Myndir
Bildgalleri
Ytri tenglar
Externa länkar
Trifolium willdenovii[1] er smárategund sem var lýst af Spreng..
Trifolium willdenovii[1] är en ärtväxtart som beskrevs av Spreng..
Samkvæmt Catalogue of Life[1][2] og Dyntaxa[3] er er hann í ertublómaætt. Tegundin hefur ekki fundist í Svíþjóð.[3] Engir undirtegundir finnast skráðar í Catalogue of Life.[1]
Enligt Catalogue of Life[1][2] ingår Trifolium willdenovii i släktet klövrar och familjen ärtväxter, men enligt Dyntaxa[3] är tillhörigheten istället släktet klövrar och familjen ärtväxter. Arten har ej påträffats i Sverige.[3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[1]
;"|Trifolium willdenovii ;" | Vísindaleg flokkun Ríki: Plantae Skipting: Tracheophyta Flokkur: Magnoliopsida Ættbálkur: Fabales Ætt: Fabaceae Ættkvísl: Trifolium Tegund: Trifolium willdenovii Samheiti Trifolium watsonii Lojac.
Trifolium willdenovii Systematik Domän Eukaryoter Eukaryota Rike Växter Plantae Division Kärlväxter Tracheophyta Klass Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida Ordning Ärtordningen Fabales Familj Ärtväxter Fabaceae Släkte Klövrar Trifolium Art Trifolium willdenovii Vetenskapligt namn § Trifolium willdenovii Auktor Spreng.
Trifolium trimorphum Greene Trifolium tridentatum var. watsonii (Lojac.)Jeps.
Synonymer Trifolium watsonii Lojac. Trifolium trimorphum Greene Trifolium tridentatum var. watsonii (Lojac.)Jeps.
Trifolium aciculare Torr. & A.Gray
Trifolium aciculare Torr. & A.Gray Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex
Villuleit í kóða með aðstoð gúmmíandar (e. Rubber duck debugging) er aðferð sem er notuð til þess að finna villur í kóða.
Felsökning i kod med hjälp av gummianka (engelska Rubber duck debugging) är en metod att felsöka kod.
Nafnið er tilvísun í sögu úr bókinni The Pragmatic Programmer, þar sem forritari segir frá gúmmíönd í fórum hans. Ef villa var í kóðanum hans sem hann gat ekki fundið, byrjaði hann að útskýra kóðann, röð fyrir röð, fyrir gúmmíöndinni.[1]
Namnet är en referens till en historia i boken The Pragmatic Programmer, där en programmerare ofta bär runt på en gummianka, och felsöker sin kod genom att tvinga sig själv att förklara den, rad för rad till ankan.[1] Många andra namn finns för denna teknik, ofta involverande olika livlösa objekt.
Margir forritarar átta sig oft á því hvar villu er að finna í kóðanum við það að útskýra kóðann fyrir öðrum, jafnvel þó að viðkomandi kunni ekkert í forritun.
Många programmerare har upplevt att när de förklarat sin kod till någon annan, till och med någon som inte kan något om programmering, och sedan själv upptäckt problemet i koden.
Í því að útskýra hvernig kóðinn ætti að virka, og sýna hvernig hann virkar í raun, uppgötvast oft vandamálið.[2] Líklega stafar þetta af því að oft endurhugsar maður virkni kerfis við það að útskýra það frá grunni.[3] Því er ráð að útskýra kóðann sinn fyrir líflausum hlutum til þess að þurfa ekki að trufla, eða tala við, aðra.
När de beskrivit vad koden ska göra, och observerat vad den egentligen gör, så blir några problem emellan dessa två genast synliga.[2] I allmänhet, så när man förklarar ett kanske redan för en själv bekant ämne, så kan det tvinga fram att man ser på ämnet från olika perspektiv, vilket i sin tur kan skapa en djupare förståelse.[3] Genom att använda ett orörligt objekt, kan programmeraren uppnå detta utan att behöva störa någon annan.
