# quw/Quichua-NT.xml.gz
# sv/Swedish.xml.gz
(src)="b.MAT.1.1.1"> Jesucristo aillu quillca , Davidmanda mirai , David Abrahanmanda mirai .
(trg)="b.MAT.1.1.1"> Detta är Jesu Kristi , Davids sons , Abrahams sons , släkttavla .
(src)="b.MAT.1.2.1"> Abrahamba churi Isac aca , Isacpa churi Jacob aca , Jacobpa churiuna Judá aca paihua uquiunandi .
(trg)="b.MAT.1.2.1"> Abraham födde Isak , Isak födde Jakob , Jakob födde Judas och hans bröder ;
(src)="b.MAT.1.3.1"> Judá churiuna Fares Zarandi aca , Tamarmanda llucshijguna , Farespa churi Esrom aca , Esromba churi Aram aca .
(trg)="b.MAT.1.3.1"> Judas födde Fares och Sara med Tamar , Fares födde Esrom , Esrom födde Aram ;
(src)="b.MAT.1.4.1"> Aramba churi Aminadab aca , Aminadabpa churi Naason aca , Naasomba churi Salmón aca .
(trg)="b.MAT.1.4.1"> Aram födde Aminadab , Aminadab födde Naasson , Naasson födde Salmon ;
(src)="b.MAT.1.5.1"> Salmomba churi Booz aca , Rahabmanda llucshij , Boozpa churi Obed aca , Rutmanda llucshij , Obedpa churi Isai aca .
(trg)="b.MAT.1.5.1"> Salmon födde Boes med Rakab , Boes födde Jobed med Rut , Jobed födde Jessai ;
(src)="b.MAT.1.6.1"> Isaihua churi rey apu David aca , rey apu Davidpa churi Salomón aca , Uriaspa huarmimanda llucshij .
(trg)="b.MAT.1.6.1"> Jessai födde David , konungen , David födde Salomo med Urias ' hustru ;
(src)="b.MAT.1.7.1"> Salomomba churi Roboam aca , Roboamba churi Abías aca , Abíaspa churi Asa aca .
(trg)="b.MAT.1.7.1"> Salomo födde Roboam , Roboam födde Abia .
(trg)="b.MAT.1.7.2"> Abia födde Asaf ;
(src)="b.MAT.1.8.1"> Asajpa churi Josafat aca , Josafatpa churi Joram aca , Joramba churi Uzías aca .
(trg)="b.MAT.1.8.1"> Asaf födde Josafat , Josafat födde Joram , Joram födde Osias ;
(src)="b.MAT.1.9.1"> Uzíaspa churi Jotam aca , Jotamba churi Acaz aca , Acazpa churi Ezequías aca .
(trg)="b.MAT.1.9.1"> Osias födde Joatam , Joatam födde Akas , Akas födde Esekias ;
(src)="b.MAT.1.10.1"> Ezequíaspa churi Manases aca , Manasespa churi Amón aca , Amomba churi Josías aca .
(trg)="b.MAT.1.10.1"> Esekias födde Manasses , Manasses födde Amos , Amos födde Josias ;
(src)="b.MAT.1.11.1"> Josíaspa churiuna Jeconías aca paihua uquiunandi , Babilonia llactama apashca horas .
(trg)="b.MAT.1.11.1"> Josias födde Jekonias och hans bröder , vid den tid då folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien .
(src)="b.MAT.1.12.1"> Babiloniama apashca huasha , Jeconíaspa churi Salatiel aca , Salatielba churi Zorobabel aca .
(trg)="b.MAT.1.12.1"> Sedan folket hade blivit bortfört i fångenskap till Babylonien , födde Jekonias Salatiel , Salatiel födde Sorobabel ;
(src)="b.MAT.1.13.1"> Zorobabelba churiuna Abiud aca , Eliaquindi , Eliaquimba churi Azor aca .
(trg)="b.MAT.1.13.1"> Sorobabel födde Abiud , Abiud födde Eljakim , Eljakim födde Asor ;
(src)="b.MAT.1.14.1"> Azorba churi Sadoc aca , Sadocpa churi Aquim aca , Aquimba churi Eliud aca .
(trg)="b.MAT.1.14.1"> Asor födde Sadok , Sadok födde Akim , Akim födde Eliud ;
(src)="b.MAT.1.15.1"> Eliudpa churi Eleazar aca , Eleazarba churi Matan aca , Matamba churi Jacob aca .
(trg)="b.MAT.1.15.1"> Eliud födde Eleasar , Eleasar födde Mattan , Mattan födde Jakob ;
(src)="b.MAT.1.16.1"> Jacobpa churi José aca , Josega María cari aca .
(src)="b.MAT.1.16.2"> Maríamanda Cristo nishca Jesús pagarimuca .
