La ciudad es una pintura al óleo por August Strindberg realizada el 1903.
Staden är en oljemålning av August Strindberg från 1903.
August Strindberg no había tenido ningún estudio sobre el arte.
August Strindberg hade ingen utbildning i konst.
Se dedicó a la pintura sólo durante períodos de tiempo y pintado principalmente paisajes, sobre todo marinos con espectaculares olas y cielos.
Han ägnade sig åt att måla bara under perioder och målade då främst landskapsbilder som havsutsikter med dramatiska vågor och himlar.
Pintó durante los períodos de crisis, cuando él pasaba por un tiempo difícil para escribir.
Han målade oftast under krisperioder, då han hade svårt att skriva.
No tuvo su consagración como pintor hasta mucho después de su muerte.[1]
Han fick sitt genombrott som målare först långt efter sin död.[1]
Ha llegado a ser visto como un ejemplo en el expresionismo como forma de arte en Suecia.
Han har kommit att bli betraktad som en föregångsman inom expressionismen som konstform i Sverige.
En la década de 1870, pasó un tiempo con varios jóvenes artistas como Carl Larsson y otros en la colonia francesa de Grez-sur-Loing y, a continuación, fue cuando inició sus primeros acercamientos en la pintura.
På 1870-talet umgicks han med flera unga konstnärer såsom Carl Larsson och övriga i kolonin i franska Grez-sur-Loing och hade då själv inlett sina första ansatser inom måleriet.
También fue un crítico de arte.
Han uppträdde även som konstkritiker.
August Strindberg pintó el mar en tempestad, con el hervidero de las olas, nubes borrascosas en el cielo, y olas batiendo en contra las costas rocosas.
August Strindberg målade gärna havet i storm med sjudande vågor, skyar i uppror och bränningar som piskar mot klippstränder.
Su manera permaneció como una caracterítisca especial personal.
Hans målningssätt förblev personligt improviserat.
Descripción
Målningen
La ciudad es una pintura al óleo que la realizó con paleta y una gruesa capa de color que colocaba sobre el panel.
Staden är en oljemålning som är gjord med palettkniv med tjocka färglager utlagda på en pannå.
Es una pintura de paisaje, con la vista de una ciudad en el fondo reflejada sobre el agua.
Det är en landskapsmålning, med en stad som anas i bakgrunden, reflekterande sig i en vattenyta.
Está dominada por un paisaje oscuro con un gran espacio que lo ocupa el cielo y las nubes, con un cromatismo en blanco, negro y gris.
Den domineras av ett mörkt landskap med en hög himmel och moln, med ett färgsprektum i vitt, svart och grått.
La ciudad (pintura)
Staden (målning)
El Banco de Guyana es el banco central de Guyana.
Bank of Guyana är Guyanas centralbank.
Fue fundado en 1965 y tiene su sede en Georgetown, Guyana.
Den grundades 1965 och har huvudkontoret i Georgetown, Guyana.
Dólar guyanés
Guyansk dollar
Banco de Guyana - sitio web
Bank of Guyanas webbplats
Cupido lorquinii[1] es una mariposa que fue descrita por Herrich-Schäffer en 1850.
Cupido lorquinii[1] är en fjärilsart som beskrevs av Herrich-Schäffer 1850.
La Cupido lorquinii esta incluida en el género de las Cupido y de la familia Lycaenidae .[1][2] Ninguna de las subespecies se enumeran en el Catálogo de la Vida.[1]
Cupido lorquinii ingår i släktet Cupido och familjen juvelvingar.[1][2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[1]
Namibiobolbus[1] es un género de escarabajos incluido en la familia Bolboceratidae.[1]
Namibiobolbus[1] är ett släkte av skalbaggar. Namibiobolbus ingår i familjen Bolboceratidae.[1]
La bahía de Neiba es una bahía en la República Dominicana.[1] Se encuentra en la provincia de Barahona, en el sur del país, a 110 km al oeste de la capital Santo Domingo.
Bahía de Neiba är en vik i Dominikanska republiken.[1] Den ligger i provinsen Barahona, i den södra delen av landet, 110 km väster om huvudstaden Santo Domingo.
