# fr/French.xml.gz
# jak/Jakalteko-NT.xml.gz


(src)="b.MAT.1.1.1"> Généalogie de Jésus Christ , fils de David , fils d`Abraham .
(trg)="b.MAT.1.1.1"> Haˈ icham Abraham yeb naj rey David , haˈ yichmam Comam Jesucristo .
(trg)="b.MAT.1.1.2"> Hac tiˈ ye istxolal yichmam Comam hacaˈ tiˈ :

(src)="b.MAT.1.2.1"> Abraham engendra Isaac ; Isaac engendra Jacob ; Jacob engendra Juda et ses frères ;
(trg)="b.MAT.1.2.1"> Icham Abraham , haˈ icham ismam naj Isaac , naj Isaac haˈ naj ismam naj Jacob , naj Jacob , haˈ naj ismam naj Judá yeb huntekˈanxa yuẍtaj .

(src)="b.MAT.1.3.1"> Juda engendra de Thamar Pharès et Zara ; Pharès engendra Esrom ; Esrom engendra Aram ;
(trg)="b.MAT.1.3.1"> Naj Judá , haˈ naj ismam naj Fares yeb naj Zara , haˈ xin ismiˈ ebnaj cawan̈ tuˈ haˈ ton ix Tamar .
(trg)="b.MAT.1.3.2"> Naj Fares haˈ naj ismam naj Esrom , naj Esrom haˈ naj ismam naj Aram .

(src)="b.MAT.1.4.1"> Aram engendra Aminadab ; Aminadab engendra Naasson ; Naasson engendra Salmon ;
(trg)="b.MAT.1.4.1"> Naj Aram , haˈ naj ismam naj Aminadab , naj Aminadab , haˈ naj ismam naj Naasón , naj Naasón , haˈ naj ismam naj Salmón .

(src)="b.MAT.1.5.1"> Salmon engendra Boaz de Rahab ; Boaz engendra Obed de Ruth ;
(trg)="b.MAT.1.5.1"> Naj Salmón , haˈ naj ismam naj Booz , wal ismiˈ naj Booz , haˈ ton ix Rahab .
(trg)="b.MAT.1.5.2"> Naj Booz , haˈ naj ismam naj Obed , wal ismiˈ naj Obed tuˈ , haˈ ton ix Rut .
(trg)="b.MAT.1.5.3"> Naj Obed , haˈ naj ismam naj Isaí .

(src)="b.MAT.1.6.1"> Obed engendra Isaï ; Isaï engendra David .
(src)="b.MAT.1.6.2"> Le roi David engendra Salomon de la femme d`Urie ;
(trg)="b.MAT.1.6.1"> Naj Isaí , haˈ naj ismam naj rey David .
(trg)="b.MAT.1.6.2"> Haxa naj David , haˈ naj ismam naj Salomón , ismiˈ naj Salomón tuˈ xin , haˈ ton ix yixalticˈa naj Urías yet yalan̈tocanoj .

(src)="b.MAT.1.7.1"> Salomon engendra Roboam ; Roboam engendra Abia ; Abia engendra Asa ;
(trg)="b.MAT.1.7.1"> Wal naj Salomón , haˈ naj ismam naj Roboam , naj Roboam , haˈ naj ismam naj Abías , naj Abías , haˈ naj ismam naj Asa .

(src)="b.MAT.1.8.1"> Asa engendra Josaphat ; Josaphat engendra Joram ; Joram engendra Ozias ;
(trg)="b.MAT.1.8.1"> Naj Asa , haˈ naj ismam naj Josafat , naj Josafat haˈ naj ismam naj Joram , naj Joram , haˈ naj ismam naj Uzías .

(src)="b.MAT.1.9.1"> Ozias engendra Joatham ; Joatham engendra Achaz ; Achaz engendra Ézéchias ;
(trg)="b.MAT.1.9.1"> Naj Uzías , haˈ naj ismam naj Jotam , naj Jotam , haˈ naj ismam naj Acaz , naj Acaz haˈ naj ismam naj Ezequías .

(src)="b.MAT.1.10.1"> Ézéchias engendra Manassé ; Manassé engendra Amon ; Amon engendra Josias ;
(trg)="b.MAT.1.10.1"> Naj Ezequías , haˈ naj ismam naj Manasés , naj Manasés , haˈ naj ismam naj Amón , naj Amón haˈ naj ismam naj Josías .

(src)="b.MAT.1.11.1"> Josias engendra Jéchonias et ses frères , au temps de la déportation à Babylone .
(trg)="b.MAT.1.11.1"> Naj Josías , haˈ naj ismam naj Jeconías yeb huntekˈanxa yuẍtaj .
(trg)="b.MAT.1.11.2"> Haˈ yin̈ istiempohal naj Jeconías tuˈ ilaxto ebnaj Israel preso yul con̈ob Babilonia .

(src)="b.MAT.1.12.1"> Après la déportation à Babylone , Jéchonias engendra Salathiel ; Salathiel engendra Zorobabel ;
(trg)="b.MAT.1.12.1"> Hayet yelti ebnaj yalan̈ yip Babilonia tuˈ xin haˈ naj Jeconías , haˈ naj ismam naj Salatiel , naj Salatiel , haˈ naj ismam naj Zorobabel .

(src)="b.MAT.1.13.1"> Zorobabel engendra Abiud ; Abiud engendra Éliakim ; Éliakim engendra Azor ;
(trg)="b.MAT.1.13.1"> Naj Zorobabel , haˈ naj ismam naj Abiud , naj Abiud , haˈ naj ismam naj Eliaquim , naj Eliaquim , haˈ naj ismam naj Azor .

(src)="b.MAT.1.14.1"> Azor engendra Sadok ; Sadok engendra Achim ; Achim engendra Éliud ;
(trg)="b.MAT.1.14.1"> Naj Azor , haˈ naj ismam naj Sadoc , naj Sadoc haˈ naj ismam naj Aquim , haxa naj Aquim , haˈ naj ismam naj Eliud .

(src)="b.MAT.1.15.1"> Éliud engendra Éléazar ; Éléazar engendra Matthan ; Matthan engendra Jacob ;
(trg)="b.MAT.1.15.1"> Naj Eliud , haˈ naj ismam naj Eleazar , naj Eleazar , haˈ naj ismam naj Matán , haxa naj Matán , haˈ naj ismam naj Jacob .