(src)="b.MAT.1.16.3"> Cristo Dios ajllashca nin .
(trg)="b.MAT.1.16.1"> Jakob födde Josef , Marias man , och av henne föddes Jesus , som kallas Kristus .
(src)="b.MAT.1.17.1"> Shinajpi , Abrahanmanda Davidgama chunga chuscu cuti mirashcauna tianauca .
(src)="b.MAT.1.17.2"> Davidmanda Babiloniama apanagama chunga chuscu miraiguna tiaca .
(src)="b.MAT.1.17.3"> Babiloniama apashcamanda Cristogama chunga chuscu miraiguna aca .
(trg)="b.MAT.1.17.1"> Så utgöra släktlederna från Abraham intill David tillsammans fjorton leder , och från David intill dess att folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien fjorton leder , och från det att folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien intill Kristus fjorton leder .
(src)="b.MAT.1.18.1"> Jesucristo pagarina casnami aca .
(src)="b.MAT.1.18.2"> Paihua mama María , Josehua pactachishca asha , manaraj llutarijllaira , huahuara tupaca icsai , Santo Espiritumanda .
(trg)="b.MAT.1.18.1"> Med Jesu Kristi födelse gick det så till .
(trg)="b.MAT.1.18.2"> Sedan Maria , hans moder , hade blivit trolovad med Josef , befanns hon , förrän de kommo tillsammans , vara havande av helig ande .
(src)="b.MAT.1.19.1"> Paihua cari José , ali shungu runa asha , huarmi ama manali rimashca achu nisha , pacalla pacalla paita saquinara iyaca .
(trg)="b.MAT.1.19.1"> Nu var Josef , hennes man , en rättsinnig man och ville icke utsätta henne for vanära ; därför beslöt han att hemligen skilja sig från henne .
(src)="b.MAT.1.20.1"> Casna iyasha tiaushcai , shu Diosmanda ángel paita ricurimuca , pai puñusha nuspaushcai .
(src)="b.MAT.1.20.2"> Angel paita nica : José , Davidpa Churi , ama manzhaichu camba huarmi Mariara apingaj .
(src)="b.MAT.1.20.3"> Paihua icsai tupashca huahuaga Santo Espiritumandami .
(trg)="b.MAT.1.20.1"> Men när han hade fått detta i sinnet , se , då visade sig i drömmen en Herrens ängel för honom och sade : » Josef , Davids son , frukta icke att taga till dig Maria , din hustru ; ty det som är avlat i henne är av helig ande .
(src)="b.MAT.1.21.1"> Shu churira pagarichinga , paita shutichingui Jesús , paihua runaunara quishpichinga paiguna uchaunamanda .
(trg)="b.MAT.1.21.1"> Och hon skall föda en son , och honom skall du giva namnet Jesus , ty han skall frälsa sitt folk ifrån deras synder . »
(src)="b.MAT.1.22.1"> Cai tucui tucuca , Señorba rimashca shimiuna pactaringaj , profeta nishca Diosmanda rimaj rimashcasna .
(trg)="b.MAT.1.22.1"> Allt detta har skett , för att det skulle fullbordas , som var sagt av Herren genom profeten som sade :
(src)="b.MAT.1.23.1"> Shu huanra huarmi huahuara taringami , shu churira pagarichingami .
(src)="b.MAT.1.23.2"> Paita Emanuel nishca shutichingui .
(src)="b.MAT.1.23.3"> Cai shuti nin : Dios ñucanchihuami .
(trg)="b.MAT.1.23.1"> » Se , jungfrun skall bliva havande och föda en son , och man skall giva honom namnet Emmanuel » ( det betyder Gud med oss ) .
(src)="b.MAT.1.24.1"> José pai nuspashcamanda lliccharisha Señorba ángel rimashcasna rasha , paihua huarmira apica .
(trg)="b.MAT.1.24.1"> När Josef hade vaknat upp ur sömnen , gjorde han som Herrens ängel hade befallt honom och tog sin hustru till sig .
(src)="b.MAT.1.25.1"> Shinasha , paihua mana llutaricachu ñaupa churi pagarina huashagama .
(src)="b.MAT.1.25.2"> Paita shutichica JESÚS .
(trg)="b.MAT.1.25.1"> Och han kände henne icke , förrän hon hade fött en son ; och honom gav han namnet Jesus .
(src)="b.MAT.2.1.1"> Jesús Judea partii tiaj Belén llactai pagarimushca horas , Herodes rey apu tiashcai , indi llucshina partimanda huaquin yachajguna Jerusalenma shamunauca .
(trg)="b.MAT.2.1.1"> När nu Jesus var född i Betlehem i Judeen , på konung Herodes ' tid , då kommo vise män från österns länder till Jerusalem
(src)="b.MAT.2.2.1"> ¿ Maibira pagarishcai judioguna rey apu ? ninauca .
