organisationsteori och läromedelsteknologi vid Oslo Universitet.
Sun lii meid čođâldittám kuulmâihásii škovlimohjelm golfvälmejeijeid.
Han har också en treårig utbildning till golftränare.
Karrieer Paltto vuáđudij sämikielâg oppâmateriaalijd rähtee já kielâpalvâlusâid fällee finnoduv ABC-Company E-skuvla AS.
Han grundade utbildningsföretaget ABC-Company E-skuvla AS och var dess chef 1988–2000, och arbetade därefter med marknadsföring i företaget.
Sun lâi meid ohtâ Karasjok Golfklubb vuáđudeijein ive 2001. Tobbeen sun poorgâi golfvälmejeijen iivij 2004–2012.
Han var med att grundade Karasjok Golfklubb 2001 och var tränare där 2004–2012.
Palhâšumeh Paltto oovtâst pelikuoimijnis Kirsi Palttoin já obišáin Ingá-Márja já Máret Steinfjellsáin vuoitij Kollekielâ-palhâšume.[1] Palttokyevtis vuoittijn Kollekielâ-palhâšume "sunnuu kuhesáigásii pargoost tave-, maadâ- já juulevsämikielâ pyerrin."[1]
Jan Skoglund Paltto fick tillsammans med sin fru Kirsi Paltto det samiska språkpriset Gollegiella 2016 för sina pedagogiska insatser för nordsamiska, sydsamiska och lulesamiska.[1]
Käldeeh
Källor
↑ 1 2 Alajärvi, Martta: Sahâpittááh Yle Säämist: Tääl lii äigi iävtuttiđ Kollekielâ-palhâšume vyeittee, Taažâ pele Aanaarjuuvâ aalmugmeeccist lappum almai kavnum Yle Säämi. 11.7.2018. Čujottum 13.5.2022.
↑ Om Gollegiellapriset 2016 på svenska Sametingets webbplats
Sápmi Sessions (suomâkielân Saamelaissessiot já tárukielân Samiske musikkmøter) lâi ruátálâš TV-ráiđu, maid vuolgâttui kyevti paje ääigi SVT-kanavast iivij 2011 já 2014.
Sápmi Sessions är ett tv-program som har sänts i två säsonger på SVT under 2011 och 2014.
Rááiđu láá ráhtám Lisa Marie Kristensen já Henrik Burman. Formaat TV-rááiđust lii musikkárkyevtis: ohtâ sämmilâš musikkár já ohtâ ruátálâš musikkár, kiäh iävá ovdalist tuubdâ kyeimi kyeimis.
Programmet går ut på att en samisk och en svensk musikartist möts och gemensamt skriver en sång under tre dagar i en musikstudio i Vássijávri i Kiruna kommun.
Sunnust láá kulmâ peeivi rähtiđ oovtâst uđđâ pitá muusikstudiost, mii lii Kiärun kieldâ Vássijávrist.
Programmet skapades av Lisa Marie Kristensen och Henrik Burman och har tilldelats Ikarospriset och samiska journalistpriset.[1][2]
1. paje
Säsong 1
Vuossâmuš paje vuolgâttui kiđđuv 2011.
Första säsongen sändes våren 2011.
Pvm Musikkáreh 21.4.2011 Inga Juuso & Markus Krunegård 28.4.2011 Niko Valkeapää & Kristian Anttila 5 maj 2011 Sofia Jannok & Familjen, Andreas Tilliander 12 maj 2011 Lars-Ánte Kuhmunen & Johnossi 19 maj 2011 Adjágas & Anna von Hausswolff 26 maj 2011 Wimme Saari & Looptroop Rockers
Datum Medverkande artister 21 april 2011 Inga Juuso & Markus Krunegård 28 april 2011 Niko Valkeapää & Kristian Anttila 5 maj 2011 Sofia Jannok & Familjen, Andreas Tilliander 12 maj 2011 Lars-Ánte Kuhmunen & Johnossi 19 maj 2011 Adjágas & Anna von Hausswolff 26 maj 2011 Wimme Saari & Looptroop Rockers
2. paje
Säsong 2
Nubbe paje vuolgâttui tälviv 2014.