(src)="b.MAT.1.16.1"> Jacob engendra Joseph , l`époux de Marie , de laquelle est né Jésus , qui est appelé Christ .
(trg)="b.MAT.1.16.1"> Naj Jacob , haˈ naj ismam naj José , naj José tuˈ haˈ naj yichamil ix María .
(trg)="b.MAT.1.16.2"> Ix María tuˈ haˈ ix ismiˈ Comam Jesús , haˈ ton Comam Cristo .

(src)="b.MAT.1.17.1"> Il y a donc en tout quatorze générations depuis Abraham jusqu`à David , quatorze générations depuis David jusqu`à la déportation à Babylone , et quatorze générations depuis la déportation à Babylone jusqu`au Christ .
(trg)="b.MAT.1.17.1"> Wal xin ay can̈lahon̈wan̈ mame yin̈ istxolal yichmam Comam Jesucristo chiichiti yin̈ icham Abraham masanta yin̈ naj rey David .
(trg)="b.MAT.1.17.2"> Tzujanilo yinta naj rey David tuˈ yichipaxti can̈lahon̈wan̈ mame istxolal yichmam Comam masanta yet yilaxto ebnaj Israel preso bey Babilonia .
(trg)="b.MAT.1.17.3"> Tzujanxa yet yilaxto ebnaj Israel preso yul con̈ob Babilonia tuˈ yichipaxti can̈lahon̈wan̈xa ebnaj mame yin̈ istxolal yichmam Comam Jesucristo masanto yin̈ istiempohal yet ispitzcˈa Comam .

(src)="b.MAT.1.18.1"> Voici de quelle manière arriva la naissance de Jésus Christ .
(src)="b.MAT.1.18.2"> Marie , sa mère , ayant été fiancée à Joseph , se trouva enceinte , par la vertu du Saint Esprit , avant qu`ils eussent habité ensemble .
(trg)="b.MAT.1.18.1"> Hac tiˈ ye istzotiˈal yin̈ yet ispitzcˈa Comam Jesucristo .
(trg)="b.MAT.1.18.2"> Wal ix María takˈwebilxa yu ix ismohyi yeb naj José , yajaˈ yet maẍto chiyikˈ isba , ispitzcˈatiˈ nichˈan unin yin̈ ix yu yip Comam Espíritu Santo .

(src)="b.MAT.1.19.1"> Joseph , son époux , qui était un homme de bien et qui ne voulait pas la diffamer , se proposa de rompre secrètement avec elle .
(trg)="b.MAT.1.19.1"> Wal naj José waxan̈ca caw yijem naj tet isley naj Moisés , yajaˈ mach isje iscˈul naj iskˈanaˈ yin̈ ix María tuˈ , yoc yin̈ isnabal naj isbejnicano ix yin̈ ewantajil .

(src)="b.MAT.1.20.1"> Comme il y pensait , voici , un ange du Seigneur lui apparut en songe , et dit : Joseph , fils de David , ne crains pas de prendre avec toi Marie , ta femme , car l`enfant qu`elle a conçu vient du Saint Esprit ;
(trg)="b.MAT.1.20.1"> Hayet lan̈an yecˈ huneˈ tuˈ yin̈ isnabal naj , isyeni isba huneˈ yángel Comam Dios tet naj yul iswayic ; yalni naj ángel tuˈ hacaˈ tiˈ : ― José , hach titnajach yin̈ yuninal naj rey David , mach chinanon hacˈul hamohyi yeb ix María , yuto haˈ nichˈan unin ijbilico yu ix yet Comam Espíritu Santo .

(src)="b.MAT.1.21.1"> elle enfantera un fils , et tu lui donneras le nom de Jésus ; c`est lui qui sauvera son peuple de ses péchés .
(trg)="b.MAT.1.21.1"> Nichˈan unin chipitzcˈa tuˈ , Jesús chawaco isbihoj , yuto haˈ naj chicolnilti yet con̈ob yalan̈ ismul , ẍi naj ángel .

(src)="b.MAT.1.22.1"> Tout cela arriva afin que s`accomplît ce que le Seigneur avait annoncé par le prophète :
(trg)="b.MAT.1.22.1"> Hac tuˈ yu yijni isba tzet yalcano Comam Dios tet huneˈ ischejab yet payat , yet istzˈibn̈encano hacaˈ tiˈ :

(src)="b.MAT.1.23.1"> Voici , la vierge sera enceinte , elle enfantera un fils , et on lui donnera le nom d`Emmanuel , ce qui signifie Dieu avec nous .
(trg)="b.MAT.1.23.1"> Ay huneˈ ix kˈopo maẍto hunu winaj chikˈle , yajaˈ chipitzcˈati nichˈan winaj unin yin̈ ix , nichˈan unin chipitzcˈa tuˈ Emanuel chiyij isbi , ẍiayoj .
(trg)="b.MAT.1.23.2"> Emanuel , haˈ chaliloj ayco Comam Dios coxol .

(src)="b.MAT.1.24.1"> Joseph s`étant réveillé fit ce que l`ange du Seigneur lui avait ordonné , et il prit sa femme avec lui .
(trg)="b.MAT.1.24.1"> Lahwi tuˈ yel iswayan̈ naj José , isyijen naj yin̈ tzet yal yángel Comam Dios , ismohyi naj yeb ix María .

(src)="b.MAT.1.25.1"> Mais il ne la connut point jusqu`à ce qu`elle eût enfanté un fils , auquel il donna le nom de Jésus .
(trg)="b.MAT.1.25.1"> Yajaˈ mach ishunba isba masanto yet ispitzcˈa nichˈan yunin ix .
(trg)="b.MAT.1.25.2"> Haˈ nichˈan unin pitzcˈa tuˈ xin , Jesús yaco naj isbihoj .

(src)="b.MAT.2.1.1"> Jésus étant né à Bethléhem en Judée , au temps du roi Hérode , voici des mages d`Orient arrivèrent à Jérusalem ,
(trg)="b.MAT.2.1.1"> Bey yul con̈ob Belén ayco yul ismajul txˈotxˈ Judea , haˈ tuˈ pitzcˈa nichˈan Jesús .
(trg)="b.MAT.2.1.2"> Yet huneˈ tiempohal tuˈ haˈ naj Herodes ayco isreyalo txˈotxˈ Judea .
(trg)="b.MAT.2.1.3"> Ay xin huntekˈan ebnaj caw ay ishelanil chicuyni yin̈ tzettaj ye txˈumel , ispeto ebnaj yin̈ yetcˈulal bay chiahilo tzˈayic .
(trg)="b.MAT.2.1.4"> Yet yapni ebnaj bey con̈ob Jerusalén ,

(src)="b.MAT.2.2.1"> et dirent : Où est le roi des Juifs qui vient de naître ? car nous avons vu son étoile en Orient , et nous sommes venus pour l`adorer .
(trg)="b.MAT.2.2.1"> iskˈamben ebnaj : ― ¿ Baytuˈwal ay huneˈ naj nichˈan xapitzcˈahi , naj chioc isreyalo anma Israel tiˈ ?
(trg)="b.MAT.2.2.2"> Jilan̈ yahilo huneˈ txˈumel yin̈ yetcˈulal bay chiahilo tzˈayic , haˈ xin akˈni cotxumulojan̈ tato xapitzcˈa naj .
(trg)="b.MAT.2.2.3"> Yuxin macon̈titan̈ jikˈayo cobahan̈ tet naj , ẍi ebnaj .