(src)="b.MAT.2.2.2"> Paihua estrellasta ricushcanchi indi llucshina partii .
(src)="b.MAT.2.2.3"> Paita adorangaj shamushcanchi .
(trg)="b.MAT.2.2.1"> och sade : » Var är den nyfödde judakonungen ?
(trg)="b.MAT.2.2.2"> Vi hava nämligen sett hans stjärna i östern och hava kommit för att giva honom vår hyllning . »
(src)="b.MAT.2.3.1"> Herodes rey apuga caita uyasha turbarica , tucui Jerusalen llactandi .
(trg)="b.MAT.2.3.1"> När konung Herodes hörde detta , blev han förskräckt , och hela Jerusalem med honom .
(src)="b.MAT.2.4.1"> Herodes tucui sacerdote apuunara , runaunamanda yachaira yachachijgunaras cayasha , paigunara tapuca : ¿ Cristoga maibira pagarina acai ? nisha .
(trg)="b.MAT.2.4.1"> Och han församlade alla överstepräster och skriftlärde bland folket och frågade dem var Messias skulle födas .
(src)="b.MAT.2.5.1"> Paiguna ninauca : Judeamanda Belembi ; Diosmanda rimaj casnami quillcashca :
(trg)="b.MAT.2.5.1"> De svarade honom : » I Betlehem i Judeen ; ty så är skrivet genom profeten :
(src)="b.MAT.2.6.1"> Can Belén , Judea partii tiaj , Judá apuunamanda mana yali ichillachu angui .
(src)="b.MAT.2.6.2"> Canmanda shu pushaj runa llucshinga , ñuca aillu Israelda cuirangaj .
(trg)="b.MAT.2.6.1"> ' Och du Betlehem , du judiska bygd , ingalunda är du minst bland Juda furstar , ty av dig skall utgå en furste som skall vara en herde för mitt folk Israel . ' »
(src)="b.MAT.2.7.1"> Shinajpi Herodes chi yachajgunara pacalla pacalla cayasha , paigunamanda ali tapucami estrellas ricurishca tiempora .
(trg)="b.MAT.2.7.1"> Då kallade Herodes hemligen till sig de vise männen och utfrågade dem noga om tiden då stjärnan hade visat sig .
(src)="b.MAT.2.8.1"> Paigunara cachaca Belén llactama , Chima richi , nisha , huahuamanda sumajlla tapuichi .
(src)="b.MAT.2.8.2"> Paita tarishaga cuentahuaichi , ñuca shinallara shamusha huahuara adorangaj .
(trg)="b.MAT.2.8.1"> Sedan lät han dem fara till Betlehem och sade : » Faren åstad och forsken noga efter barnet ; och när I haven funnit det , så låten mig veta detta , för att också jag må komma och giva det min hyllning . »
(src)="b.MAT.2.9.1"> Paiguna rey apura uyashca huasha rinaucami .
(src)="b.MAT.2.9.2"> Indi llucshina partii ricushca estrellas paiguna ñaupajpi rica pactai ringama , shinajpi huahua tiaushca huasi ahuai shayarica .
(trg)="b.MAT.2.9.1"> När de hade hört konungens ord , foro de åstad ; och se , stjärnan som de hade sett i östern gick framför dem , till dess att den kom över det ställe där barnet var .
(trg)="b.MAT.2.9.2"> Där stannade den .
(src)="b.MAT.2.10.1"> Estrellasta ricusha cushiyanauca ashcara .
(trg)="b.MAT.2.10.1"> Och när de sågo stjärnan , uppfylldes de av mycket stor glädje .
(src)="b.MAT.2.11.1"> Huasii icusha huahuara ricunauca paihua mama Mariandi .
(src)="b.MAT.2.11.2"> Tuama urmasha , huahuara adoranauca .
(src)="b.MAT.2.11.3"> Paiguna valijgunara pascasha , huahuara cunauca curiras , incienso nishca gusto asnaj ambiras , mirra nishca asnaj iraras .
(trg)="b.MAT.2.11.1"> Och de gingo in i huset och fingo se barnet med Maria , dess moder .
(trg)="b.MAT.2.11.2"> Då föllo de ned och gåvo det sin hyllning ; och de togo fram sina skatter och framburo åt det skänker : guld , rökelse och myrra .
(src)="b.MAT.2.12.1"> Astaun , nuspashcaunai rimashca aca ama tigrangaj Herodesma , paiguna rinauca shu nambira .
(trg)="b.MAT.2.12.1"> Sedan fingo de , genom en uppenbarelse i drömmen , befallning att icke återvända till Herodes ; och de drogo så en annan väg tillbaka till sitt land .