Andra säsongen sändes våren 2014.
Pvm Musikkáreh 20 januari 2014 Ingá-Máret Gaup Juuso & Loreen 27 januari 2014 Maxida Märak & Aki, King Fari Band 3 februari 2014 Mari Boine & Ane Brun 24 februari 2014 Niillas Holmberg & Deportees 3 mars 2014 SlinCraze & Mohammed Ali (prod.
Datum Medverkande artister 20 januari 2014 Ingá-Máret Gaup Juuso & Loreen 27 januari 2014 Maxida Märak & Aki, King Fari Band 3 februari 2014 Mari Boine & Ane Brun 24 februari 2014 Niillas Holmberg & Deportees 3 mars 2014 Slincraze & Mohammed Ali (prod.
Palhâšumeh Sápmi Sessions vuoitij ive 2012 Säämi toimâtteijeepalhâšume. Siämmáá ive ráiđu meid vuoitij Ikarospalhâšume.[1][2] Palhâšuumij lasseen ráiđu lâi iävtukkâssân eurooplâš Prix Circom - muusikpalhâšumán iivij 2012 já 2014, mut ij vuáittám.[3] Käldeeh
Referenser
Peik Göran Stenberg (š. roovvâdmáánu 13. peeivi 1960 Helsig, Suomâ) lii suomâruátálâš musikkár já čaittâleijee.
Peik Göran Stenberg, född 13 oktober 1960 i Helsingfors, är en finländsk skådespelare och sångare.
Eellim já karrieer
Biografi
Stenberg juuđij Grankulla samskola Kauniaisist.
Stenberg är utbildad vid Teaterhögskolan i Helsingfors.
Tobbeen sun uápásmij Pasi Hiihtolan, kiäin sun lii porgâm jo paijeel 25 ihheed maaŋgâlágán projektijn tegu Radio Fnatt sehe maŋeláá ruotâkielâg päärnaimuusikjuávhust Sås och Kopp já ton suomâkielâg versiost Sotta ja Pytty.[1] Stenberg máttá čuojâttiđ el. ukulele, mandoliin, buzuki já 12-sraaŋgâsâš kiitaar. Päärnaimuusikjuávhust Sås och Kopp sun čuojât kiitaar já Hiihtola huilo.
Han är en utpräglad humorist, barns och familjers favorit på grund av sitt muntra skådespeleri, sin sång och musik. Hans största roller har varit kapten Krok i Peter Pan, broder Tuck i Robin Hood och Alfred P. Doolittle i My Fair Lady (2003), alla tre på Svenska Teatern.
Ton lasseen Stenberg já Hiihtola lává meid vuáđudâm já čuojâttává Kauniaisii ukulelejuávhust Grankulla Ukulelesällskap.[2] Stenberg lii valmâštum Teatterollâškoovlâst Helsigist.
Han var vidare med i ungdomsmusikalen Spin 2005 på denna scen och har dessutom arbetat på Lilla Teatern 1989–1994 och på Skolteatern 1985–1989.
Sun lii čaittâlâm Svenska Teatern ruotâkielâg čaitâlmijn tegu Peter Pan, Robin Hood, My Fair Lady já Spin. Ton lasseen sun lii čaittâlâm Lilla Teaternist iivij 1989–1994 já Skolteaternist iivij 1985–1989. Pargo Filmografia Elleekoveh 2020 – Livet efter döden (suomâkielân Elämää kuoleman jälkeen) 2015 – Maartin 2012 – Niko 2 1997 – Kosminen kaaos (TV-elleekove) 1996 – Joulupukki ja noitarumpu (TV-elleekove) 1991 – Mitä pimeämpi yö - sen kirkkaammat tähdet (TV-elleekove) TV-rááiđuh 1996 – Full House (suomâruátálâš TV-ráiđu) 1993 – Mormor (suomâkielân Isoäiti) 1990–1991 – Muumileevi mainâseh (jaapaankielân 楽しいムーミン一家, Tanoshii muumin ikka) <!--Teatter Diskografia-->
Han har varit Kopp i den populära sånggruppen Sås och Kopp.
