…och stora havet ("...and the great ocean") is the only studio album by Swedish pop singer Jakob Hellman.
…och stora havet är Jakob Hellmans enda studioalbum.
It was released on February 13, 1989 by EMI.[1]
Det gavs ut 13 februari 1989 av EMI.[1]
The album was recorded in 1988 in EMI's studio in Skärmarbrink, Stockholm, and was produced by Dan Sundquist.
Albumet spelades in 1988 i EMI:s studio i Skärmarbrink och producerades av Dan Sundquist.
During the recording, Sundquist worked in parallel on an album by Freda', which had higher priority than the low-budget Hellman album.
Under inspelningen arbetade Sundquist parallellt med ett album av Freda', vilket hade högre prioritet än Hellmans album som var ett lågbudgetprojekt.
Sundquist and Hellman also had differing ideas about the sound of the album.
Sundquist och Hellman hade också olika syn på hur skivan skulle låta.
Hellman wished to retain the more primitive feel of the 1987 demo that served as the basis of the record, while Sundquist was aiming for more of a pure pop production.
Hellman ville behålla den råare känsla som fanns på den demokassett från 1987 som låg till grund för skivan, medan Sundquist strävade efter en mer renodlad popproduktion.
Sundquist eventually got what he wanted.[2]
Sundquist fick till slut sin vilja igenom.[2]
...och stora havet was initially pressed in an edition of 5,000 copies.
...och stora havet pressades först i en upplaga om 5 000 exemplar.
Once the song "Vara vänner" became a hit, the album was certified gold in the summer of 1989.
Efter att låten "Vara vänner" blivit en radiohit hade albumet sommaren 1989 sålt guld.
The album was followed by a tour where Hellman was accompanied by musicians from Eldkvarn, Reeperbahn and Wilmer X.[2]
Efter skivan gav sig Hellman ut på turné där han kompades av musiker från Eldkvarn, Reeperbahn och Wilmer X.[2]
Lyrically, the album is tinged with a longing to get away.
Textmässigt genomsyras skivan av att längta bort.
The songs also capture a sense of being young, impatient, misunderstood, and angst-ridden.[2]
Låtarna fångar även hur det är att vara ung, otålig, missförstådd och ångestriden.[2]
The album was released in a remastered edition on CD on June 17, 1998.[3] Nöjesguiden named ...och stora havet the best Swedish album of the century.[4] It is also among the titles in the book Tusen svenska klassiker ("One thousand Swedish classics", 2009).[2]
Albumet kom ut i en remasterutgåva på CD den 17 juni 1998.[3] Nöjesguiden utsåg ...och stora havet till århundradets svenska album.[4] Den är även en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).[2]
Track listing
Låtlista
Jakob Hellman – vocals, guitar, electric guitar[b], piano, organ[b], arrangements and production[b]
Jakob Hellman – sång, gitarr, elgitarr[b], piano, orgel[b], arrangemang och producent[b]
Other personnel
Övriga medverkande
Anders Sjögren – tuba Dan Sundquist – production, synthesizer, electric piano, minimoog, keyboard, bass, tambourine, backing vocals, wind arrangement, effects and programming Dave Castle – clarinet Eddie Sjöberg – guitar and mandolin[b] Ingemar Dunker – drums[b] Jan Zachrisson – keyboards, recording, production and programming on "Tango i Nizza"[b] Jesper Lindberg – electric guitar and mandolin[b] Kofi Bentsi-Enchill – bass[b] Magnus Adell – bass and double bass[b] Magnus Lind – accordion and piano[b] Magnus Persson – tambourine, xylophone[b], percussion and triangle Mats Bengtsson – piano, accordion[b] and backing vocals Mats Borg – drums[b] Mats Olausson – piano and organ Matts Alsberg – bass and double bass Michael Gildestad – trombone Pelle Sirén – guitar[b] Per Hägglund – synthesizer and effects Per Persson – vocals[b] Sanken Sandquist – drums[b] Titiyo Jah – backing vocals Werner Modiggård – drums Magnus Nygren – executive producer Alar Suurna – mixing
Anders Sjögren – tuba Dan Sundquist – producent, synthesizer, elpiano, minimoog, keyboard, bas, tamburin, kör, blåsarrangemang, effekter och programmering Dave Castle – klarinett Eddie Sjöberg – gitarr och mandolin[b] Ingemar Dunker – trummor[b] Jan Zachrisson – klaviatur, inspelning, producent och programmering av "Tango i Nizza"[b] Jesper Lindberg – elgitarr och mandolin[b] Kofi Bentsi-Enchill – bas[b] Magnus Adell – bas och kontrabas[b] Magnus Lind – dragspel och piano[b] Magnus Persson – tamburin, xylofon[b], vispar och triangel Mats Bengtsson – piano, dragspel[b] och kör Mats Borg – trummor[b] Mats Olausson – piano och orgel Matts Alsberg – bas och kontrabas Michael Gildestad – trombon Pelle Sirén – gitarr[b] Per Hägglund – synthesizer och effekter Per Persson – sång[b] Sanken Sandquist – trummor[b] Titiyo Jah – kör Werner Modiggård – trummor Magnus Nygren – exekutiv producent Alar Suurna – mixning Mattias Edwall – fotografi Johan Ekelund – remastering[b] Kjell Andersson – producent av "Tusen dagar härifrån"[b] och design Gundars Rullis – producent och inspelning av "Tusen dagar härifrån"[b] Björn Boström – inspelning och mixning av "Vägar hem", "Hon väntar på mej" och "Tältet"[b] Pontus Olsson – inspelning och mixning av "Fritiof och Carmencita" samt mixning av "Tango i Nizza" och "Tusen dagar härifrån"[b] Ernst Nathorst-Böös – programmering[b]
Chart positions
Topplistor
Chart Peak position Sverigetopplistan[5] 9
Topplista Högsta listplacering Sverigetopplistan[5] 9
Certificates
Certifikat
Country Certificate Sweden[6] Platina
Land Certifikat Sverige[6] Platina
Print sources
Tryckta källor
Information from Svensk mediedatabas
Information på Svensk mediedatabas
Valgerður Þóroddsdóttir, born 31 March 1989, is an Icelandic poet, journalist[1][2] and publisher[3] living in Reykjavik.[1][2]
Valgerður Þóroddsdóttir, född 31 mars 1989, är en isländsk poet, essäist, journalist[1][2] och förläggare[3] bosatt i Reykjavik.[1][2]
In Iceland Þóroddsdóttir has studdied literary science and philosophy, and in 2014 she was nominated for PEN International New Voices Award.