(Rubia peregrina) er möðrutegund sem var lýst af Carl von Linné.
Vildkrapp (Rubia peregrina)[1] är en måreväxtart som beskrevs av Carl von Linné.
[1] Samkvæmt Catalogue of Life[2][3] og Dyntaxa[4] hún í möðruættkvísl.
Enligt Catalogue of Life[2][3] ingår Vildkrapp i släktet krappar och familjen måreväxter, men enligt Dyntaxa[4] är tillhörigheten istället släktet krappar och familjen måreväxter.
Tegundin hefur ekki fundist í Svíþjóð.[4] Engir undirtegundir eru skráðar í Catalogue of Life.[2]
Arten har ej påträffats i Sverige.[4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]
;"| ;" | Vísindaleg flokkun Ríki: Plantae Skipting: Tracheophyta Flokkur: Magnoliopsida Ættbálkur: Gentianales Ætt: Rubiaceae Ættkvísl: Rubia Tegund: Rubia peregrina Samheiti Rubia splendens Hoffmanns. & Link Rubia requienii Duby Rubia reiseri Halácsy ex Hayek Rubia peregrina var. splendens Rubia peregrina var. requienii Rubia peregrina subsp. requienii Rubia peregrina var. lucida Rubia peregrina subsp. longifolia Rubia peregrina var. dalmatica Rubia peregrina var. angustifolia Rubia lucida Linné Rubia longifolia Poir.
Vildkrapp Systematik Domän Eukaryoter Eukaryota Rike Växter Plantae Division Kärlväxter Tracheophyta Klass Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida Ordning Gentianaordningen Gentianales Familj Måreväxter Rubiaceae Släkte Krappar Rubia Art Vildkrapp Rubia peregrina Vetenskapligt namn § Rubia peregrina Auktor Linné Synonymer Rubia splendens Hoffmanns. & Link Rubia requienii Duby Rubia reiseri Halácsy ex Hayek Rubia peregrina var. splendens Rubia peregrina var. requienii Rubia peregrina subsp. requienii Rubia peregrina var. lucida Rubia peregrina subsp. longifolia Rubia peregrina var. dalmatica Rubia peregrina var. angustifolia Rubia lucida Linné Rubia longifolia Poir.
Rubia grandifolia Sennen Rubia fontqueri Sennen Rubia erratica Bubani Rubia dalmatica Scheele Rubia clementii Sennen Rubia bocconii Petagna Rubia barcinonensis Sennen Rubia aucheri K.Koch Rubia angustifolia var. requienii Rubia angustifolia Linné Rubia anglica Huds.
Rubia grandifolia Sennen Rubia fontqueri Sennen Rubia erratica Bubani Rubia dalmatica Scheele Rubia clementii Sennen Rubia bocconii Petagna Rubia barcinonensis Sennen Rubia aucheri K.Koch Rubia angustifolia var. requienii Rubia angustifolia Linné Rubia anglica Huds. Galium peregrinum (Linné) Franch.
Galium peregrinum (Linné) Franch.
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex
Langeleik er norskt strengjahljóðfæri.
Langeleik är ett äldre norskt stränginstrument av cittratyp.
Langeleik hefur einn laglínustreng ásamt sjö öðrum strengjum sem strengdir eru yfir holan trébúk.
Langeleiken har en melodisträng samt sju andra strängar spända över en långsmal resonanslåda. De sju övriga strängarna är ackompanjemangssträngar.
Spilað á strengina með nögl.
Strängarna knäpps med ett plektrum.
Carmen Laforet Díaz, fædd 6. september 1921 í Barselónu og alin upp á Gran Canaria, dáin 28. febrúar 2004 í Madrid, var spænskur höfundur sem var virkur undir og eftir spænska borgarastyrjöldin.
Carmen Laforet Díaz, född 6 september 1921 i Barcelona och uppvuxen på Gran Canaria, död 28 februari 2004 i Madrid, var en spansk författare som var verksam från och med perioden efter spanska inbördeskriget.