Källeeh
Källor
Petrus Dahlin Šoddâm roovvâdmáánu 12 peeivi 1964 {{{jáámmám}}} {{{hävdi}}} Pargo Áámmát kirječällee, art director Noomah John Petrus Dahlin Kirjálâšvuođâ šlaajâ párnái- já nuorâikirjálâšvuotâ Kielâ ruotâkielâ Peerâ {{{vanhimeh}}} {{{pelikyeimi}}} Párnááh 3
Petrus Dahlin Petrus Dahlin 2014 i Nynäshamns bibliotek Född 12 oktober 1964 (57 år) Yrke författare Nationalitet Sverige Språk svenska Genrer barnlitteratur Barn 3 Webbplats kalleskavank.se
John Petrus Dahlin (š. roovvâdmáánnu 12. peeivi 1964 Umeå, Ruotâ) lii ruátálâš art director já kirječällee, kii čáálá párnái- já nuoráikiirjijd ruotâkielân. Suu pargo lii jurgâlum el. hollandkielân, tanskakielân já arabiakielân.[1] Eellim John Petrus Dahlin šoodâi roovvâdmáánnu 12. peeivi 1964 Umeåst, Ruotâst. Pärnivuođâst Dahlin já suu viälžá luhhii ennuv ráiđukuuvijd, ko sust iä lamaš ko ohtâ kirje pääihist.
John Petrus Dahlin, född den 12 oktober 1964 i Umeå, är en svensk art director och barnboksförfattare.
Ko Dahlin lâi nubálovihásâžžân suu enni naajâi almain, kii lijkkui luuhâđ. Taan almai tiet Dahlin lijkkuuškuođij luuhâđ já luuhâi-uv uáli ennuv. Luuhâm lasseen sun meid ostâlij já luoihâttij kiirjijd viššâlávt.[2] Nubálovihásâžžân sun meid sárguškuođij ráiđukuuvijd jieijâs fanzinijd.[3][4] Sun rávásmij Umeåst, Skånest já Tukholmast.
Han har skrivit ett antal barn- och ungdomsböcker, bland annat böckerna om Kalle Skavank som illustrerats av Sofia Falkenhem.
Ive 1989 sun varrij Tukholman, kost sun, suu pelikyeimi já kulmâ párnáá vistig ääsih.[2][5] Karrieer Dahlinist láá lamaš kyehti parallelkarrieer: nubbe párnáid já nuoráid kiirjij kirječällen já nubbe art directorin máinustoimâttuvvâst.[2] Kuábbáá pargoost sun ferttee leđe utkáá já kavnâđ kreatiivlâš ideaid já kevttiđ mielâkiddiiváigijn vuovijgijn puohlágánijd čuolmâid-uv čuávdimân.[2] Ton lasseen ferttee uážžuđ ulmuid kiäsuttuđ tagarijn aašijn, main sij iä lamaš veltihánnáá perustâm ovdâlist.[4] 1980-lovvoost Dahlin sáárgui ráiđukuuvijd jieijâs já eres ulmui fanzinijd. Távjá sun lii porgâm oovtâst sárgoin Magnus Jonason.[6] Dahlin čaalij suu vuossâmuu kirje, ko sun alge ij paittum moonâm uáđđiđ.[7] Sun smietâstij mondiet párnááh iä nohháád nuuvt jotelávt ko laampui puáhtá časkâdiđ. Tast šoodâi suu vuossâmuš kirje, Godnatt Lampan (anarâškielân: Uáđi pyereest, lamppu), mii almostui ive 2004.[7][8]
2015 vann han Bokjuryns pris i kategorin 10–13 år för boken Kurragömma.