I hemlandet Island har hon studerat litteraturvetenskap och filosofi,[3] och 2014 nominerades hon till PEN International New Voices Award.[1][2][3][4]
Valgerðurs first poetry collection, Það sem áður var skógur, was published in October 2015.[4]
Valgerðurs första poesisamling, Það sem áður var skógur, utgavs i oktober 2015.[4]
Kristallen den Fina (The Fine Crystal) is a traditional Swedish folk song from the province of Dalarna.
Kristallen den fina är en folkvisa från Skattungbyn i Dalarna.
Many arrangements of the song have been written for various choral groups.
Sången är ett exempel på folklig fromhet och innehåller symboler för Jungfru Maria.
One early arrangement of the piece for men's voices was by Otto Frederik Tullberg in 1840.<ref>http://www.musicanet.org/cgi-bin/epeios.cgi?_target=gesbib&_skin=Musica&_session=&_language=en&ApplyQuery=&!Profile=PCRV&Field=1891&Comparison.43=2&Pattern.43=54350&Table=19> The language used in Kristallen den Fina relies on a poetic structure and uses older, folk language, rather than conversational Swedish.<ref>https://books.google.com/books?id=cB7ety_ht_IC&pg=PA250&dq=%22Kristallen+den+Fina%22&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwiEpa-AnPjKAhWJbj4KHTcDBwsQ6AEILjAE#v=onepage&q=%22Kristallen%20den%20Fina%22&f=false</ref> Thematically, the song reflects a sense of longing and love between a couple.<https://books.google.com/books?id=oH_06bh2XgwC&pg=PA252&lpg=PA252&dq=%22Kostas%22+%2B+%22Stelios%22+%2B+%22+film&source=bl&ots=JF4EFMX0qm&sig=oyWku_sxIx45UpmTmH0C_x8Cnls&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjFxq28oPjKAhVKHD4KHZl7BrYQ6AEIIDAB#v=onepage&q=%22Kostas%22%20%2B%20%22Stelios%22%20%2B%20%22%20film&f=false> The song is also featured in the 1972 film Jag heter Steliois (My Name is Stelios) during a scene where the main characters are walking through Stockholm.<ref>https://books.google.com/books?id=oH_06bh2XgwC&pg=PA252&lpg=PA252&dq=%22Kostas%22+%2B+%22Stelios%22+%2B+%22+film&source=bl&ots=JF4EFMX0qm&sig=oyWku_sxIx45UpmTmH0C_x8Cnls&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwjFxq28oPjKAhVKHD4KHZl7BrYQ6AEIIDAB#v=onepage&q=%22Kostas%22%20%2B%20%22Stelios%22%20%2B%20%22%20film&f=false</ref>
Manskörsarrangemanget är vanligt som serenad.