(src)="b.MAT.2.13.1"> Paiguna rishca huasha , shu Señormanda ángel ricurimuca Josema pai nuspashcaunai , paita nisha : Atari , huahuara paihua mamandi pushari , Egipto nishca llactama miticuiri .
(src)="b.MAT.2.13.2"> Chihui chapai ñuca canda rimanagama .
(src)="b.MAT.2.13.3"> Herodes huahuara mascangami huañuchingaj .
(trg)="b.MAT.2.13.1"> Men när de hade dragit åstad , se , då visade sig i drömmen en Herrens ängel för Josef och sade : » Stå upp och tag barnet och dess moder med dig , och fly till Egypten , och bliv kvar där , till dess jag säger dig till ; ty Herodes tänker söka efter barnet för att förgöra det . »
(src)="b.MAT.2.14.1"> Pai lliccharisha , tuta huahuara paihua mamandi pushasha , Egipto llactama rinauca .
(trg)="b.MAT.2.14.1"> Då stod han upp och tog barnet och dess moder med sig om natten , och drog bort till Egypten .
(src)="b.MAT.2.15.1"> Chihui tianauca Herodes huañunagama , Señor rimashcara pactachingaj , Diosmanda rimaj rimashcasna : Egiptomanda ñuca Churira cayacani .
(trg)="b.MAT.2.15.1"> Där blev han kvar intill Herodes ' död , för att det skulle fullbordas , som var sagt av Herren genom profeten som sade : » Ut ur Egypten kallade jag min son . »
(src)="b.MAT.2.16.1"> Shinajpi Herodes yachajguna paita umachinaupi ricusha , ashcara piñarisha , huahuaunara huañuchingaj cachaca , tucui ichilla cari huahuanara , ishqui huata tupumanda pishiunara , Belembi tiajgunara , chi rayai tiajgunaras , yachajguna rimashca tiempomanda yupasha .
(trg)="b.MAT.2.16.1"> När Herodes nu såg att han hade blivit gäckad av de vise männen , blev han mycket vred .
(trg)="b.MAT.2.16.2"> Och han sände åstad och lät döda alla de gossebarn i Betlehem och hela området däromkring , som voro två år gamla och därunder , detta enligt den uppgift om tiden , som han hade fått genom att utfråga de vise männen .
(src)="b.MAT.2.17.1"> Chi horasllai Jeremías nishca Diosmanda rimaj rimashca shimi pactarica , pai nishca :
(trg)="b.MAT.2.17.1"> Då fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias , när han sade :
(src)="b.MAT.2.18.1"> Rama nishca llactai shimi uyarica , Atun caparina , atun huacai , atun llaquirina , Raquel paihua churiunamanda huacasha .
(src)="b.MAT.2.18.2"> Cariyanara mana munacachu paiguna huañushcamanda .
(trg)="b.MAT.2.18.1"> » Ett rop hördes i Rama , gråt och mycken jämmer ; det var Rakel som begrät sina barn , och hon ville icke låta trösta sig , eftersom de icke mer voro till . »
(src)="b.MAT.2.19.1"> Shinashas , Herodes huañushca huasha , Señorba ángel cuti ricurimuca Josera pai nuspashcaunai , Egipto llactai .
(trg)="b.MAT.2.19.1"> Men när Herodes var död , se , då visade sig i drömmen en Herrens ängel for Josef , i Egypten ,
(src)="b.MAT.2.20.1"> Atari , nica , huahuara paihua mamandi pushari , Israel llactara ri .
(src)="b.MAT.2.20.2"> Huahuara huañuchingaj niuguna ña huañunaushcami .
(trg)="b.MAT.2.20.1"> och sade : » Stå upp och tag barnet och dess moder med dig , och begiv dig till Israels land ; ty de som traktade efter barnets liv äro nu döda . »
(src)="b.MAT.2.21.1"> Shinajpi atarica , huahuara paihua mamandi pushaca .
(src)="b.MAT.2.21.2"> Israel llactama shamuca .
(trg)="b.MAT.2.21.1"> Då stod han upp och tog barnet och dess moder med sig , och kom så till Israels land .
(src)="b.MAT.2.22.1"> Josega , Arquelao nishca Judea partii rey apu tucushcara uyashaga , paihua yaya Herodes randimanda , chima rinara manzhacami .
(src)="b.MAT.2.22.2"> Astaun nuspashcaunai uyasha , pai Galilea partima rica .
(trg)="b.MAT.2.22.1"> Men när han hörde att Arkelaus regerade över Judeen ; efter sin fader Herodes , fruktade han att begiva sig dit ; och på grund av en uppenbarelse i drömmen drog han bort till Galileens bygder .