Tast maŋa Dahlin lii čáállám ennuv kiirjijd, moh láá párnáid já nuoráid jiäráskitteeh já älkkeeh luuhâđ.
Dahlin var under 1980-talet aktiv som serieskapare i egna och andras seriefanzin.
Ton lasseen sij pasteh luuhâđ Dahlin kiirjijd toi tiäđoigijn já táiđuigijn, moh sist láá já siämmáá hárjuttâllâđ mielâkiddiivái teevstâi luuhâm já iberdim.
Han samarbetade då ofta med Magnus Jonason,[1] senare verksam som reklamtecknare samt storyboardtecknare för filmproduktioner.[2]
Palhâšumeh Ive 2015 Dahlin finnij Bokjury-palhâšume 10–13-ihásij luokast kirjestis Kurragömma. Siämmáá ive sun lâi iävtukkâssân Crimetime Awards -kirjálâšvuođâpalhâšumán. Ive 2019 sun já sárgoo Johanna Kristiansson láin oppeet iävtukkâssân Crimetime Awards -kirjálâšvuođâpalhâšumán.[1] Pargo Dilsa -ráiđu 2011 – Dilsa och kärlekens mysterier (Rabén & Sjögren) 2012 – Dilsa och det brustna hjärtat (Rabén & Sjögren) 2013 – Dilsa och den falska kärleken (Rabén & Sjögren) Filix Wood -ráiđu 2019 – Filix Wood - Bara den svagaste överlever (Rabén & Sjögren) 2020 – Filix Wood - De giriga hundarnas natt (Rabén & Sjögren) 2021 – Filix Wood - I skuggornas våld (Rabén & Sjögren) Kalle Skavank -ráiđu 2007 – Kalle Skavank – Ugglor i Bagarmossen (Tiden) 2007 – Kalle Skavank – Änglar på Skogskyrkogården (Tiden) 2008 – Kalle Skavank – Klotter i Kärrtorp (Tiden) 2008 – Kalle Skavank – Stöld på tistelvägen (Tiden) 2009 – Kalle Skavank – Motorsågar i Björkhagen (Tiden) 2009 – Kalle Skavank – Gravstenen i Enskededalen (Tiden) 2010 – Kalle Skavank – Branden vid Söderbysjön (Rabén & Sjögren) 2010 – Kalle Skavank – Snokar i Orminge (Rabén & Sjögren) 2011 – Kalle Skavank – Hunden på Lugna gatan (Rabén & Sjögren) 2012 – Kalle Skavank – Tavlan i Tallkrogen (Rabén & Sjögren) 2013 – Kalle Skavank – Skandalen vid Skanstull (Rabén & Sjögren) 2014 – Kalle Skavank – Åska på Solsidan (Rabén & Sjögren) 2015 – Kalle Skavank – Trassel på Trohetsvägen (Rabén & Sjögren) Luuvâ jieijâd ovdâsvástádâssáin -ráiđu 2016 – Dataspelet (Bonnier Carlsen) 2017 – Gosedjuret (Bonnier Carlsen) 2018 – Varuhuset (Bonnier Carlsen) 2019 – Skuggan (Bonnier Carlsen) 2020 – Kedjebrevet (Bonnier Carlsen) 2021 – Labyrinten (Rabén & Sjögren) 2022 – Tomten (Bonnier Carlsen) Skogens systrar -ráiđu 2009 – Skogens systrar (Rabén & Sjögren) 2010 – Skogens systrar – Flykten (Rabén & Sjögren) 2011 – Skogens systrar – Brunnen (Rabén & Sjögren) 2018 – Skogens systrar - Själen (Rabén & Sjögren) 2018 – Skogens systrar - Frosten (Rabén & Sjögren) The World of Voodoo -ráiđu 20132012 – Skuggan oovtâst Lars Johanssonáin(Rabén & Sjögren) 2013 – Samlingen oovtâst Lars Johanssonáin (Rabén & Sjögren) Eres kirjeh 2004 – Godnatt Lampan (Kabusa) 2005 – Bland skrymslen och vrår oovtâst Emilia Molináin (Kabusa) 2006 – Lejontofflorna (Kabusa) 2007 – Toaletten hungrig (Kabusa) 2008 – Mångubben (Kabusa) 2008 – Mr Wilderbanks djurpark, (Tiden) 2013 – Innan jag fanns (Bonnier Carlsen) 2014 – Hjärtlös (Rabén & Sjögren) 2015 – Jakten på den perfekta luggen (Rabén & Sjögren) 2015 – Bosses Rymdäventyr (Bonnier Carlsen) 2015 – Kurragömma (Rabén & Sjögren) 2016 – Spöknät (Rabén & Sjögren) 2016 – Lik på Stadavik (Rabén & Sjögren) 2017 – Vattenskräck (Rabén & Sjögren) 2020 – Ärret (Rabén & Sjögren)
Bibliografi
Fáádást eres soojijn Wikimedia Commonsist láá koveh teikkâ eres tiätuvuárháh fáádást Petrus Dahlin.
