Untitled Document

# dop/Lukpa-NT.xml.gz
# sv/Swedish.xml.gz

(src)="b.MAT.1.1.1"> Apəlaham lʋlʋɣʋ tʋ ntɛ́ Tafiiti , Tafiiti lʋlʋɣʋ tʋ Yesu Kilisiti lʋlʋɣʋ looŋa ntɛ́ cənɛ .
(trg)="b.MAT.1.1.1"> Detta är Jesu Kristi , Davids sons , Abrahams sons , släkttavla .

(src)="b.MAT.1.2.1"> Apəlaham lʋla Ɩsaaka , na Ɩsaaka náá lʋlɩ Yakɔpʋ , na Yakɔpʋ náá lʋlɩ Yuta na ɩ newaa .
(trg)="b.MAT.1.2.1"> Abraham födde Isak , Isak födde Jakob , Jakob födde Judas och hans bröder ;

(src)="b.MAT.1.3.1"> Yuta ná lʋla Falɛsɩ na Sela .
(src)="b.MAT.1.3.2"> Pɛlɛ pa too kɛlɛ Tamaa .
(src)="b.MAT.1.3.3"> Falɛsɩ ná lʋla Hɛsəlɔŋ , na Hɛsəlɔŋ náá lʋlɩ Alam ,
(trg)="b.MAT.1.3.1"> Judas födde Fares och Sara med Tamar , Fares födde Esrom , Esrom födde Aram ;

(src)="b.MAT.1.4.1"> na Alam náá lʋlɩ Aminatapɩ , na Aminatapɩ náá lʋlɩ Naasɔŋ , na Naasɔŋ náá lʋlɩ Saləma .
(trg)="b.MAT.1.4.1"> Aram födde Aminadab , Aminadab födde Naasson , Naasson födde Salmon ;

(src)="b.MAT.1.5.1"> Saləma ná lʋla Poosi , Poosi too kɛlɛ Lahapɩ .
(src)="b.MAT.1.5.2"> Poosi ná lʋla Opɛtɩ , Opɛtɩ too kɛlɛ Luuti .
(src)="b.MAT.1.5.3"> Opɛtɩ ná lʋla Sesee ,
(trg)="b.MAT.1.5.1"> Salmon födde Boes med Rakab , Boes födde Jobed med Rut , Jobed födde Jessai ;

(src)="b.MAT.1.6.1"> na Sesee ná lʋləna wulaʋ sɔsɔ Tafiiti .
(src)="b.MAT.1.6.2"> Tafiiti ná lʋla Salʋmɔŋ , Salʋmɔŋ too kɛlɛ Yulii alʋ .
(trg)="b.MAT.1.6.1"> Jessai födde David , konungen , David födde Salomo med Urias ' hustru ;

(src)="b.MAT.1.7.1"> Salʋmɔŋ ná lʋla Lʋpʋwam , na Lʋpʋwam náá lʋlɩ Apiya , na Apiya náá lʋlɩ Asafɩ ,
(trg)="b.MAT.1.7.1"> Salomo födde Roboam , Roboam födde Abia .
(trg)="b.MAT.1.7.2"> Abia födde Asaf ;

(src)="b.MAT.1.8.1"> na Asafɩ náá lʋlɩ Yosafatɩ , na Yosafatɩ náá lʋlɩ Yolam , na Yolam náá lʋlɩ Osiyasɩ .
(trg)="b.MAT.1.8.1"> Asaf födde Josafat , Josafat födde Joram , Joram födde Osias ;

(src)="b.MAT.1.9.1"> Osiyasɩ ná lʋla Yowatam , na Yowatam náá lʋlɩ Akasɩ , na Akasɩ náá lʋlɩ Ɩsekiyasɩ ,
(trg)="b.MAT.1.9.1"> Osias födde Joatam , Joatam födde Akas , Akas födde Esekias ;

(src)="b.MAT.1.10.1"> na Ɩsekiyasɩ náá lʋlɩ Manasee , na Manasee náá lʋlɩ Amoŋ , na Amoŋ náá lʋlɩ Yosiyasɩ .
(trg)="b.MAT.1.10.1"> Esekias födde Manasses , Manasses födde Amos , Amos födde Josias ;

(src)="b.MAT.1.11.1"> Yosiyasɩ ná lʋləna Cekoniyasɩ na ɩ newaa kɛ waatʋ wei pa kuu Ɩsɛɣɛlɩ nyə́ma na pá pona Papiloni tɔ .
(trg)="b.MAT.1.11.1"> Josias födde Jekonias och hans bröder , vid den tid då folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien .

(src)="b.MAT.1.12.1"> Pa pona Ɩsɛɣɛlɩ nyə́ma kɛ Papiloni təna , ɩlɛna Cekoniyasɩ náá lʋlɩ Selatəyɛlɩ , na Selatəyɛlɩ náá lʋlɩ Solopapɛɛlɩ ,
(trg)="b.MAT.1.12.1"> Sedan folket hade blivit bortfört i fångenskap till Babylonien , födde Jekonias Salatiel , Salatiel födde Sorobabel ;

(src)="b.MAT.1.13.1"> na Solopapɛɛlɩ náá lʋlɩ Apiyuti , na Apiyuti náá lʋlɩ Ɩliyakim , na Ɩliyakim náá lʋlɩ Asɔɔ .
(trg)="b.MAT.1.13.1"> Sorobabel födde Abiud , Abiud födde Eljakim , Eljakim födde Asor ;

(src)="b.MAT.1.14.1"> Asɔɔ ná lʋla Satɔkɩ , na Satɔkɩ náá lʋlɩ Akim , na Akim náá lʋlɩ Ɩliyuti ,
(trg)="b.MAT.1.14.1"> Asor födde Sadok , Sadok födde Akim , Akim födde Eliud ;

(src)="b.MAT.1.15.1"> na Ɩliyuti náá lʋlɩ Ɩlasaa , na Ɩlasaa náá lʋlɩ Mataŋ , na Mataŋ náá lʋlɩ Yakɔpʋ .
(trg)="b.MAT.1.15.1"> Eliud födde Eleasar , Eleasar födde Mattan , Mattan födde Jakob ;

(src)="b.MAT.1.16.1"> Yakɔpʋ ná lʋla Yosɛɛfʋ wei ɩ kɛ́ Malɩ paalʋ tɔ , na Malɩ ɩnɩ ɩ lʋləna Yesu wei pa yaa sɩ Mesii tɔ .
(trg)="b.MAT.1.16.1"> Jakob födde Josef , Marias man , och av henne föddes Jesus , som kallas Kristus .

(src)="b.MAT.1.17.1"> Ye mpʋ , ɩsɩɩ pa kɛɛsʋɣʋ sɩ ɩnɛ ɩ lʋla ɩnɛ na ɩnɛ ɩ́lɛ́ ɩ lʋlɩ ɩnɛ tɔ , pə kpaɣaʋ hatoo Apəlaham haləna pə́ tala Tafiiti tɔ , lʋlʋɣʋ loosi kpɛnta naanʋwa na liɣiti .
(src)="b.MAT.1.17.2"> Na pə kpaɣaʋ Tafiiti haləna pə́ tala waatʋ wei pa kuu Ɩsɛɣɛlɩ nyə́ma na pa pona Papiloni tɔ , lʋlʋɣʋ loosi wɛ naanʋwa na liɣiti tɔtɔ .
(src)="b.MAT.1.17.3"> Na lʋlʋɣʋ loosi naanʋwa na liɣiti tɔtɔɣɔ pə kpaɣaʋ hatoo pa ponaʋ Ɩsɛɣɛlɩ nyə́ma kɛ Papiloni tɔ , haləna pə́ sɩɩna Mesii lʋlʋɣʋ .
(trg)="b.MAT.1.17.1"> Så utgöra släktlederna från Abraham intill David tillsammans fjorton leder , och från David intill dess att folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien fjorton leder , och från det att folket blev bortfört i fångenskap till Babylonien intill Kristus fjorton leder .

(src)="b.MAT.1.18.1"> Ɩsəna pa lʋla Yesu Kilisiti tɔɣɔlɔ .
(src)="b.MAT.1.18.2"> Ɩ too Malɩ wei ɩ kɛ́ Yosɛɛfʋ amʋsaɣa tɔ , ɩ haɣa hɔɣɔ na Feesuɣu Naŋŋtʋ toma na pə́cɔ́ ɩ́ saa .
(trg)="b.MAT.1.18.1"> Med Jesu Kristi födelse gick det så till .
(trg)="b.MAT.1.18.2"> Sedan Maria , hans moder , hade blivit trolovad med Josef , befanns hon , förrän de kommo tillsammans , vara havande av helig ande .