(src)="b.MAT.2.3.1"> Le roi Hérode , ayant appris cela , fut troublé , et tout Jérusalem avec lui .
(trg)="b.MAT.2.3.1"> Yet yaben naj rey Herodes huneˈ tuˈ , caw somchacan̈ yul iswiˈ naj yeb sunil anma ay yul con̈ob Jerusalén .

(src)="b.MAT.2.4.1"> Il assembla tous les principaux sacrificateurs et les scribes du peuple , et il s`informa auprès d`eux où devait naître le Christ .
(trg)="b.MAT.2.4.1"> Yuxin yawte naj Herodes tuˈ ebnaj yahawil yin̈ ebnaj sacerdote Israel , yeb ebnaj cuywawom yin̈ isley naj Moisés ; iskˈamben naj tet ebnaj : ― ¿ Baytaxca tuˈ chipitzcˈa naj Cristo ? ẍi naj .

(src)="b.MAT.2.5.1"> Ils lui dirent : A Bethléhem en Judée ; car voici ce qui a été écrit par le prophète :
(trg)="b.MAT.2.5.1"> Istakˈwi ebnaj tet naj : ― Yul con̈ob Belén yul ismajul Judea chipitzcˈa naj , yuto hac tuˈ yu istzˈibn̈elaxcanayo yul Yum Comam Dios yu huneˈ ischejab yet payat , bay chal hacaˈ tiˈ :

(src)="b.MAT.2.6.1"> Et toi , Bethléhem , terre de Juda , Tu n`es certes pas la moindre entre les principales villes de Juda , Car de toi sortira un chef Qui paîtra Israël , mon peuple .
(trg)="b.MAT.2.6.1"> Con̈ob Belén , haˈ caw nichˈanchˈan sata hunuxa con̈ob ay yul ismajul txˈotxˈ Judea , yajaˈ caw ecˈbalto yelapno ye sata huntekˈan con̈ob tuˈ , yuto haˈ bey tuˈ chipitzcˈa huneˈ naj yahaw .
(trg)="b.MAT.2.6.2"> Haˈ naj xin chioc tan̈eno con̈ob Israel , ẍiayoj , ẍi ebnaj .

(src)="b.MAT.2.7.1"> Alors Hérode fit appeler en secret les mages , et s`enquit soigneusement auprès d`eux depuis combien de temps l`étoile brillait .
(trg)="b.MAT.2.7.1"> Lahwi tuˈ xin , yawten naj rey Herodes ebnaj mago yin̈ ewantajil , yoc naj iskˈambeno tet ebnaj yin̈ tzet tiempohal isye isba huneˈ txˈumel tuˈ tet ebnaj .

(src)="b.MAT.2.8.1"> Puis il les envoya à Bethléhem , en disant : Allez , et prenez des informations exactes sur le petit enfant ; quand vous l`aurez trouvé , faites -le -moi savoir , afin que j`aille aussi moi-même l`adorer .
(trg)="b.MAT.2.8.1"> Lahwi tuˈ xin ischejnito naj Herodes tuˈ ebnaj bey con̈ob Belén , yalni naj tet ebnaj : ― Asiwe bey Belén tuˈ , caw xin chekˈambe yin̈ tzet caw ye nichˈan unin tuˈ .
(trg)="b.MAT.2.8.2"> Lahwi yilcha naj heyu cat heyul heyalno wetan cat intopaxojan winayo inbahan tet naj , ẍi naj .

(src)="b.MAT.2.9.1"> Après avoir entendu le roi , ils partirent .
(src)="b.MAT.2.9.2"> Et voici , l`étoile qu`ils avaient vue en Orient marchait devant eux jusqu`à ce qu`étant arrivée au-dessus du lieu où était le petit enfant , elle s`arrêta .
(trg)="b.MAT.2.9.1"> Lahwi yalni naj Herodes huneˈ tuˈ isto ebnaj .
(trg)="b.MAT.2.9.2"> Wal huneˈ txˈumel yil ebnaj yin̈ yetcˈulal bay chiahilo tzˈayic babel sata ebnaj , yoc lin̈no bay ay nichˈan Jesús tuˈ .

(src)="b.MAT.2.10.1"> Quand ils aperçurent l`étoile , ils furent saisis d`une très grande joie .
(trg)="b.MAT.2.10.1"> Hayet yilni ebnaj huneˈ txˈumel tuˈ caw tzalacan̈ ebnaj .

(src)="b.MAT.2.11.1"> Ils entrèrent dans la maison , virent le petit enfant avec Marie , sa mère , se prosternèrent et l`adorèrent ; ils ouvrirent ensuite leurs trésors , et lui offrirent en présent de l`or , de l`encens et de la myrrhe .
(trg)="b.MAT.2.11.1"> Hayet yapni ebnaj xin yocto ebnaj yul n̈a .
(trg)="b.MAT.2.11.2"> Yilni ebnaj nichˈan neneˈ tuˈ yeb ismiˈ , yay jahno ebnaj sata nichˈan neneˈ tuˈ , yalni ebnaj cˈulla tzotiˈ yin̈ .
(trg)="b.MAT.2.11.3"> Lahwi tuˈ ishajni ebnaj iscˈuwanbal , yakˈni ebnaj chˈen oro , yeb teˈ pom , yeb huntekˈan an̈ caw xukˈ sam chiyij mirra sabehal tet nichˈan Jesús tuˈ .

(src)="b.MAT.2.12.1"> Puis , divinement avertis en songe de ne pas retourner vers Hérode , ils regagnèrent leur pays par un autre chemin .
(trg)="b.MAT.2.12.1"> Yajaˈ xin hallax tet ebnaj yul iswayic tato matxa chˈecˈ ebnaj yalaˈ tet naj rey Herodes yin̈ nichˈan Jesús tuˈ , yuxin nan behalxa bay to ebnaj yet ispaxto ebnaj bey iscon̈ob .