Källa: [3]
Käldee
Referenser
↑ LIBRIS - sökning: WFRF:(Dahlin Petrus 1964 ) libris.kb.se. Čujottum 3.10.2022. (ruotâkielân) 1 2 3 4 Intervju med Petrus Dahlin dev1.barnensbibliotek.se.
↑ "Strul & Hittlur". comics.org.
Čujottum 3.10.2022. (ruotâkielân) ↑ Petrus Dahlin — Författarförmedling Författarcentrum — Författarförmedling.
Läst 26 juli 2015. (engelska) ↑ "INTERVJUN".
Čujottum 3.10.2022. (ruotâkielân) 1 2 Petrus Dahlin Rabén & Sjögren bokförlag. Čujottum 4.10.2022. (ruotâkielân) ↑ Petrus Dahlin Bonnier Carlsen. Čujottum 3.10.2022. ↑ Strul & Hittlur www.comics.org.
Arkiverad 17 november 2011 hämtat från the Wayback Machine. illustratorcentrum.se.
Čujottum 3.10.2022. (eŋgâlâskielân) ↑ Intervju med Petrus Dahlin (PDF) En bok för alla. Čujottum 4.10.2022. (ruotâkielân) 1 2 3 Petrus Dahlin www.barnensbibliotek.se. Čujottum 3.10.2022. (ruotâkielân) ↑ Nomineringar till Crimetime Awards 2019 Bonnier Carlsen.
Läst 26 juli 2015. ↑ ”LIBRIS - sökning: petrus dahlin”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?q=petrus+dahlin&r=;spr:swe;pers:(Dahlin+Petrus+1964)&p=1&f=simp&g=&s=c&t=v&m=10&d=libris.
Čujottum 3.10.2022. Jurgâlus Taat artikkâl teikkâ uási tast lii jurgâlum teikkâ toos láá uccum tiäđuh ereskielâlâš Wikipedia artikkâlist. Algâalgâlâš artikkâl: sv:Petrus Dahlin
Läst 26 januari 2017.
Ellen-Sylvia Blind, motomin Sylvia Blind, orjâlâškielân Svonne Juhána Elle[1] (j.s. Svonni; syeinimáánu 12. peeivi 1925 Jukkasjävri – vyesimáánu 5. peeivi 2009 Jukkasjävri)[2][3] lâi tavesämmilâš kirječällee, tihtâčällee já lávloo.[4][5] Muštâččemkiirjijd lasseen sun čaalij oskoldâhlijd já eellimuáinulijd tiivtâid jieijâs ennikielân ađai orjâlâškielân.[6] Uásist tiivtâin lii rahtum muusikpitáh.[2]
Ellen-Sylvia Blind, född 12 juli 1925, död 5 maj 2009 i Jukkasjärvi, var en svensk-samisk författare.[3]
Eellim
Biografi
Ellen-Sylvia Svonni ađai Elle-Sylve[1] šoodâi syeinimáánu 12. peeivi 1925 Jukkasjäävrist, Ruotâ peln.