(src)="b.MAT.2.23.1"> Nazaret nishca llactama pactamuca chihui tiangaj , Diosmanda rimajguna rimashcara pactachingaj , casna nisha : Pai Nazaret runa nishca anga .
(trg)="b.MAT.2.23.1"> Och när han hade kommit dit , bosatte han sig i en stad som hette Nasaret , för att det skulle fullbordas , som var sagt genom profeterna , att han skulle kallas nasaré .
(src)="b.MAT.3.1.1"> Chi punzhaunai Bautisaj Juan Judeai tiaj runa illashca partima rimaj shamuca .
(trg)="b.MAT.3.1.1"> Vid den tiden uppträdde Johannes döparen och predikade i Judeens öken
(src)="b.MAT.3.2.1"> Arrepentirichi , nica , ahua pacha mandana mayanllayashcami .
(trg)="b.MAT.3.2.1"> och sade : » Gören bättring , ty himmelriket är nära . »
(src)="b.MAT.3.3.1"> Caimi Isaías nishca Diosmanda rimaj rimaushca , nisha : Caparij shimi , runa illashca partii caparisha : Señor purina nambira alichichi , paihua ñambiunara dirichuichi .
(trg)="b.MAT.3.3.1"> Det var om denne som profeten Esaias talade , när han sade : » Hör rösten av en som ropar i öknen : ' Bereden vägen för Herren , gören stigarna jämna för honom . ' »
(src)="b.MAT.3.4.1"> Juan camello nishca illmahua ahuashcara churarishca aca , cara chumbillinahua chumbillishca aca .
(src)="b.MAT.3.4.2"> Atun ijiunara sacha mishquiras micuj aca .
(trg)="b.MAT.3.4.1"> Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder , och hans mat var gräshoppor och vildhonung .
(src)="b.MAT.3.5.1"> Paihuajma shamunauca Jerusalenmanda tucui Judeamanda , tucui Jordan rayai tiaj partiunamanda .
(trg)="b.MAT.3.5.1"> Och från Jerusalem och hela Judeen och hela trakten omkring Jordan gick då folket ut till honom
(src)="b.MAT.3.6.1"> Juan paigunara bautisaca Jordan yacui , paiguna ucharashcaunara cuentajpi .
(trg)="b.MAT.3.6.1"> och lät döpa sig av honom i floden Jordan , och bekände därvid sina synder .
(src)="b.MAT.3.7.1"> Ashca fariseo nishcauna saduceo nishcaunandi paihuajma shamujta ricusha , Juan paigunara nica : Machacuimanda miraiguna , ¿ pi cangunara yachachica shamuj piñarishcamanda miticungaj ?
(trg)="b.MAT.3.7.1"> Men när han såg många fariséer och sadducéer komma för att låta döpa sig , sade han till dem : » I huggormars avföda , vem har ingivit eder att söka komma undan den tillstundande vredesdomen ?
(src)="b.MAT.3.8.1"> Arrepentirina tonora raichi .
(trg)="b.MAT.3.8.1"> Bären då ock sådan frukt som tillhör bättringen .
(src)="b.MAT.3.9.1"> Ama iyaichichu canguna quiquin shungüi ningaj : Abrahanga ñucanchi yaya , nisha .
(src)="b.MAT.3.9.2"> Cangunara nini , Dios cai quiquin rumiunamanda churiunara Abrahambajta sicachinara ushanmi .
(trg)="b.MAT.3.9.1"> Och menen icke att I kunnen säga vid eder själva : ' Vi hava ju Abraham till fader ' ; ty jag säger eder att Gud av dessa stenar kan uppväcka barn åt Abraham .
(src)="b.MAT.3.10.1"> Maspas , cunallara hachara churashcami yura sapii .
(src)="b.MAT.3.10.2"> Chimanda maican yura mana ali muyura aparijpi cuchushca anga , ninai shitashca anga .
(trg)="b.MAT.3.10.1"> Och redan är yxan satt till roten på träden ; så bliver då vart träd som icke bär god frukt avhugget och kastat i elden .
(src)="b.MAT.3.11.1"> Ñuca cierto pacha cangunara bautisauni yacui , arrepentirishcamanda .
(src)="b.MAT.3.11.2"> Astaun ñuca huashai shamuj cangunara Santo Espiritui ninais bautisangami .
(src)="b.MAT.3.11.3"> Ñucaga mana valijchu ani paihua zapatosllas apangaj .
(src)="b.MAT.3.11.4"> Pai ñucamanda yali ushajmi .
(trg)="b.MAT.3.11.1"> Jag döper eder i vatten till bättring , men den som kommer efter mig , han är starkare än jag , och jag är icke ens värdig att bära hans skor ; han skall döpa eder i helig ande och eld .
