Portrét Arona Johanssona, autorská práce, na východním průčelí švédské budovy parlamentu
Porträtt av Aron Johansson, insmuget av honom själv, på östra fasaden av Riksdagshuset


Aron Johansson se narodil 11. ledna 1860 v Ryssby, Kronobergs län v Småland, švédsko, zemřel 2. dubna 1936). Byl švédským architektem.
Aron Johansson, född 11 januari 1860 i Ryssby, Kronobergs län i Småland, död 2 april 1936, var en svensk arkitekt.

Jeho otec Johan Swensson, drobný zemědělec v Borsna panství v Tranhult, emigroval s manželkou v roce 1877 do Ameriky.
Fadern Johan Swensson, torpare först under Borsna säteri sedan under Tranhult, utvandrade jämte hustru 1877 till Amerika.

Aron Johansson vystudoval za podpory dvou mecenášů - J. A. Tornérhielma a po jeho smrti Jamese Dicksona z Göteborgu - základní školu v Landskrouna, posléze Chalmerskou školu řemesel 1876-1880 a v letech 1881-1884 Královskou Akademii umění, kde získal vyznamenání v podobě královské medaile.
Aron Johansson genomgick, understödd av häradshövding J.A. Tornérhielm och efter hans död av den kände mecenaten James Dickson i Göteborg, Landskrona elementarläroverk, Chalmerska slöjdskolan 1876-1880 och Kungliga Akademien för de fria konsterna 1881-1884, där han erhöll kungliga medaljen.

V letech 1884-1889 absolvoval studijní cesty do Německa, Francie, Španělska a Itálie, v průběhu posledních tří let s přiznaným státním stipendiem.
1884-1889 företog han en utländsk studieresa till Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien, de tre sista åren såsom statens resestipendiat.

Aron Johansson se v roce 1890 oženil s Clarou Herfordt, dcerou ministra F. Herfordta z Berlína.
Aron Johansson gifte sig 1890 med Clara Herfordt, dotter till kanslirådet F. Herfordt i Berlin.

Roku 1884 získal Johansson práci jako architekt v Överintendentsämbetet a stal se v následujících desetiletích jedním z nejvíce vyhledávaných architektů.
År 1884 fick Johansson anställning som arkitekt i Överintendentsämbetet och blev under de följande decennierna en av de för officiella uppdrag mest anlitade arkitekterna.

V roce 1890 si ho Helgo Zettervall najal jako asistenta, ale byl to Aron Johansson, který se zasloužil o dokončení projektů.
Sedan 1890 vid riksdags- och riksbanksbyggnaderna på Helgeandsholmen, där Helgo Zettervall ursprungligen hade anställt honom såsom medhjälpare, men det blev Aron Johansson som kom att slutföra projekten.

Tyto budovy - Reichstag a Riksbank - byly postaveny podle Johanssonem lehce upravených návrhů v roce 1892. Obě budovy byly přijaty rozporuplně, mnoho současníků kritizovalo umístění takových dvou monumentálních staveb do blízkosti Stockoholmského paláce.
Dessa - Riksdagshuset och Riksbanken - vilka uppfördes efter Johansson 1892 uppgjorda, något ändrade ritningar, blev mycket olika bedömda, många i samtiden var kritiska att två sådana monumentalbyggnader skulle samsas på en liten holme så nära Stockholms slott.

Jeho návrhy budovy parlamentu a banky vznikly v roce 1894.
Hans ritningar till riksdags- och riksbankshus blev fastställda 1894.

Základní kámen parlamentu byl položen 13. května 1897 a stavba byla dokončena v roce 1905.
Grundstenen till riksdagshuset lades 13 maj 1897, och byggnaden stod färdig att användas av 1905 års riksdag.

Budova banky byla dokončena v roce 1906.
Bankbyggnaden fullbordades 1906.