(src)="b.MAT.1.19.1"> Ɩ paalʋ Yosɛɛfʋ ka kɛ́ yʋlʋ kʋpaŋ kɛ́ , ɩlɛ ɩ taa tisiɣi sɩ ɩ́ kuli Malɩ waalɩ kɛ́ yəlaa samaa taa .
(src)="b.MAT.1.19.2"> Ɩlɛna ɩ́ hʋʋ sɩ ɩ ká kisi-ɩ mukaɣa tɛɛ .
(trg)="b.MAT.1.19.1"> Nu var Josef , hennes man , en rättsinnig man och ville icke utsätta henne for vanära ; därför beslöt han att hemligen skilja sig från henne .

(src)="b.MAT.1.20.1"> Ɩ hʋʋkaɣa ɩ taa kɛ́ mpʋ , ɩlɛna Tacaa ɩsɔtaa tillu kɔɔ ɩ kiŋ kɛ toosee taa , na ɩ́ heeli-ɩ sɩ : Tafiiti lʋlʋɣʋ tʋ Yosɛɛfʋ , taa nyana nyá amʋsaɣa Malɩ kpaɣaʋ .
(src)="b.MAT.1.20.2"> Pə taɣa pʋlʋ , hɔɣɔ ŋka ɩ haɣaa tɔ , Feesuɣu Naŋŋtʋ kiŋ kɛ ka lɩɩnaa .
(trg)="b.MAT.1.20.1"> Men när han hade fått detta i sinnet , se , då visade sig i drömmen en Herrens ängel för honom och sade : » Josef , Davids son , frukta icke att taga till dig Maria , din hustru ; ty det som är avlat i henne är av helig ande .

(src)="b.MAT.1.21.1"> Ɩ ká lʋlɩ apalʋ pəyaɣa , na ń yaa-kɛ sɩ Yesu .
(src)="b.MAT.1.21.2"> Pə taɣa pʋlʋ , pəyaɣa ŋkɛ kaa waasəna ka yəlaa kɛ pa ɩsaɣatʋ taa .
(trg)="b.MAT.1.21.1"> Och hon skall föda en son , och honom skall du giva namnet Jesus , ty han skall frälsa sitt folk ifrån deras synder . »

(src)="b.MAT.1.22.1"> Pə tənaɣa mpʋ pə lapa na pə́cɔ́ tɔm nti Tacaa ka yɔɣɔtəna Ɩsɔ kʋyɔɣɔtʋtʋ tɛləsʋlʋ nɔɣɔ tɔ tə́ lá tampana sɩ :
(trg)="b.MAT.1.22.1"> Allt detta har skett , för att det skulle fullbordas , som var sagt av Herren genom profeten som sade :

(src)="b.MAT.1.23.1"> Ɩ́ nyənɩ , pɛɛlɔ wei ɩ ta nyənta apalʋ tɔ ɩ ká haɣa hɔɣɔ , na ɩ́ lʋlɩ apalʋ pəyaɣa , na paa yaa-kɛ sɩ Ɩmaniyɛlɩ .
(src)="b.MAT.1.23.2"> ( Hətɛ tənɛ tə yɔɣɔtəɣɩ sɩ Ɩsɔ wɛ tá kiŋ . )
(trg)="b.MAT.1.23.1"> » Se , jungfrun skall bliva havande och föda en son , och man skall giva honom namnet Emmanuel » ( det betyder Gud med oss ) .

(src)="b.MAT.1.24.1"> Yosɛɛfʋ fema , ɩlɛna ɩ́ lá nti Tacaa ɩsɔtaa tillu ka heela-ɩ tɔ .
(src)="b.MAT.1.24.2"> Ɩ kpaɣa ɩ amʋsaɣa Malɩ .
(trg)="b.MAT.1.24.1"> När Josef hade vaknat upp ur sömnen , gjorde han som Herrens ängel hade befallt honom och tog sin hustru till sig .

(src)="b.MAT.1.25.1"> Ama ɩ ta nyəmɩ-ɩ haləna ɩ́ tɛ pəyaɣa lʋlʋɣʋ .
(src)="b.MAT.1.25.2"> Na Yosɛɛfʋ yaa-kɛ sɩ Yesu .
(trg)="b.MAT.1.25.1"> Och han kände henne icke , förrän hon hade fött en son ; och honom gav han namnet Jesus .