(src)="b.MAT.3.12.1"> Paihua maquii huairachinara chariun , llushtina pambara pichangami , trigo muyura apingami huacachina huasii , carara rupachingami mana tucurij ninai .
(trg)="b.MAT.3.12.1"> Han har sin kastskovel i handen , och han skall noga rensa sin loge och samla in sitt vete i ladan ; men agnarna skall han bränna upp i en eld som icke utsläckes . »
(src)="b.MAT.3.13.1"> Shinajpi Galilea partimanda Jesús Jordanma shamuca Juanbajma , pai bautisai tucungaj .
(trg)="b.MAT.3.13.1"> Därefter kom Jesus från Galileen till Johannes , vid Jordan , för att låta döpa sig av honom ;
(src)="b.MAT.3.14.1"> Juanga mana munacachu .
(src)="b.MAT.3.14.2"> Canmi ñucara bautisana angui , nica .
(src)="b.MAT.3.14.3"> ¿ Astaun canzhu ñucajma shamungui ?
(trg)="b.MAT.3.14.1"> men denne ville hindra honom och sade : » Jag behövde döpas av dig , och du kommer till mig ? »
(src)="b.MAT.3.15.1"> Jesús paita cutipaca : Saquilla , ministirinmi ñucanchi tucui aliranara pactachingaj .
(src)="b.MAT.3.15.2"> Shinajpi Juan lugarda cuca .
(trg)="b.MAT.3.15.1"> Då svarade Jesus och sade till honom : » Låt det nu så ske ; ty det höves oss att så uppfylla all rättfärdighet .
(trg)="b.MAT.3.15.2"> Då tillstadde han honom det .
(src)="b.MAT.3.16.1"> Bautisashca huasha , Jesús yacumanda sicaca , shinajpi anua pacha pascarica .
(src)="b.MAT.3.16.2"> Diospa Espiritura palomasna irgumujta ricuca , paihua ahuai shamucami .
(trg)="b.MAT.3.16.1"> Och när Jesus var döpt , steg han strax upp ur vattnet ; och se , då öppnades himmelen , och han såg Guds Ande sänka sig ned såsom en duva och komma över honom .
(src)="b.MAT.3.17.1"> Shu shimi anua pachamanda uyarimuca nisha : Caimi ñuca llaquishca Churi , paihuajpi yapa cushi ani .
(trg)="b.MAT.3.17.1"> Och från himmelen kom en röst , som sade : » Denne är min älskade Son , i vilken jag har funnit behag . »
(src)="b.MAT.4.1.1"> Shinajpi Santo Espíritu Jesusta pushaca runa illashca partima , Supai Apu paita tentangaj .
(trg)="b.MAT.4.1.1"> Därefter blev Jesus av Anden förd upp i öknen , för att han skulle frestas av djävulen .
(src)="b.MAT.4.2.1"> Chuscu chunga punzhara , tutandi punzhandi sasishca huasha , mana micusha , Jesús yarcachica .
(trg)="b.MAT.4.2.1"> Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter , blev han omsider hungrig .
(src)="b.MAT.4.3.1"> Supai paihuajma tentangaj shamusha , paita nica : Can Diospa Churi ashaga , cai rumiunara rimai : Tanda tucui , nisha .
(trg)="b.MAT.4.3.1"> Då trädde frestaren fram och sade till honom : » Är du Guds Son , så bjud att dessa stenar bliva bröd . »
(src)="b.MAT.4.4.1"> Jesús cutipasha nica : Quillcashcami tian : Mana tandallahua runa causangachu , astaun Dios tucui rimashca shimimandas .
(trg)="b.MAT.4.4.1"> Men han svarade och sade : » Det är skrivet : ' Människan skall leva icke allenast av bröd , utan av allt det som utgår av Guds mun . ' »
(src)="b.MAT.4.5.1"> Shinajpi Supai Apu paita Dios ajllashca llactama pushaca , templo nishca Diospa huasi ahua pundai paita shayachica .
(trg)="b.MAT.4.5.1"> Därefter tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom uppe på helgedomens mur
(src)="b.MAT.4.6.1"> Paita nica : Can Diospa Churi ashaga , allpama urmai ; casna quillcashcami tian : Paihua angelgunara cambajma cachangami .
(src)="b.MAT.4.6.2"> Shinallara , Canda apinaungami paiguna maquiunai , ama camba chaqui nijtaringaj rumii .
(trg)="b.MAT.4.6.1"> och sade till honom : » Är du Guds Son , så kasta dig ned ; det är ju skrivet : ' Han skall giva sina änglar befallning om dig , och de skola bära dig på händerna , så att du icke stöter din fot mot någon sten . ' »
(src)="b.MAT.4.7.1"> Jesús paita cutipaca : Shinallara quillcashcami tian : Señorda camba Diosta ama tentanguichu .