(src)="b.MAT.2.13.1"> Lorsqu`ils furent partis , voici , un ange du Seigneur apparut en songe à Joseph , et dit : Lève -toi , prends le petit enfant et sa mère , fuis en Égypte , et restes -y jusqu`à ce que je te parle ; car Hérode cherchera le petit enfant pour le faire périr .
(trg)="b.MAT.2.13.1"> Haxa yet xapaxto ebnaj mago hulicˈo ilno nichˈan Jesús , isyeni isba huneˈ yángel Comam Dios tet naj José yul iswayic , yalni naj ángel tuˈ : ― Ahan̈wano yin̈ an̈e , ito nichˈan unin tiˈ yeb ismiˈ cat hato bey Egipto .
(trg)="b.MAT.2.13.2"> Wal haweh bey tuˈ masanto haninan chiwalan tawet bakˈin chachmeltzohi , yuto chati naj Herodes issayomal nichˈan unin tiˈ cat ispotxˈni naj yalni , ẍi naj ángel tet naj José .

(src)="b.MAT.2.14.1"> Joseph se leva , prit de nuit le petit enfant et sa mère , et se retira en Égypte .
(trg)="b.MAT.2.14.1"> Lahwi tuˈ yahwano naj José , yinito naj nichˈan Jesús tuˈ , isto naj yin̈ isbel yeb ix María bey Egipto yin̈ akˈbalil .

(src)="b.MAT.2.15.1"> Il y resta jusqu`à la mort d`Hérode , afin que s`accomplît ce que le Seigneur avait annoncé par le prophète : J`ai appelé mon fils hors d`Égypte .
(trg)="b.MAT.2.15.1"> Haˈ bey tuˈ xin ehayo naj yeb ix masanto cam naj rey Herodes .
(trg)="b.MAT.2.15.2"> Hac tuˈ yu yijnicano isba tzet halbilcano yu Comam Dios tet huneˈ ischejab yet payat yet istzˈibn̈encano naj hacaˈ tiˈ : “ Bey Egipto chiwawteti Incˈaholan , ” ẍiayoj .

(src)="b.MAT.2.16.1"> Alors Hérode , voyant qu`il avait été joué par les mages , se mit dans une grande colère , et il envoya tuer tous les enfants de deux ans et au-dessous qui étaient à Bethléhem et dans tout son territoire , selon la date dont il s`était soigneusement enquis auprès des mages .
(trg)="b.MAT.2.16.1"> Hayet yilni naj rey Herodes tato matxa ecˈ ebnaj mago yalaˈ tet naj yin̈ naj nichˈan Jesús , caw tit ishowal naj yuto etli ebnaj yin̈ naj yabe .
(trg)="b.MAT.2.16.2"> Ischejni naj potxˈlaxo sunil niẍte winaj unin , neneˈ masanta niẍte yin̈ cab habil ay yul con̈ob Belén yeb huntekˈanxa con̈ob ayco yin̈ ishoyanil , yuto hac tuˈ chielico istiempohal yin̈ tzet yal ebnaj mago tet naj .

(src)="b.MAT.2.17.1"> Alors s`accomplit ce qui avait été annoncé par Jérémie , le prophète :
(trg)="b.MAT.2.17.1"> Hac tuˈ yu yijnicano isba tzet tzˈibn̈ebilcano yu naj Jeremías , huneˈ ischejab Comam Dios yet payat bay chala :

(src)="b.MAT.2.18.1"> On a entendu des cris à Rama , Des pleurs et de grandes lamentations : Rachel pleure ses enfants , Et n`a pas voulu être consolée , Parce qu`ils ne sont plus .
(trg)="b.MAT.2.18.1"> Abelax huneˈ aw yul con̈ob Ramá , caw ay okˈil yeb nimeta biscˈulal .
(trg)="b.MAT.2.18.2"> Haˈ ton ix Raquel chiokˈ yin̈ej yunin , machi xin chisje ix chiakˈlax isnimanbal iscˈul ix , yuto camnaxa ej yunin ix tuˈ , ẍiayoj .

(src)="b.MAT.2.19.1"> Quand Hérode fut mort , voici , un ange du Seigneur apparut en songe à Joseph , en Égypte ,
(trg)="b.MAT.2.19.1"> Haxa yet xacam naj rey Herodes , isyeni isba huneˈ yángel Comam Dios tet naj José yul iswayic bey Egipto , yalni naj ángel tuˈ :

(src)="b.MAT.2.20.1"> et dit : Lève -toi , prends le petit enfant et sa mère , et va dans le pays d`Israël , car ceux qui en voulaient à la vie du petit enfant sont morts .
(trg)="b.MAT.2.20.1"> ― Ahan̈wanoj cat hameltzo yeb nichˈan unin tiˈ yeb ismiˈ bey hacon̈ob Israel , yuto xacam ebnaj ochen potxˈno camo nichˈan unin tiˈ , ẍi naj ángel .

(src)="b.MAT.2.21.1"> Joseph se leva , prit le petit enfant et sa mère , et alla dans le pays d`Israël .
(trg)="b.MAT.2.21.1"> Haxa yet yaben naj José huneˈ tuˈ yahwano naj , yinito naj naj nichˈan Jesús tuˈ yeb ismiˈ , ispaxti naj sat txˈotxˈ Israel hunelxa .

(src)="b.MAT.2.22.1"> Mais , ayant appris qu`Archélaüs régnait sur la Judée à la place d`Hérode , son père , il craignit de s`y rendre ; et , divinement averti en songe , il se retira dans le territoire de la Galilée ,
(trg)="b.MAT.2.22.1"> Yajaˈ yabelo naj tato naj Arquelao , iscˈahol naj rey Herodes tuˈ oc reyalo selelo bey Judea , yuxin xiw naj yapni bey tuˈ .
(trg)="b.MAT.2.22.2"> Yajaˈ xin hallax tet naj yul iswayic yu Comam Dios tato chito naj yul ismajul Galilea .

(src)="b.MAT.2.23.1"> et vint demeurer dans une ville appelée Nazareth , afin que s`accomplît ce qui avait été annoncé par les prophètes : Il sera appelé Nazaréen .
(trg)="b.MAT.2.23.1"> Yet yapni naj bey tuˈ yehayo naj yeb ix María yeb naj nichˈan Jesús yul con̈ob Nazaret .
(trg)="b.MAT.2.23.2"> Hac tuˈ yu yijni isba tzet tzˈibn̈ebilcano yu ebnaj ischejab Comam Dios yet payat bay chala tato nazareno chihallax yin̈ Comam Jesús .