Bahía de Neiba en Geonames.org (cc-by); entrada actualizada el 16 de enero de 2012; dump de base de datos descargado el 23 de mayo de 2015
↑ Bahía de Neiba hos Geonames.org (cc-by); post uppdaterad 2012-01-16; databasdump nerladdad 2015-05-23
Borgward RS es un automóvil deportivo fabricado por la compañía alemana fabricante de automóviles Borgward entre 1952 y 1958.
Borgward RS är en sportvagn, tillverkad av den tyska biltillverkaren Borgward mellan 1952 och 1958.
Antecedentes
Bakgrund
Después de haber comprado varios los fabricantes alemanes de automóviles durante la década de 1930, iniciada por Carl F. W., Borgward inicia a construir coches bajo su propio nombre poco antes de la segunda guerra mundial.
Efter att ha köpt upp flera nordtyska biltillverkare under 1930-talet började Carl F.W. Borgward bygga bilar under eget namn strax före andra världskrigets början.
Durante la guerra, fueron destruidas el ochenta por ciento de las instalaciones de producción de la empresa en Bremen , pero la reconstrucción fue sorprendentemente rápida, y en 1948 se introdujo Borgward Hansa 1500, el primer auto alemán de la post guerra.
Under kriget förstördes åttio procent av företagets fabriksanläggningar i Bremen men återuppbyggnaden gick anmärkningsvärt snabbt och redan 1948 introducerades Borgward Hansa 1500, den första tyska efterkrigsbilen.
Con el Hansa inició la producción de autos deportivos, pero los recursos eran escasos y el trabajo se llevó a cabo casi como un hobby.[1]
Med Hansa-modellen som grund påbörjades en satsning på motorsport men resurserna var knappa och arbetet utfördes näst intill på hobbybasis.[1]
El primer coche de carreras basado en el modelo de Hansa no fue construido por ellos mismos, al igual que en los años treinta trabajado con las silverpilarna de Auto-Union, y su agencia de diseño.
Den första tävlingsbilen baserad på Hansa-modellen byggdes inte av Borgward själva utan av August Momberger, som på trettiotalet arbetat med silverpilarna från Auto-Union, och hans konstruktionsbyrå INKA (Ingenieur-Konstruktions-Arbeitsgemeinschaft).
Borgward rompió varios récords de velocidad en las pistas francesas de carreras de Montlhéry-banan en 1950.
Borgward-INKA slog flera hastighetsrekord på den franska Montlhéry-banan 1950.
Carl Borg Ward, quedo impresionado, compró la estructura y pagó por todo el desarrollo.[2] A continuación, transfiere el desarrollo del coche a un pequeño grupo de empleados entusiastas de Borgward para la participación en competencias de carreras clase de 1.5 litros.
Carl Borgward, som imponerades av insatsen, köpte konstruktionen och betalade för hela utvecklingsarbetet.[2] Han överlät sedan vidareutvecklingen av INKA-bilen på en liten grupp entusiastiska Borgward-medarbetare, för deltagande i sportvagnsracingens 1,5-litersklass.
Datos técnicos
Tekniska data
Especificaciones RS '52 RS '58 Motor: Delantero cuatro cilindros en linea Cilindrada: 1498 cm³ 1488 cm³ Potencia máxima: 90 hp 165 hp Válvulas: varillajes 2 válvulas por cilindro Doble árbol de levas, 4 válvulas por cilindro Admisión de combustible: Doble carburador Inyección de combustible Transmisión: Manual, 4 velocidades Manual, 5 velocidades Suspensión delantera doble triángulo, resorte Suspensión trasera eje oscilante, ballesta transversal eje de Dion, resorte Frenos: Hidráulicos de tambor Chasis: Bastidor tubular de acero Peso bruto: 650 kg Velocidad máxima: 225 km/h 250 km/h
Tekniska data RS '52 RS '58 Motor: Frontmonterad 4-cylindrig radmotor Cylindervolym: 1498 cm³ 1488 cm³ Max effekt: 90 hk 165 hk vid 7500 v/min Ventilstyrning: 2 stötstångsmanövrerade ventiler per cylinder Dubbla överliggande kamaxlar, 4 ventiler per cylinder Förgasare: Dubbla förgasare Direktinsprutning Växellåda: 4-växlad manuell 5-växlad manuell Hjulupphängning fram: Dubbla tvärlänkar, skruvfjädrar Hjulupphängning bak: Pendelaxel, tvärställd bladfjäder De Dion-axel, skruvfjädrar Bromsar: Hydrauliska trumbromsar Chassi: Rörram av stål Torrvikt: Ca 650 kg Toppfart: 225 km/h 250 km/h
Calliptamus barbarus[1] es un insecto descrito por primera vez por O. G. Costa en 1836.