Carmen Laforet er frægust fyrir fyrstu skáldsögu hennar, Nada, sem gafst út 1944. Íslensk þýðing eftir Sigurð Sigurmundssyni kom út 1990 og hún heitir á íslensku Hljómkviðan eilífa.
Hennes författarskap omfattar ett tjugotal titlar, varav debutromanen Nada från 1944 översattes till svenska av Olallo Morales 1949[1][2] och av Siri Hultén 2017.[3]
Helle Helle, fædd Helle Olsen þann 14. desember 1965 í Nakskov, er danskur rithöfundur.
Helle Helle, född Helle Olsen den 14 december 1965 i Nakskov, är en dansk författare.
Hún hlaut verðlaunin Kritikerprisen árið 2005 fyrir skáldsöguna Rødby-Puttgarden, árið 2009 hlaut hún PO Enquist-verðlaunin fyrir skáldsöguna Ned til hundene og skáldsagan var einnig tilnefnd til Bókmenntaverðlauna Norðurlandaráðs árið 2009. [1][2]
Hon tilldelades Kritikerprisen 2005 för romanen Rødby-Puttgarden, 2009 fick hon P.O. Enquist-priset för romanen Ned til hundene och samma roman nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 2009.[1][2]
Helle nam bókmenntafræði við Kaupmannahafnarháskóla og fór svo í Forfatterskolen.
Hon läste litteraturvetenskap på Köpenhamns universitet och gick sedan på Forfatterskolen.
Í verkum hennar er hversdagslífið oft lýst og stíllinn er mínimalískur.[1] Hún er sjálf ekki hrifin af því að vera kölluð mínímalista vegna þess að það hljómar "afskiptalaust", en henni líkar þegar það gerist ekki of mikið í sögunni.
I hennes verk står vardagslivet i centrum och stilen är stram och minimalistisk.[3] Själv gillar hon inte att kallas för minimalist eftersom det låter "blodfattigt och likgiltigt", men att hon tycker om när det inte händer för mycket och att hon har ett enkelt språk.
Þess vegna kann hún líka að meta Hemingway.[2] Í sumum tilfellum kemur innblásturinn að skáldsögunum greinilega frá hennar eigin lífi. Helle hefur til dæmis unnið í ilmvatnsborðinu á ferjunni milli Rødby og Puttgarden, rétt eins og aðalpersónurnar í skáldsögu hennar Rødby-Puttgarden.[1]
Därför uppskattar hon också Hemingway.[4] I vissa fall kommer inspirationen till romanerna tydligt från hennes eget liv – hon har till exempel själv arbetat i parfymdisken på färjan mellan Rødby och Puttgarden, precis som huvudpersonerna i en av hennes romaner.[3]
Helle breytti eftirnafnið sitt í Helle þegar hún var 23 ára.[1][2] Hún býr nálægt Sorø með eiginmanni sínum, listamanninum Mikkel Carl.[1]
Helle bytte till efternamnet Helle när hon var 23 år och det blev godkänt eftersom det har funnits i släkten.[5][2] Hon bor utanför Sorø med sin man, konstnären Mikkel Carl.[5]
1993 – Eksempel på liv (skáldsaga) 1996 – Rester (smásögur) 1999 – Hus og hjem (skáldsaga) 2000 – Biler og dyr (smásögur) 2002 – Forestillingen om et ukompliceret liv med en mand (skáldsaga) 2003 – Min mor sidder fast på en pind, með Lars Nørgaard (barnabók) 2005 – Rødby-Puttgarden (skáldsaga) 2008 – Ned til hundene (skáldsaga) 2011 – Dette burde skrives i nutid (skáldsaga) 2014 – Hvis det er (skáldsaga) Á íslensku: Ef þú vilt, Silja Aðalsteinsdóttir þýddi (2016) 2018 – de (skáldsaga) 2022 – Bob (skáldsaga)