(src)="b.MAT.3.1.1"> En ce temps -là parut Jean Baptiste , prêchant dans le désert de Judée .
(trg)="b.MAT.3.1.1"> Yet huneˈ tiempohal tuˈ xin apni naj Juan anican̈ haˈ iswiˈ anma bey txˈotxˈ desierto , yul ismajul Judea .

(src)="b.MAT.3.2.1"> Il disait : Repentez -vous , car le royaume des cieux est proche .
(trg)="b.MAT.3.2.1"> Yalni naj tet anma apni bey tuˈ : ― Bejwecano hewatxˈen istxˈojal , yuto yocxa Comam Dios ay yul satcan̈ yahawo teyin̈ , ẍi naj .

(src)="b.MAT.3.3.1"> Jean est celui qui avait été annoncé par Ésaïe , le prophète , lorsqu`il dit : C`est ici la voix de celui qui crie dans le désert : Préparez le chemin du Seigneur , Aplanissez ses sentiers .
(trg)="b.MAT.3.3.1"> Haˈ ton yin̈ naj Juan tiˈ bay yal naj Isaías , huneˈ ischejab Comam Dios yet payat , yet istzˈibn̈encano naj hacaˈ tiˈ : Ay huneˈ naj chiawi yin̈ caw ip bey huneˈ txˈotxˈ desierto , chalni naj : “ Watxˈeweco heyanma yuto chihul Comam Dios Jahawil .
(trg)="b.MAT.3.3.2"> Hacaˈ chu istoholban̈elax hunu beh yet chihul hunu naj jahaw , hac tuˈ cheyute hayanma , ” ẍi naj , ẍi yul Yum Comam Dios .

(src)="b.MAT.3.4.1"> Jean avait un vêtement de poils de chameau , et une ceinture de cuir autour des reins .
(src)="b.MAT.3.4.2"> Il se nourrissait de sauterelles et de miel sauvage .
(trg)="b.MAT.3.4.1"> Wal naj Juan tuˈ , xil noˈ camello watxˈebilayo xilo iskˈap naj , tzˈum noˈ xin ayco istxˈambalo naj .
(trg)="b.MAT.3.4.2"> Haˈ tzet chislo naj haˈ ton noˈ niẍte nokˈ hacaˈ noˈ litˈ yeb noˈ cab ay xolaj telaj .

(src)="b.MAT.3.5.1"> Les habitants de Jérusalem , de toute la Judée et de tout le pays des environs du Jourdain , se rendaient auprès de lui ;
(trg)="b.MAT.3.5.1"> Hantan̈e xin anma yul con̈ob Jerusalén yeb yul ismajul Judea , yebpaxo anma ayayo istila haˈ niman Jordán apni abeno tzet yal naj .

(src)="b.MAT.3.6.1"> et , confessant leurs péchés , ils se faisaient baptiser par lui dans le fleuve du Jourdain .
(trg)="b.MAT.3.6.1"> Yet chalnati anma ismul xin , cat yahcano haˈ iswiˈ yu naj Juan yul haˈ niman Jordán .

(src)="b.MAT.3.7.1"> Mais , voyant venir à son baptême beaucoup de pharisiens et de sadducéens , il leur dit : Races de vipères , qui vous a appris à fuir la colère à venir ?
(trg)="b.MAT.3.7.1"> Hayet yilni naj Juan tato txˈiˈal ebnaj fariseo yeb ebnaj saduceo apni iscˈatan̈ yu yah haˈ iswiˈ , yalni naj tet ebnaj : ― Hex tiˈ caw hacaˈtan̈e heyicˈal heba yeb noˈ laba , caw helanex hecolni heba .
(trg)="b.MAT.3.7.2"> ¿ Mac halni teyet ta yun̈e chˈah haˈ hewiˈ yuxin chexcolcha tet huneˈ isyaˈtajil chati Comam Dios ?

(src)="b.MAT.3.8.1"> Produisez donc du fruit digne de la repentance ,
(trg)="b.MAT.3.8.1"> Tato caw yeli xaheyacano sunilal istxˈojal , yilal heyenilo yu iscˈulal chewatxˈe .

(src)="b.MAT.3.9.1"> et ne prétendez pas dire en vous-mêmes : Nous avons Abraham pour père !
(src)="b.MAT.3.9.2"> Car je vous déclare que de ces pierres -ci Dieu peut susciter des enfants à Abraham .
(trg)="b.MAT.3.9.1"> Tajca chetxum hacaˈ tiˈ : “ Han̈on̈tiˈan̈ jichmaman̈ ye icham Abraham , yuxin xacon̈colchahan̈ yalan̈ isyaˈtajil chatiˈ Comam Dios , tajca quexchi .
(trg)="b.MAT.3.9.2"> Wal xin chiwalan teyet , tato choche Comam Dios chu yanico Comam huntekˈan chˈen chˈen tiˈ yuninalo icham Abraham heseleloj .

(src)="b.MAT.3.10.1"> Déjà la cognée est mise à la racine des arbres : tout arbre donc qui ne produit pas de bons fruits sera coupé et jeté au feu .
(trg)="b.MAT.3.10.1"> Cawilxa yeti huneˈ isyaˈtajil chati Comam Dios , lahan hacaˈ yet yocxa chˈen eche yich xeˈ hunu te teˈ yu istzˈocˈlaxayo teˈ .
(trg)="b.MAT.3.10.2"> Yuxin sunil te teˈ mach cˈulo issatni chitzocˈlaxayo teˈ cat iskˈojlaxto teˈ yul kˈaˈ .

(src)="b.MAT.3.11.1"> Moi , je vous baptise d`eau , pour vous amener à la repentance ; mais celui qui vient après moi est plus puissant que moi , et je ne suis pas digne de porter ses souliers .
(src)="b.MAT.3.11.2"> Lui , il vous baptisera du Saint Esprit et de feu .
(trg)="b.MAT.3.11.1"> Yin̈ caw yeli hanintiˈan han̈e ha haˈ chiwakˈan yahbalo haˈ hewiˈ yun̈e isyenicanilo isba tato caw yeli xahebejcano istxˈojal .
(trg)="b.MAT.3.11.2"> Yaj ay huneˈ naj tzujan yul wintajan , naj tuˈ chiyacan̈ naj haˈ hewiˈ , yaj yu iskˈakˈal yip Comam Espíritu Santo .
(trg)="b.MAT.3.11.3"> Haˈ naj tuˈ caw ecˈbalcano yelapno ye naj insatajan , walinan xin caw matzet welapnojan chiwabehan , nitam intˈun̈nihan isxan̈ab naj .