(trg)="b.MAT.4.7.1"> Jesus sade till honom : » Det är ock skrivet : ' Du skall icke fresta Herren , din Gud . ' »
(src)="b.MAT.4.8.1"> Cutillara , Supai Apu paita shu yapa ahua urcuma pushaca , chimanda tucui mundu llactaunara ricuchica paiguna sumajndi .
(trg)="b.MAT.4.8.1"> Åter tog djävulen honom med sig , upp på ett mycket högt berg , och visade honom alla riken i världen och deras härlighet
(src)="b.MAT.4.9.1"> Supai paita nica : Cai tucuira canda cushami can tuama urmasha ñucara adorajpi .
(trg)="b.MAT.4.9.1"> och sade till honom : » Allt detta vill jag giva dig , om du faller ned och tillbeder mig . »
(src)="b.MAT.4.10.1"> Shinajpi Jesús paita nica : Ri , Satanás , quillcashcami tian : Señorda camba Diosta adorana mangui , paulara sirvina mangui .
(trg)="b.MAT.4.10.1"> Då sade Jesus till honom : » Gå bort , Satan ; ty det är skrivet : ' Herren , din Gud , skall du tillbedja , och honom allena skall du tjäna . ' »
(src)="b.MAT.4.11.1"> Shinajpi Supai Apu paita saquica .
(src)="b.MAT.4.11.2"> Angelguna shamunauca , paita sirvinauca .
(trg)="b.MAT.4.11.1"> Då lämnade djävulen honom ; och se , änglar trädde fram och betjänade honom .
(src)="b.MAT.4.12.1"> Jesús Juan chonda cularbi ishcashcara uyasha , Galileama tigraca .
(trg)="b.MAT.4.12.1"> Men när han hörde att Johannes hade blivit satt i fängelse , drog han sig tillbaka till Galileen .
(src)="b.MAT.4.13.1"> Nazaret llactara saquisha , Capernaum nishca lamar patai tiaj llactama shamuca , chihui causauca .
(src)="b.MAT.4.13.2"> Capernaum llacta Zabulón Neftalí nishca partiunai tian .
(trg)="b.MAT.4.13.1"> Och han lämnade Nasaret och begav sig till Kapernaum , som ligger vid sjön , på Sabulons och Neftalims område , och bosatte sig där ,
(src)="b.MAT.4.14.1"> Jesús caima shamuca Isaías nishca Diosmanda rimaj rimashcara pactachingaj , casna nisha :
(trg)="b.MAT.4.14.1"> för att det skulle fullbordas , som var sagt genom profeten Esaias , när han sade :
(src)="b.MAT.4.15.1"> Zabulón llactas , Neftalí llactas , lamar ñambii , Jordan huashai , gentil nishcauna Galilea partii ;
(trg)="b.MAT.4.15.1"> » Sabulons land och Neftalims land , trakten åt havet till , landet på andra sidan Jordan , hedningarnas Galileen --
(src)="b.MAT.4.16.1"> Llandu tutai tiarij runauna atun velara ricunauca .
(src)="b.MAT.4.16.2"> Huañuna llandui tiarijgunara vela punzhayachicami .
(trg)="b.MAT.4.16.1"> det folk som där satt i mörker fick se ett stort ljus ; ja , de som sutto i dödens ängd och skugga , för dem gick upp ett ljus . »
(src)="b.MAT.4.17.1"> Chi horasmanda pacha , Jesús yachachingaj callarica .
(src)="b.MAT.4.17.2"> Rimai callarica : Arrepentirichi , nisha , ahua pacha mandana mayanllayashcami .
(trg)="b.MAT.4.17.1"> Från den tiden begynte Jesus predika och säga : » Gören bättring , ty himmelriket är nära . »
(src)="b.MAT.4.18.1"> Jesús , Galilea lamar rayai puriusha , ishquindi uquira ricuca , Pedro nishca Simón aca , paihua uqui Andresndi , licarinauca lamarbi .
(src)="b.MAT.4.18.2"> Aichahuara apijguna anauca .
(trg)="b.MAT.4.18.1"> Då han nu vandrade utmed Galileiska sjön , fick han se två bröder , Simon , som kallas Petrus , och Andreas , hans broder , kasta ut nät i sjön , ty de voro fiskare .
(src)="b.MAT.4.19.1"> Paigunara nica : Ñucara catihuaichi , cangunara runara licajgunara rasha .
(trg)="b.MAT.4.19.1"> Och han sade till dem : » Följen mig så skall jag göra eder till människofiskare . »
(src)="b.MAT.4.20.1"> Paiguna licaunara dsas saquisha , paita catinauca .
(trg)="b.MAT.4.20.1"> Strax lämnade de näten och följde honom .