1993 – Eksempel på liv (roman) På svenska 1994: Exempel på liv, översättning Ernst Malmsten (Leander Malmsten) 1996 – Rester (noveller) 1999 – Hus og hjem (roman) På svenska 2008: Hus och hem, översättning Ninni Holmqvist (Lindelöws) 2000 – Biler og dyr (noveller) 2002 – Forestillingen om et ukompliceret liv med en mand (roman) På svenska 2007: Föreställningen om ett okomplicerat liv med en man, översättning Ninni Holmqvist (Lindelöws) 2003 – Min mor sidder fast på en pind, med Lars Nørgaard (barnbok) 2005 – Rødby-Puttgarden (roman) På svenska 2006: Rödby-Puttgarden, översättning: Håkan Järvå (Lindelöws, reviderad översättning 2007) 2008 – Ned til hundene (roman) På svenska 2009: Ner till hundarna, översättning Ninni Holmqvist (Lindelöws) 2011 – Dette burde skrives i nutid (roman) På svenska 2012: Detta borde skrivas i presens, översättning Ninni Holmqvist (Norstedts) 2014 – Hvis det er (roman) På svenska 2016: Om du vill, översättning Ninni Holmqvist (Norstedts) 2018 – de (roman) På svenska 2020: de, översättning Ninni Holmqvist (Norstedts) 2022 – Bob. Översättning: Ninni Holmqvist. Stockholm: Norstedts.
↑ .
↑ Lekander.
1 april 2009. http://www.expressen.se/kultur/bocker/helle-helle--ner-till-hundarna/ ↑ Jensen, Niels (30. mars 2022). „Helle Helle (f. 1965)“. www.litteraturpriser.dk (danska).
Nina (1 april 2009). ”Helle Helle / Ner till hundarna”. Expressen. http://www.expressen.se/kultur/bocker/helle-helle--ner-till-hundarna/. Läst 9 april 2014. ↑ Jensen, Niels (17 september 2021). ”Helle Helle (f.
Sótt 13. maí 2022.
1965)” (på danska).
1 2 ”Helle Helle”.
Danske litteraturpriser. http://www.litteraturpriser.dk/aut/HHelleHelle.htm.
Forfatterweb. https://forfatterweb.dk/oversigt/zhelle00.
Läst 22 mars 2022. 1 2 ”Helle Helle” (på danska). Forfatterweb. https://forfatterweb.dk/oversigt/zhelle00.
Sótt 22. mars 2022.
Läst 22 mars 2022.
1 2 Kassebeer, Søren (9. apríl 2005). ”Den halve historie er altid den bedste”.
1 2 Kassebeer, Søren (9 april 2005). ”Den halve historie er altid den bedste” (på danska).
1 2 Hast, Rikke (10. september 2018). ”Forfatter Helle Helle: Derfor går jeg altid klædt i sort” (på danska).
1 2 Hast, Rikke (10 september 2018). ”Forfatter Helle Helle: Derfor går jeg altid klædt i sort” (på danska).
Ritaskrá
Bibliografi
Nazlı Tolga Brenninkmeier, gotinn 8. nóvember 1979, er Einn tyrkneskur-hollenskur blaðamaður og TV-gestgjafi.
Nazlı Tolga Brenninkmeyer, född 8 november 1979, är en turkisk-nederländsk journalist och TV-värd.
Tolga var ankare í hitt leiðandi dagskráin fyrir staðbundnir og útlend mál FOX Skynja Haber og Nazlı Tolga ile Haber Masası.
Tolga var ankare i det ledande programmet för lokala och utländska angelägenheter FOX Ana Haber och Nazlı Tolga ile Haber Masası.
Kanal D Gece Haberleri @(Kanal D, 1998–2002@) Nazlı Tolga ile Haber Masası @(Skyturk, 2004 – september 2007@) Show Haber @(2002–2003@) FOX ON Ana Haber @(2008–2010@) Nazlı Tolga ile Fox AnaHaber @(3 september 2007 – 14. júní 2013@)
Kanal D Gece Haberleri ( Kanal D, 1998–2002) Nazlı Tolga ile Haber Masası (Skyturk, 2004 – september 2007) Show Haber (2002–2003) FOX ON Ana Haber (2008–2010) Nazlı Tolga ile Fox Ana Haber (3 september 2007 – 14 juni 2013)
Kristín Marja Baldursdóttir (fædd 21. janúar 1949 í Hafnarfirði) er íslenskur rithöfundur.