(src)="b.MAT.3.12.1"> Il a son van à la main ; il nettoiera son aire , et il amassera son blé dans le grenier , mais il brûlera la paille dans un feu qui ne s`éteint point .
(trg)="b.MAT.3.12.1"> Naj chul tuˈ lahan naj hacaˈ hunu naj chixunilo iskˈal ixim trigo , nan chakˈ naj ixim sat , nan chakˈpaxo naj ixim yoj , wal ixim sat tuˈ chiscˈubato naj ixim yul iscˈun̈a , haxa ixim yoj tuˈ xin chiskˈojto naj ixim xol kˈa kˈaˈ mach istan̈bal , ” ẍi naj Juan tuˈ .

(src)="b.MAT.3.13.1"> Alors Jésus vint de la Galilée au Jourdain vers Jean , pour être baptisé par lui .
(trg)="b.MAT.3.13.1"> Yet huneˈ tiempohal tuˈ el Comam Jesús bey Galilea , isto Comam istiˈ haˈ niman Jordán iscˈatan̈ naj Juan , yu yah haˈ iswiˈ Comam yu naj .

(src)="b.MAT.3.14.1"> Mais Jean s`y opposait , en disant : C`est moi qui ai besoin d`être baptisé par toi , et tu viens à moi !
(trg)="b.MAT.3.14.1"> Wal naj Juan tuˈ mach chisje naj yakˈaˈcan̈ haˈ iswiˈ Comam .
(trg)="b.MAT.3.14.2"> Yalni naj tet Comam : ― Machoj , wal xin haˈ hawet hach yilal hawanican̈ haˈ inwiˈan , maẍtajach chachhul incˈatan̈an yu wanican̈an haˈ hawiˈ , ẍi naj .

(src)="b.MAT.3.15.1"> Jésus lui répondit : Laisse faire maintenant , car il est convenable que nous accomplissions ainsi tout ce qui est juste .
(src)="b.MAT.3.15.2"> Et Jean ne lui résista plus .
(trg)="b.MAT.3.15.1"> Yajaˈ takˈwi Comam tet naj : ― Mach chu haman̈cˈon huneˈ tiˈ , wal xin yilal coyijen tzet chal Comam Dios , ẍi Comam .
(trg)="b.MAT.3.15.2"> Hac tuˈ xin yu isyijen naj Juan yanican̈ haˈ iswiˈ Comam Jesús .

(src)="b.MAT.3.16.1"> Dès que Jésus eut été baptisé , il sortit de l`eau .
(src)="b.MAT.3.16.2"> Et voici , les cieux s`ouvrirent , et il vit l`Esprit de Dieu descendre comme une colombe et venir sur lui .
(trg)="b.MAT.3.16.1"> Yet lahwi yah haˈ iswiˈ Comam tuˈ , yahti Comam xol haˈ , yin̈n̈ena tuˈ ishajni isba satcan̈ .
(trg)="b.MAT.3.16.2"> Yilni Comam yayilo Comam Espíritu Santo yiban̈ hacaˈ hunu noˈ cuwis .

(src)="b.MAT.3.17.1"> Et voici , une voix fit entendre des cieux ces paroles : Celui -ci est mon Fils bien-aimé , en qui j`ai mis toute mon affection .
(trg)="b.MAT.3.17.1"> Yabelax huneˈ yul nukˈe satcan̈ , halni hacaˈ tiˈ : ― Haˈ naj tiˈ Incˈaholan , caw xahan ay wuhan , caw chintzalahan yin̈ naj , ẍiaytij .

(src)="b.MAT.4.1.1"> Alors Jésus fut emmené par l`Esprit dans le désert , pour être tenté par le diable .
(trg)="b.MAT.4.1.1"> Lahwi tuˈ yilaxto Comam Jesús yu Comam Espíritu Santo bey txˈotxˈ desierto yu yilwelax Comam yu naj matzwalil .

(src)="b.MAT.4.2.1"> Après avoir jeûné quarante jours et quarante nuits , il eut faim .
(trg)="b.MAT.4.2.1"> Caw xin yulbal cawina tzˈayic yeb cawina akˈbal mach waˈ Comam , lahwi tuˈ isn̈ohchacan̈ .

(src)="b.MAT.4.3.1"> Le tentateur , s`étant approché , lui dit : Si tu es Fils de Dieu , ordonne que ces pierres deviennent des pains .
(trg)="b.MAT.4.3.1"> Yapni naj matzwalil yilweno Comam , yalni naj tet Comam : ― Ta yeli Iscˈahol Dios hawehi , hal tet huntekˈan chˈen chˈen tiˈ meltzojabico chˈen wahil , ẍi naj .

(src)="b.MAT.4.4.1"> Jésus répondit : Il est écrit : L`homme ne vivra pas de pain seulement , mais de toute parole qui sort de la bouche de Dieu .
(trg)="b.MAT.4.4.1"> Istakˈwi Comam tet naj : ― Wal xin tzˈibn̈ebilcano yul Yum Comam Dios tato maẍn̈etaj yu tzet chicolo yuxin ay cokˈinal , to yupaxo Istzotiˈ Comam , ẍiayoj , ẍi Comam tet naj .

(src)="b.MAT.4.5.1"> Le diable le transporta dans la ville sainte , le plaça sur le haut du temple ,
(trg)="b.MAT.4.5.1"> Lahwi tuˈ yinito naj matzwalil Comam yul con̈ob Jerusalén , iscon̈ob Comam Dios , yinato naj Comam yin̈ iswiˈ yatut Comam bey tuˈ ,

(src)="b.MAT.4.6.1"> et lui dit : Si tu es Fils de Dieu , jette -toi en bas ; car il est écrit : Il donnera des ordres à ses anges à ton sujet ; Et ils te porteront sur les mains , De peur que ton pied ne heurte contre une pierre .
(trg)="b.MAT.4.6.1"> yalni naj tet Comam : ― Tato caw yeli Iscˈahol Dios hawehi kˈojayto haba bey tiˈ , yuto tzˈibn̈ebilcano yul Yum Comam Dios hacaˈ tiˈ : Chakˈati Comam Dios yángel chachistan̈eˈ yun̈e mach chaẍischayo ebnaj sat txˈotxˈ , haxinwal mach chilahwi hawoj yin̈ chˈen chˈen , ẍiayoj , ẍi naj .

(src)="b.MAT.4.7.1"> Jésus lui dit : Il est aussi écrit : Tu ne tenteras point le Seigneur , ton Dieu .
(trg)="b.MAT.4.7.1"> Istakˈwi Comam Jesús tet naj : ― Tzˈibn̈ebilpaxcanayo yul Yum Comam Dios hacaˈ tiˈ : “ Mach chinheyacojan yin̈ ilwebal yuto Heyahawil yeb heDiosal wehan , ” ẍiayoj , ẍi Comam .