Choral arrangements
Arrangemang för kör
Otto Fredrik Tullberg for men's choir (1840) Berg, Tiger, Larsson, Lundh och Pettersson for school choir, (1887) Berg, Tiger och Åkerberg for four-voice mixed voices (3rd edition, 1910) Roland Forsberg for mixed voices (1959) Carl Paulsson for mixed voices (1944) Carl-Elow Nordström for three-voice mixed voices (1954) Camilla Liedbergius för blandad kör (1944) Erland von Koch for mixed voices or women's choir (1972) Gunnar Eriksson for mixed voices (1996) Nils Lindberg for mixed voices (1998) David Wikander for mixed voices
Otto Fredrik Tullberg för manskör (c:a 1840) Berg, Tiger, Larsson, Lundh och Pettersson för skolkör, (1887) Berg, Tiger och Åkerberg för 4-stämmig blandad kör (3:e upplagan 1910) Roland Forsberg för blandad kör (1959) Carl Paulsson för blandad kör (1944) Sven Blohm för damkör Carl-Elow Nordström för 3-stämmig blandad kör (1954) Camilla Liedbergius för blandad kör (1944) Erland von Koch för blandad kör och damkör (1972) Gunnar Eriksson för blandad kör (1996) Nils Lindberg för blandad kör (1998) David Wikander för blandad kör
Piano arranagements
Arrangemang för piano
Jacob Niclas Ahlström (1878)
av Jacob Niclas Ahlström (1878, senare utgåva)
Further reading
Källor
Hjördis Blomqvist: Kristallen den fina - Mariastudier, 1967 Hjördis Blomqvist: - och förgyllande skrin - Jungfru Maria i folkfromhet och dikt genom tiderna, 1970
Dalalitteraturen.se Hjördis Blomqvist: Kristallen den fina - Mariastudier, 1967 Hjördis Blomqvist: - och förgyllande skrin - Jungfru Maria i folkfromhet och dikt genom tiderna, 1970 Orphei Drängar på Youtube - http://www.youtube.com/watch?v=cllrNc--moc&feature=related
Kristallen den Fina
Kristallen den fina
"Uti vår hage" ("Out in our meadow") is a Swedish folk song of unknown origin and age, which was first recorded in Gotland in the 1880s.
Uti vår hage är en svensk folkvisa av okänt ursprung och ålder, som nedtecknades för första gången på Gotland under 1880-talet.
The piece is well-known by the Swedish populace, performed frequently by choral groups, and has been described as a "national song treasure" typically taught to schoolchildren.
Uti vår hage är en av de mest kända folkvisorna, mycket på grund av det ofta framförda arrangemanget för kör av Hugo Alfvén.
Owing to this popularity is an arrangement of the piece by composer Hugo Alfvén in 1923. The piece is often performed, among other Swedish traditions songs, during Walpurgis Night. [1]
Den hör bland annat till valborgsmässofirandets traditionella sångnummer.[1]
An early recording was made in the acoustic version of Oscar Ralf in early 1916, and appeared on the album of the same year.
En tidig inspelning gjordes i akustisk version av Oscar Ralf under tidigt 1916 och utkom på skiva samma år.
The song has also been recorded in English by Engel Lund, with Ferdinand Rauter on the piano under a different translation, "Out in the Garden" in London January 26, 1954, which was released on record in June the same year.[3]
Sången har också spelats in på engelska av Engel Lund, med Ferdinand Rauter på piano, som "Out in the Garden" i London den 26 januari 1954, vilken utkom på skiva i juni samma år.[3]
In film
Filmmusik
Järnhandelns hus, also known as Gamla järnhandeln, is a building located in the block Orren in Hedemora, Dalarnas län.
Järnhandelns hus, även Gamla järnhandeln, är en byggnad i kvarteret Orren i Hedemora, Dalarnas län.
The building was errected 1905–1906 for ironmonger V A Grundin, after blueprints by Carl Johan Carlsson (Perne)[1].
Byggnaden uppfördes 1905–1906 för järnhandlare V A Grundin, efter ritningar av Carl Johan Carlsson (Perne)[1].
The house has three floors and a basement. On the ground floor there were spaces for three stores and a further five rooms.
Huset är i tre våningar samt källare. På markplan fanns lokaler för tre butiker samt ytterligare fem rum.
On the two upper floors thirteen and eight rooms were located, and located around the house where a number of smaller spaces, such as bathrooms and porches.
På de två övre våningarna fanns tretton respektive åtta rum, och runt om i huset fanns dessutom mindre utrymmen såsom badrum och förstugor.
Plenty of changes were made to the building, especially during the 1930s.
Många ändringar har gjorts av byggnaden, framförallt på 1930-talet.
In 1921 a vault was added in the premises of the Lantmannabankens, designed by Perne.
1921 tillkom ett kassavalv i Lantmannabankens lokaler, ritat av Perne.
A water closet and a central heating system was installed 1930–1932. [2]
WC och värmeledningssystem installerades 1930–1932.[2]
In 1920 AB Dalabönder moved into the house, and their business was succeeded by Hedemora järn in the1960s.[3] In 1975 the ironmongery expanded its space by buying the premises that previously had been a men's outfitter. [2] In 2001 the ironmongery moved to newly built premises.[3] The Red Cross had a store and a café in the builing until 2014.[4] In January 2015 Södra Dalarnas Sparbank, that prevously was located at Åsgatan, moved into the house.[5]
1920 flyttade AB Dalabönder in i huset, vars rörelse övertogs av Hedemora järn på 1960-talet.[3] 1975 utökade järnhandeln sin butik genom att köpa den lokal som tidigare varit herrekipering,[2] och 2001 flyttade järnhandeln till nybyggda lokaler.[3] Röda korset bedrev affär och café fram till 2014.[4] I januari 2015 flyttade Södra Dalarnas Sparbank in i huset, efter att tidigare legat på Åsgatan.[5]