(src)="b.MAT.4.21.1"> Chimanda rijpi , shu ishquindi uquira ricuca , Jacobo Zebedeo churi paihua uqui Juandi .
(src)="b.MAT.4.21.2"> Paiguna yaya Zebedeohua canoai tianauca licaunara sirasha .
(src)="b.MAT.4.21.3"> Jesús paigunara cayaca : Shamichi , nisha .
(trg)="b.MAT.4.21.1"> När han hade gått därifrån ett stycke längre fram , fick han se två andra bröder , Jakob , Sebedeus ' son , och Johannes , hans broder , där de jämte sin fader Sebedeus sutto i båten och ordnade sina nät ; och han kallade dem till sig .
(src)="b.MAT.4.22.1"> Paiguna dsaslla canoara yayaras saquisha , paita catinauca .
(trg)="b.MAT.4.22.1"> Och strax lämnade de båten och sin fader och följde honom .
(src)="b.MAT.4.23.1"> Jesús tucui Galilea partiunama risha , paiguna tandarina huasiunai yachachisha , Dios mandana pacha ali shimira camachisha , tucui ungüigunaras tucui nanaigunaras alichisha purica .
(trg)="b.MAT.4.23.1"> Och han gick omkring i hela Galileen och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet bland folket .
(src)="b.MAT.4.24.1"> Paihua shuti uyarica tucui Siria nishca partiunai .
(src)="b.MAT.4.24.2"> Paihuajma pushamunauca nanachijgunara , imahua ungusha tormendarishcaunaras , supai apishcaunaras , loco tucushcaunaras , suchu nishca mana purina ushajgunaras .
(src)="b.MAT.4.24.3"> Paigunara alichica .
(trg)="b.MAT.4.24.1"> Och ryktet om honom gick ut över hela Syrien , och man förde till honom alla sjuka som voro hemsökta av olika slags lidanden och plågor , alla som voro besatta eller månadsrasande eller lama ; och han botade dem .
(src)="b.MAT.4.25.1"> Ashca runauna paita catimunauca , Galileamandas Decápolis nishca partimandas , Jerusalenmandas , Judeamandas , Jordan yacu chimbamandas .
(trg)="b.MAT.4.25.1"> Och honom följde mycket folk ifrån Galileen och Dekapolis och Jerusalem och Judeen och från landet på andra sidan Jordan .
(src)="b.MAT.5.1.1"> Jesús chi ashca runaunara ricusha , urcuma sicaca ; pai tiarijpi pai yachachishca runauna paihuajma shamunauca .
(trg)="b.MAT.5.1.1"> När han nu såg folket , gick han upp på berget ; och sedan han hade satt sig ned , trädde hans lärjungar fram till honom .
(src)="b.MAT.5.2.1"> Jesús rimasha paigunara yachachica nisha :
(trg)="b.MAT.5.2.1"> Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade :
(src)="b.MAT.5.3.1"> Cushiunami almai pugri anchi nijguna .
(src)="b.MAT.5.3.2"> Paigunajmi ahua pacha mandana .
(trg)="b.MAT.5.3.1"> » Saliga äro de som äro fattiga i anden , ty dem hör himmelriket till .
(src)="b.MAT.5.4.1"> Cushiunami huacajguna , paiguna cushi tucunaungami .
(trg)="b.MAT.5.4.1"> Saliga äro de som sörja , ty de skola bliva tröstade .
(src)="b.MAT.5.5.1"> Cushiunami mansouna , paiguna cai pachara cui tucunaungami .
(trg)="b.MAT.5.5.1"> Saliga äro de saktmodiga , ty de skola besitta jorden .
(src)="b.MAT.5.6.1"> Cushiunami alirangaj yarcachijguna upinaichijguna , sajsachisca anaunga .
(trg)="b.MAT.5.6.1"> Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet , ty de skola bliva mättade .
(src)="b.MAT.5.7.1"> Cushiunami llaquij shunguyujguna , paiguna llaquishca tucunaungami .
(trg)="b.MAT.5.7.1"> Saliga äro de barmhärtiga , ty dem skall vederfaras barmhärtighet .
(src)="b.MAT.5.8.1"> Cushiunami chuyaj shunguuna , paiguna Diosta ricunaungami .
(trg)="b.MAT.5.8.1"> Saliga äro de renhjärtade , ty de skola se Gud .
(src)="b.MAT.5.9.1"> Cushiunami macanaujpurara alichijguna , Diospa churiuna nishca anaunga .
(trg)="b.MAT.5.9.1"> Saliga äro de fridsamma , ty de skola kallas Guds barn .
(src)="b.MAT.5.10.1"> Cushiunami aliranamanda tormendachishcauna , paigunajmi ahua pacha mandana .
(trg)="b.MAT.5.10.1"> Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull , ty dem hör himmelriket till .