(src)="b.MAT.4.8.1"> Le diable le transporta encore sur une montagne très élevée , lui montra tous les royaumes du monde et leur gloire ,
(trg)="b.MAT.4.8.1"> Lahwi tuˈ yinito naj Comam yin̈ iswiˈ huneˈ witz caw nahat yecanocan̈ , isyeni naj sunilej con̈ob ay yul sat yiban̈kˈinal tiˈ yeb iskˈalomal con̈ob tuˈ tet Comam .

(src)="b.MAT.4.9.1"> et lui dit : Je te donnerai toutes ces choses , si tu te prosternes et m`adores .
(trg)="b.MAT.4.9.1"> Yalni naj tet Comam : ― Sunil huntekˈan chawil tiˈ chiwakˈan tawet , yaj tato chaẍay jahno insatajan cat hawinayo haba wetan , ẍi naj tet Comam .

(src)="b.MAT.4.10.1"> Jésus lui dit : Retire -toi , Satan !
(src)="b.MAT.4.10.2"> Car il est écrit : Tu adoreras le Seigneur , ton Dieu , et tu le serviras lui seul .
(trg)="b.MAT.4.10.1"> Istakˈwi Comam : ― Ach matzwalil hitzan̈ilo incˈatan̈an yuto chal yul Yum Comam Dios hacaˈ tiˈ : “ Iweyo heba tet Comam Dios yuto Heyahawil yeb heDiosal ye Comam , han̈e tet Comam xin cheyije tzet chala , ” ẍiayoj , ẍi Comam .

(src)="b.MAT.4.11.1"> Alors le diable le laissa .
(src)="b.MAT.4.11.2"> Et voici , des anges vinrent auprès de Jésus , et le servaient .
(trg)="b.MAT.4.11.1"> Yet yalni Comam Jesús hacaˈ tuˈ isbejnicano naj Comam , yapni huntekˈan ebnaj ángel colwal yin̈ Comam .

(src)="b.MAT.4.12.1"> Jésus , ayant appris que Jean avait été livré , se retira dans la Galilée .
(trg)="b.MAT.4.12.1"> Hayet yaben Comam Jesús tato alaxicto naj Juan anican̈ haˈ iswiˈ anma yul preso , isto Comam yul ismajul Galilea .

(src)="b.MAT.4.13.1"> Il quitta Nazareth , et vint demeurer à Capernaüm , située près de la mer , dans le territoire de Zabulon et de Nephthali ,
(trg)="b.MAT.4.13.1"> Yajaˈ xin mach cancano Comam yul con̈ob Nazaret , wal xin to Comam yul con̈ob Capernaum , haˈ tuˈ xin ehayo Comam .
(trg)="b.MAT.4.13.2"> Huneˈ con̈ob tuˈ ayayo istiˈ haˈ mar Galilea , txˈotxˈ chiyij Zabulón yeb Neftalí .

(src)="b.MAT.4.14.1"> afin que s`accomplît ce qui avait été annoncé par Ésaïe , le prophète :
(trg)="b.MAT.4.14.1"> Hac tuˈ yu yijni isba tzet tzˈibn̈ebilcano yu naj Isaías , ischejab Comam Dios yet payat , bay chala :

(src)="b.MAT.4.15.1"> Le peuple de Zabulon et de Nephthali , De la contrée voisine de la mer , du pays au delà du Jourdain , Et de la Galilée des Gentils ,
(trg)="b.MAT.4.15.1"> Txˈotxˈ Zabulón yeb txˈotxˈ Neftalí , txˈotxˈ ayicˈto satacˈto haˈ Jordán , txˈotxˈ ayayo istiˈ haˈ mar , yul ismajul txˈotxˈ Galilea bay ay txˈiˈal anma mach Israeloj .

(src)="b.MAT.4.16.1"> Ce peuple , assis dans les ténèbres , A vu une grande lumière ; Et sur ceux qui étaient assis dans la région et l`ombre de la mort La lumière s`est levée .
(trg)="b.MAT.4.16.1"> Huntekˈan anma tuˈ ayticˈaco xol kˈejholo yajaˈ wal tinan̈ xin xaapni issajilkˈinal tet .
(trg)="b.MAT.4.16.2"> Huntekˈan anma tuˈ iscambalxaticˈa , yajaˈ wal tinan̈ xaapni issajilkˈinal yakˈlobal yanma , ẍiayoj .

(src)="b.MAT.4.17.1"> Dès ce moment Jésus commença à prêcher , et à dire : Repentez -vous , car le royaume des cieux est proche .
(trg)="b.MAT.4.17.1"> Haˈ bey tuˈ xin ichico Comam Jesús yalnicˈo Istzotiˈ Comam Dios , chalni Comam : ― Bejwecano hewatxˈen istxˈojal yuto yocxa Comam Dios ay yul satcan̈ Yahawo teyin̈ , ẍi Comam .

(src)="b.MAT.4.18.1"> Comme il marchait le long de la mer de Galilée , il vit deux frères , Simon , appelé Pierre , et André , son frère , qui jetaient un filet dans la mer ; car ils étaient pêcheurs .
(trg)="b.MAT.4.18.1"> Hayet lan̈an isbelwi Comam Jesús istiˈ haˈ lago Galilea , yapni Comam iscˈatan̈ cawan̈ ebnaj ikˈomati cay , lan̈an yanayto ebnaj ishacˈ chiinahti noˈ cay xol haˈ .
(trg)="b.MAT.4.18.2"> Ebnaj cawan̈ tiˈ yuẍta isba ebnaj , haˈ ton naj Simón , naj chihallaxpaxo Pedro , yeb xin naj Andrés .

(src)="b.MAT.4.19.1"> Il leur dit : Suivez -moi , et je vous ferai pêcheurs d`hommes .
(trg)="b.MAT.4.19.1"> Yalni Comam tet ebnaj : ― Ocan̈we tzujno wintajan , wal tinan̈ haxa anma chexoc heyikˈahtij cat yoc yul inkˈaban , ẍi Comam .

(src)="b.MAT.4.20.1"> Aussitôt , ils laissèrent les filets , et le suivirent .
(trg)="b.MAT.4.20.1"> Yet yaben ebnaj yalni Comam hacaˈ tuˈ , isbejnicano ebnaj ishacˈ , yoc tzujno ebnaj yinta Comam .