Mezi Johanssonovy stavby patří například Stockholms stads sparbank z roku 1894 postavená ve čtvrti Rosenbad z žuly a cihel v krásném stylu florentské renesance. Dále jmenujme spořitelnu v Gävle (1900), ze žuly a mramoru, švédskou Övre-Norrland banka v Luleå z roku 1903, státní banku v Kalmar a Starý Riksbankshuset v Karlstadu, stejně jako Starý Riksbankshuset v Örebro.
Bland Johanssons verk märks för övrigt bland annat Stockholms stads sparbank påbörjad 1894 i kvarteret Rosenbad, av granit och slätputsat tegel i vacker florentinsk renässans, sparbanksbyggnaden i Gävle (1900), av granit och marmor), Stockholm-Övre Norrlands bankbyggnad i Luleå 1903, riksbanksbyggnader i Kalmar och Gamla Riksbankshuset, Karlstad, samt Gamla Riksbankshuset, Örebro.

Johansson také navrhl Landsstatens budovy v Härnösandu v roce 1908 a nové budovy pro Danvikens nemocnici ve Finnboda v Nacka téhož roku.
Han har även ritat Landsstatens byggnad i Härnösand 1908 och nybyggnader för Danvikens hospital vid Finnboda i Nacka samma år.

První návrhy tohoto nemocničního komplexu vznikly v roce 1892 a stavba Danvikshem byla dokončena v roce 1915.
Första utkastet till de sistnämnda ståtliga komplexen gjordes redan 1892 och byggnaderna stod färdiga såsom Danvikshem 1915.

Johansson navrhl telegrafní domy v několika městech, v letech 1909-19012 například Starou telegrafní stanici na Drottning ulici v Norrköping postavenou v secesním a národně romantickém stylu. V letech 1916-1917 byl postaven na rohu ulic Bangårdsgatan a Kungsängsgatan Telco dům v Uppsale. Telegrafní dům v Lundu pro Telegrafverket a telegrafní dům v Lilla Torgu v Halmstadu byly postaveny v letech 1924-1925.
Johansson utformade telegrafhus i åtskilliga städer, bland annat det på Drottninggatan i Norrköping belägna Gamla Telegrafstationen, byggd i jugend och nationalromantisk stil under åren 1909-1912, vidare Televerkets hus i Uppsala i hörnet av Bangårdsgatan och Kungsängsgatan, uppfört 1916-1917, samt även ett dito i Lund åt dåvarande Telegrafverket och ett dito vid Lilla Torg i Halmstad, byggt 1924-1925.

Johansson navrhl také přestavbu telegrafního domu ve Stockholmu a budovy starého parlamentu ve Stockholmu.
Johansson utformade också en ombyggnad av telegrafhuset i Stockholm och av det gamla riksdagshuset i Stockholm.

Zdroje
Källor

Budoucí tramvajová trasa
Framtida spårväg

Ulice a náměstí
Gator och torg

Kancelářské budovy v Ärvinge.
Ärvinge företagsområde.

Ärvinge je neformální oblast v jižní části čtvrti Kista v oblasti Västerort, severo-západní části Stockholm.
Ärvinge är ett informellt område i södra delen av stadsdelen Kista i Västerort i den nordvästra delen av Stockholms kommun.

Oblast Ärvinge byla postavena na počátku 90. let a jedná se o smíšenou výstavbu kanceláří a bytů.
Ärvinge byggdes i början av 1990-talet och är en blandad bebyggelse av kontor och bostäder.

Bytové domy jsou nízké "smalhuset" s identickými byty podobně jako mají domy v západních a jižních předměstích Stockholmu, které byly postaveny během 40. a 50. let.
Bostäderna är av typen låga "smalhus" med genomgående lägenheter med modell från de områden som byggdes i Stockholms västra och södra förorter under 1940- och 1950-talen.

Většina domů jsou nájemní bytové domy, které jsou stejně jako kancelářské budovy spravovány firmou Atrium Ljungberg.
Majoriteten av bostäderna är hyresrätter som liksom kontorsbyggnaderna förvaltas av Atrium Ljungberg.

Je zde také řada garsoniér a koleje Královského technického institutu.
Det finns även ett antal bostadsrätter i området.

Oblast byla plánována v úzké spolupráci se švédskou policií a vyniká neobvykle nízkým počtem případů drobné kriminality.
Området planerades i tätt samarbete med Polisen och har utmärkt sig för den osedvanligt låga vardagsbrottsligheten.

Kancelářské budovy jsou umístěny v blízkosti dopravní tepny Hanstavägen-Kymlingelänken a představují tak hlukové odstínění pro obydlí.
Kontorsbebyggelsen är placerad närmast genomfartslederna Hanstavägen-Kymlingelänken och utgör ett bullerskydd för bostäderna.