Kristín Marja Baldursdóttir (född 21 januari 1949 i Hafnarfjördur) är en isländsk författare.
Kristín Marja lauk kennaraprófi frá Kennaraskóla Íslands og B.A. prófi í þýsku og íslensku frá Háskóla Íslands árið 1991. Fyrsta bók hennar var Mávahlátur kom út árið 1995.
Hennes första bok var Måsarnas skratt (Mávahlátur) som kom ut 1995 och senare har blivit både pjäs och film.
Sagan var sett upp á stóra sviði Borgarleikhússins og eftir henni var gerð samnefnd kvikmynd árið 2001. Tvær bækur Kristínar Marju fjalla um listakonuna Karítas en það eru bækurnar Karitas án titils og Óreiða á striga.
Andra kända verk är böckerna om konstnärinnan Karítas: Karitas, utan titel och Óreiða á striga (ej utkommen på svenska).
Kristín Marja hefur hlotið viðurkenningar fyrir ritstörf, meðal annars fálkaorðuna, Verðlaun Jónasar Hallgrímssonar, verðlaun úr Rithöfundarsjóði Ríkisútvarpsins, Fjöruverðlaunin (bókmenntaverðlaun kvenna) og bókin Karítas án titils var tilnefnd til Bókmenntaverðlauna Norðurlandaráðs.
Kristín Marja har mottagit flera priser för sitt författarskap, bland annat den isländska falkorden och Nordiska rådets litteraturpris för boken Karitas, utan titel.
Bækur Kristínar Marju hafa verið þýddar á norræn tungumál, þýsku, frönsku, hollensku, ungversku, makedónsku, ítölsku og tyrknesku.
Hennes böcker har översatts till de nordiska språken, tyska, franska, nederländska, ungerska, makedonska, italienska och turkiska.
Mismikið hefur verið gert úr keppninni og misjafn háttur hafður á valinu. Stundum hefur ein dómnefnd, eða dómnefndir verið látin velja úr sigurlagið, stundum hafa atkvæði áhorfenda verið látin ráða og stundum blanda af þessu tvennu. Í sex skipti var ekki keppni heldur valdi RÚV úr innsendum lögum og þrjú þau efstu voru kynnt í þættinum.
Söngvakeppni sjónvarpsins är en isländsk sångtävling som produceras av RÚV och är den isländska uttagningen till Eurovision Song Contest.
Söngvakeppnin var fyrst haldin 7. mars 1981, fimm árum áður en Ísland tók fyrst þátt í evrópsku keppninni.
Tävlingen hade premiär den 7 mars 1981, fem år innan Island först deltog i Eurovision Song Contest.
Sigurlög í Söngvakeppni sjónvarpsins
Vinnare i Söngvakeppni sjónvarpsins
Ár Íslenskt heiti Enskt heiti Höfundar Flytjendur Athugasemdir Ev# 2021 10 Years Daði og Gagnamagnið Daði og Gagnamagnið RÚV hélt ekki forkeppni og valdi Daða og Gagnamagnið til að keppa (4) 2020 Gagnamagnið Think about things Daði og Gagnamagnið Daði og Gagnamagnið Keppnin var ekki haldin vegna Covid-19.
År Isländskt namn Engelskt namn Sångare Skriven av Athugasemdir Ev# 2021 10 Years Daði og Gagnamagnið Daði og Gagnamagnið RÚV hélt ekki forkeppni og valdi Daða og Gagnamagnið til að keppa (4) 2020 Gagnamagnið Think about things Daði og Gagnamagnið Daði og Gagnamagnið Keppnin var ekki haldin vegna Covid-19.