Calliptamus barbarus[1] är en insektsart som först beskrevs av Costa, O.G. 1836.
La especie Calliptamus barbarus está incluida en el género Calliptamus, en la familia de los saltamontes.[1][2]
Calliptamus barbarus ingår i släktet Calliptamus och familjen gräshoppor.[1][2]
Max Gorosch, (Estocolmo, 22 de enero de 1912 - Danderyd, 1983) fue un lingüista sueco.
Max Gorosch, född 22 januari 1912 i Stockholm, död 1983 i Danderyd, var en svensk språkprofessor.
Era hijo del trabajador del metal David Gorosch y de Ester Schlemowitz.
Han var son till plåtslagarmästaren David Gorosch och Ester Schlemowitz.
Max Gorosch se graduó de la escuela secundaria en 1931 y obtuvo un graduado en artes por la universidad de Estocolmo en 1936 para luego doctorarse en 1950 con un trabajo sobre los Fueros de Teruel y ser nombrado profesor asociado en 1951.
Max Gorosch avlade studentexamen 1931, blev filosofie magister vid Stockholms högskola 1936, filosofie doktor 1950 och docent 1951.
A partir de 1958 fue profesor en la escuela de Danderyd en su país.
Från 1958 var han lektor vid Mörby läroverk (Mörbyskolan) i Danderyd.
En 1962 se convirtió en el director del departamento de lingüística aplicada en la universidad de Estocolmo.
1962 blev han föreståndare för Institutionen för tillämpad språkvetenskap vid Stockholms universitet.
Durante los años 1944-1953 fue presidente del Club Se Habla Español.
Åren 1944-1953 var han ordförande i Club Se Habla Espanol.
También fue secretario en el Audiovisual de la sociedad y un miembro de la grupo de debate judío de Estocolmo.
Han var även sekreterare i Audiovisuella sällskapet och medlem i Judiska Fredslogen Stockholm.
Max Gorosch usó El Fuero de Teruel como un libro de texto en español en Aprendemos el español (1952).[1] Además, fue autor de Engelska utan (bok inglés sin libro), junto con Carl-Axel Axelsson, y publicó sobre etimología, el parentesco e historia del español,
Max Gorosch gav ut El Fuero de Teruel (1950 och läroböcker i spanska språket, såsom en praktisk lärobok i spanska, Vi lär oss spanska, Aprendemos el español. (1952).[1] Vidare gav han ut Engelska utan bok, tillsammans med Carl Axel Axelsson, samt om spanska ords språkhistoriska ursprung, släktskap och utveckling, det vill säga spanska etymologier, och audiovisuella artiklar.
En 1952, creó junto con el eslavista Birger Calleman dos nuevos departamentos en la universidad de Estocolmo, dedicados a la fonética y lingüística aplicada.
År 1952 skapades två nya avdelningar vid Stockholms högskola, Fonetiska forskningslaboratoriet och Fonetiska övningslaboratoriet. Där sysslade man inte bara med fonetik utan även med allmän språkvetenskap och tillämpad språkvetenskap. Initiativtagare till och föreståndare för respektive avdelning var slavisten Birger Calleman och romanisten Max Gorosch.
Usuario:FAR/Max Gorosch
Max Gorosch
+ Añadir traducción
Sara Elisabeth Moraea Född 26 april (24 juni) 1716 Falun, Dalarnas län, Sverige Död 20 april 1806 (89 år) Andra namn Sara Lisa von Linné Make Carl von Linné Barn Carl d.y. Elisabeth Christina Sara Magdalena Lovisa Sara Christina Johannes Sofia Föräldrar Johan Moraeus och Elisabeth Hansdotter
Programas de Tv
TV-program (urval)
De joven, Kristin Kaspersen protagonizó varios rolls en los musicales de teatros en Estocolmo.
Som ung gjorde Kristin Kaspersen flera barnroller i musikaler på teatrar i Stockholm.
Trabajó como camarera para después estudiar y convertirse en auxiliar de vuelo.
Hon jobbade som bartender och servitris innan hon utbildade sig till flygvärdinna.