(src)="b.MAT.4.21.1"> De là étant allé plus loin , il vit deux autres frères , Jacques , fils de Zébédée , et Jean , son frère , qui étaient dans une barque avec Zébédée , leur père , et qui réparaient leurs filets .
(trg)="b.MAT.4.21.1"> Haniqˈuixto chito Comam Jesús xin yilnipaxo Comam cawan̈xa ebnaj yuẍta isba , haˈ ton naj Jacobo yeb naj Juan , ebnaj iscˈahol icham Zebedeo .
(trg)="b.MAT.4.21.2"> Ayahto ebnaj yul isbarco yeb ismam tuˈ , lan̈an xin isbujni ebnaj ishacˈ .
(trg)="b.MAT.4.21.3"> Yalnipaxo Comam tet ebnaj tato chioc tzujno ebnaj yinta Comam .

(src)="b.MAT.4.22.1"> Il les appela , et aussitôt ils laissèrent la barque et leur père , et le suivirent .
(trg)="b.MAT.4.22.1"> Yet yaben ebnaj huneˈ tuˈ yanicano ebnaj isbarco yeb ismam , yoc tzujno ebnaj yinta Comam .

(src)="b.MAT.4.23.1"> Jésus parcourait toute la Galilée , enseignant dans les synagogues , prêchant la bonne nouvelle du royaume , et guérissant toute maladie et toute infirmité parmi le peuple .
(trg)="b.MAT.4.23.1"> Caw sunil yul ismajul Galilea ecˈ Comam Jesús , iscuyni Comam anma yul hunun iscapilla ebnaj Israel , yalni Comam tzotiˈ cˈul yin̈ tzet chu yoc anma yul iskˈab Comam Dios .
(trg)="b.MAT.4.23.2"> Yakˈni cawxo Comam anma yin̈ sunilal yabil ayco yin̈ , yeb anma chiecˈyaˈ yanma .

(src)="b.MAT.4.24.1"> Sa renommée se répandit dans toute la Syrie , et on lui amenait tous ceux qui souffraient de maladies et de douleurs de divers genres , des démoniaques , des lunatiques , des paralytiques ; et il les guérissait .
(trg)="b.MAT.4.24.1"> Caw xin pujnacan̈ iskˈumal Comam yul ismajul Siria , chiniti anma macta ayco yabil yin̈ .
(trg)="b.MAT.4.24.2"> Ay mac chˈecˈyaˈ yanma yu yabil , ay mac ayco ischejab naj matzwalil yin̈ , aypaxo mac chilow yaxcamic yin̈ , yeb aypaxo mac camnajilo isnimanil .
(trg)="b.MAT.4.24.3"> Sunil huntekˈan anma tuˈ yakˈ cawxo Comam .

(src)="b.MAT.4.25.1"> Une grande foule le suivit , de la Galilée , de la Décapole , de Jérusalem , de la Judée , et d`au delà du Jourdain .
(trg)="b.MAT.4.25.1"> Caw hantan̈e anma oc tzujno yinta Comam ; ay anma ah Galilea , ay anma ah Decápolis , ay anma ah Jerusalén yeb anma ah Judea , yebpaxo anma ay iskˈaxepicˈto haˈ niman Jordán .

(src)="b.MAT.5.1.1"> Voyant la foule , Jésus monta sur la montagne ; et , après qu`il se fut assis , ses disciples s`approchèrent de lui .
(trg)="b.MAT.5.1.1"> Hayet yilni Comam Jesús tato caw hantan̈e anma apni iscˈatan̈ , yahto Comam yin̈ istzalanil huneˈ won̈an , yay tzˈon̈no Comam , ishitzico ebnaj iscuywom Comam iscˈatan̈ .

(src)="b.MAT.5.2.1"> Puis , ayant ouvert la bouche , il les enseigna , et dit :
(trg)="b.MAT.5.2.1"> Yoc Comam iscuyno ebnaj iscuywom tuˈ , yichico Comam yalni hacaˈ tiˈ :

(src)="b.MAT.5.3.1"> Heureux les pauvres en esprit , car le royaume des cieux est à eux !
(trg)="b.MAT.5.3.1"> ― Sakˈal yet mac chitxumchalo yu ta mach chu iscolni isba ischuquil , yuxin yin̈n̈e Comam chicawxi iscˈul .
(trg)="b.MAT.5.3.2"> Huneˈ mac tuˈ yet ay yoc yul iskˈab Comam Dios .

(src)="b.MAT.5.4.1"> Heureux les affligés , car ils seront consolés !
(trg)="b.MAT.5.4.1"> Sakˈal yet mac chiyikˈ biscˈulal yu istxˈojal chiswatxˈe , yuto chiakˈlax yakˈlobal iscˈul yu Comam Dios .

(src)="b.MAT.5.5.1"> Heureux les débonnaires , car ils hériteront la terre !
(trg)="b.MAT.5.5.1"> Sakˈal yet mac chewchotan̈e chute isba yuto chischah huneˈ txˈotxˈ haltebilcano yu Comam Dios .

(src)="b.MAT.5.6.1"> Heureux ceux qui ont faim et soif de la justice , car ils seront rassasiés !
(trg)="b.MAT.5.6.1"> Sakˈal yet mac choche iscˈul iswatxˈeˈ tzet chal Comam Dios yuto chij isba tzet choche .

(src)="b.MAT.5.7.1"> Heureux les miséricordieux , car ils obtiendront miséricorde !
(trg)="b.MAT.5.7.1"> Sakˈal yet mac chitzˈay iscˈul yin̈ yet anmahil , yuto hac tuˈ chu istzˈaypaxo iscˈul Comam Dios yin̈ .

(src)="b.MAT.5.8.1"> Heureux ceux qui ont le coeur pur , car ils verront Dieu !
(trg)="b.MAT.5.8.1"> Sakˈal yet mac sajxa ye yanma yul sat Comam Dios , yuto haˈ anma tuˈ chiapni iscˈatan̈ Comam .

(src)="b.MAT.5.9.1"> Heureux ceux qui procurent la paix , car ils seront appelés fils de Dieu !
(trg)="b.MAT.5.9.1"> Sakˈal yet mac chisayni akˈancˈulal yuto chal Comam Dios yuninaloj .

(src)="b.MAT.5.10.1"> Heureux ceux qui sont persécutés pour la justice , car le royaume des cieux est à eux !
(trg)="b.MAT.5.10.1"> Sakˈal yet mac caj chiillaxi yu chiswatxˈe istoholal hacaˈ choche Comam , yuto ayxaco yul iskˈab Comam Dios ay yul satcan̈ .