Na jihu hraničí Ärvinge s potokem Igelbäcken a přírodní oblastí Järvafältet.
I söder gränsar Ärvinge till Igelbäcken och Järvafältet.

Ulice v Ärvinge jsou, s výjimkou Ärvingevägen (pojmenované po oblasti) a Igelbäcksgatan (pojmenované po nedalekém potoku Igelbäcken), pojmenované po místech v Dánsku.
Gatorna i Ärvinge är, med undantag för Ärvingevägen (namngiven efter områdets namn) och Igelbäcksgatan (namngiven efter den närliggande Igelbäcken), namngivna efter platser i Danmark.

Podle současných plánů dostane Ärvinge svoji zastávku větve tramvajové linky Tvärbanans vedoucí do Kista a Helenelund.
Enligt de planer som för närvarande är under arbete kommer Ärvinge att få en hållplats på Tvärbanans gren till Kista och Helenelund.

Dopravní kamera E18 - Kymlingelänken
Atrium Ljungberg - Kista "Ärvinge gott föredöme", sida 1 (2), artikel, Ärvingenytt "Ärvinge gott föredöme", sida 2 (2), artikel, Ärvingenytt

Budovy a atrakce
Byggnader och sevärdheter

Kista v současnosti
Dagens Kista

Kista, vybrané budovy
Kista, byggnader i urval

Statek Kista obrázky
Kista gård, bilder

Statek Kista a Kista Gård Park
Kista gård och Kista gårds park

Doprava
Trafik

Kista je čtvrť nacházející se v části Västerort hlavního města Stockholm.
Kista är en stadsdel belägen i Västerort inom Stockholms kommun.

Kista je zahrnuta v obvodu Rinkeby-Kista zahrnující také čtvrti Akalla, Husby a Rinkeby a sousedí s obcemi Sollentuna a Sundbyberg.
Kista ingår i Rinkeby-Kista stadsdelsområde och gränsar till Akalla, Husby och Rinkeby i samma stadsdelsområde samt Sollentuna och Sundbybergs kommuner.

Kista náleží k vikariátu Spånga-Kista a má 12 027 obyvatel (2014), z nichž 49 % je narozeno v zahraničí.
Kista ligger i Spånga-Kista församling och hade 12 027 invånare år (2014), varav 49 % är födda i utlandet.

Kista také zahrnuje oblast Ärvinge nacházející se v jižní části čtvrti.
I Kista ingår även området Ärvinge i södra delen av stadsdelen.

Centrum čtvrti se nachází přibližně 9,5 km po silnici severo-severozápadně od Norrtull v severní části okresu Stockholm-město a asi 30 km jižně od letiště Arlanda.
Kista centrum ligger cirka 9,5 km vägavstånd nordnordväst om Norrtull i nordligaste delen av Stockholms innerstad och ca 30 km vägavstånd söder om Arlanda flygplats.

Kista je obklopena evropskou silnicí E4 na východě, E18 na jihu a krajskou silnici 275 na západě.
Kista omges av europaväg E4 i nordost, E18 i syd och länsväg 275 i väst.

Na jihozápadě se nachází přírodní oblast Järvafältet, populární například mezi rekreačními běžci a rodinami s dětmi.
Sydväst om Kista breder naturområdet Järvafältet ut sig, populärt bland exempelvis motionärer och barnfamiljer.

Panství Kista v roce 1817.
Kista gårds ägor 1817.

Statek podle které byla Kista pojmenována byl dříve známý pod názvem Norgården (Severní statek) a patřil k obci Ärvinge.
Den gård som Kista har fått sitt namn efter hette tidigare Norgården och tillhörde byn Ärvinge.

Farma začala být nazývána Kista na počátku 18. století na základě společného vlastnictví farností Kista a Sollentuna.
Gården började kallas Kista i början av 1700-talet på grund av gemensamma ägoförhållanden med Kista i Sollentuna socken.

V 50. letech zde byl zemědělský statek a nemovitosti se nacházeli ve východní části.
På 1950-talet låg det en gård med jordbruk här och den fastigheten finns kvar i den östra delen.

V této době se jednalo o vojenský prostor.
På den tiden låg ägorna på avlyst militärmark.