Ellen-Sylvia Blind växte upp i en renskötares familj, där hon talade nordsamiska som modersmål.
Suu eeči lâi pajeolmooš Lars Johan Olsson Svonni (1897–1955) já suu enni pajeolmooš já máttáátteijee Margareta Svonni (j.s. Vasara; 1898–1966).[2][3][4] Elle-Sylve lâi perruu puárásumos páárnáš.
1946 gifte hon sig med Lars-Johan Blind, även han renskötare, med vilken hon fick sex barn.
Suu maŋa šoddii val Olof Tomas (1927–1987), Laila, Bror Anders Erling (1929–2012), Arne Johannes (1934–2004) já Astrid.[2][4] Elle-Sylve juuđij kuuđâ luoka noomaadškoovlâst nuuvtko eres tallaah pajeulmui párnááh.[2][5] Já nuuvtko eres noomaadškoovlâ uáppeeh sunge ij máttám čäälliđ jieijâs eenikielâ škoovlâst. Näimilitto Ive 1946 Elle-Sylve naajâi pajeolmooš Lars-Johan Blindáin (1913–2009). Jo čuávuváá ive sunnui šoodâi vuossâmuš páárnáš, Rose-Marianne Inga-Lis, kii jaamij siämmáá ive ko nubbe páárnáš Ellen Margareta šoodâi ađai ive 1949.
De fortsatte att bo i norra Sverige resten av livet.
Vuossâmuš alge, Olof-Johan šoodâi ive 1951. Val kulmâ páárnáá lasi šoddii Olof-Johan maŋa: Laila Ingegärd ive 1953, Inger Ann-Christine (1957–1959) já Lars Per Göran ive 1960.
Ellen-Sylvia skötte hemmet, men deltog också i traditionellt hantverk som sömnad.[1]
Karrieer 1970-lovvoost Blind juuđij Säämi aalmugopâttuv Juuhâmohheest já máttái čäälliđ jieijâs eenikielâ.[1] Tast maŋa sun čääliškuođij kiirjijd já tiivtâid el. ristâoskoost já sämmilij elimist.
Efter att ha gått på den samiska vuxenskolan i Jokkmokk kunde hon skriva böcker på sitt modersmål.
Blind mielde tehálâš suijâ taas lâi ristâlij áárvui, sämmilij sirdem puáttee sämmilij puolváid.[2] Juo ive 1975 almostui suu vuossâmuš kirje Åccalat gå dån?, mast lii oskoldâhliih já eennâmliih tiivtah.[3] Čuávuvááh ive almostui muštâččemkirje Muitot ja jur’dagat.
1976 spelade hon in sina minnen, inklusive åren i skolan, i Muitot ja jur’dagat (Minnen och tankar), där hon kommenterade den diskriminering samerna upplevde, särskilt när de förbjöds att använda sitt eget språk. Hon var trogen kristen och gav ut Mu oska ja eallin (Min tro och mitt liv) 1981.
Kirjeest sun kuvvij el. škovlâiivijd, sämmilij kuáhtám olgoštem já assimilaatio Ruotâ peln, já tom, ete sämmilijn lâi kieldum joba jieijâs ennikielâ sárnum.
Av särskilt intresse är hennes Sogas sohkii (Familj till familj) där hon betonar sin önskan att bevara samiska traditioner åt yngre generationer. Hon var också poet och flera av hennes dikter tonsattes.[1]
Jäämmim Ellen-Sylvia Blind jaamij vyesimáánu 5 peeivi 2009. Sun hävdidui Árjepluovve kirkkoenâmân, suu kyevti nuorrân jäämmim nieidâ paaldân.[1] Maŋeláá siämmáá ive meid Blind leskâ jaamij já sun hävdidui sii paaldân.[1]
Ellen-Sylvia Blind dog den 5 maj 2009 och ligger begravd på kyrkogård en i Arjeplog.[1]