(src)="b.MAT.2.1.1"> Pa lʋla Yesu kɛ́ Yuta Pɛtəlɛhɛm taa kɛ́ wulaʋ sɔsɔ Helɔtɩ pɔɔlɛ taa .
(src)="b.MAT.2.1.2"> Ḿpʋ́ɣʋ́ ɩsɔtʋlʋŋasɩ tɔm nyəntaa napəlɩ pa lɩɩna ilim təlɩɩlɛ na pá tala Yosalɛm .
(trg)="b.MAT.2.1.1"> När nu Jesus var född i Betlehem i Judeen , på konung Herodes ' tid , då kommo vise män från österns länder till Jerusalem

(src)="b.MAT.2.2.1"> Na pá pɔɔsɩ sɩ : Leɣe pəyaɣa ŋka pa lʋla nɔɔnɔɔ na káá la Yuta nyə́ma wulaʋ sɔsɔ tɔ ka wɛɛ ?
(src)="b.MAT.2.2.2"> Tə na ka ɩsɔtʋlʋŋa lɩɩ ilim təlɩɩlɛ kɛ́ na tə́ kɔɔ sɩ tə sɛɛ-kɛ .
(trg)="b.MAT.2.2.1"> och sade : » Var är den nyfödde judakonungen ?
(trg)="b.MAT.2.2.2"> Vi hava nämligen sett hans stjärna i östern och hava kommit för att giva honom vår hyllning . »

(src)="b.MAT.2.3.1"> Wulaʋ Helɔtɩ nɩɩ mpʋ , ɩlɛna pə́ pɛkəlɩ-ɩ sɔsɔm .
(src)="b.MAT.2.3.2"> Pə pɛkəla Yosalɛm nyə́ma tənaɣa mpʋ tɔtɔ .
(trg)="b.MAT.2.3.1"> När konung Herodes hörde detta , blev han förskräckt , och hela Jerusalem med honom .

(src)="b.MAT.2.4.1"> Ɩlɛna ɩ́ koti kɔtəlaa sɔsaa təna , na Ɩsɔ Tɔm sɛɣɛsəlaa na ɩ́ pɔɔsɩ-wɛɣɛ timpi pə wɛɛ sɩ paa lʋlɩ Mesii tɔ .
(trg)="b.MAT.2.4.1"> Och han församlade alla överstepräster och skriftlärde bland folket och frågade dem var Messias skulle födas .

(src)="b.MAT.2.5.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ pa cɔ-ɩ sɩ , Yuta Pɛtəlɛhɛm kɛ́ .
(src)="b.MAT.2.5.2"> Mpi tɔ , Ɩsɔ kʋyɔɣɔtʋtʋ tɛləsəlaa ŋmaawa sɩ :
(trg)="b.MAT.2.5.1"> De svarade honom : » I Betlehem i Judeen ; ty så är skrivet genom profeten :

(src)="b.MAT.2.6.1"> Yuta taa Pɛtəlɛhɛm nyá , tampana n ta kɛ Yuta acalɛɛ sɔsɔɔna taa səkpete paa pəcɔ .
(src)="b.MAT.2.6.2"> Mpi tɔ , nyá taa kɛ́ wulaʋ ká lɩɩna , wei ɩ ká tɔkɩ ma Ɩsɛɣɛlɩ nyə́ma kɛ teu tɔ .
(trg)="b.MAT.2.6.1"> ' Och du Betlehem , du judiska bygd , ingalunda är du minst bland Juda furstar , ty av dig skall utgå en furste som skall vara en herde för mitt folk Israel . ' »

(src)="b.MAT.2.7.1"> Tənaɣa Helɔtɩ yaa nyəntaa mpɛɣɛ kpeeŋa na ɩ́ pɔɔsɩ-wɛɣɛ pə təna sɩ ɩ nyəŋ waatʋ wei maɣamaɣa ɩsɔtʋlʋŋa lɩɩwa tɔ .
(trg)="b.MAT.2.7.1"> Då kallade Herodes hemligen till sig de vise männen och utfrågade dem noga om tiden då stjärnan hade visat sig .

(src)="b.MAT.2.8.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ ɩ hʋla-wɛɣɛ Pɛtəlɛhɛm mpaaʋ na ɩ́ heeli-wɛ sɩ : Ɩ́ polo na ɩ́ pɛɛkɩ pəyaɣa ŋkɛɣɛ teu .
(src)="b.MAT.2.8.2"> Waatʋ wei ɩ́ na-kɛ ɩ́ heeli-m na ma maɣamaɣa má polo na má sɛɛ-kɛ .
(trg)="b.MAT.2.8.1"> Sedan lät han dem fara till Betlehem och sade : » Faren åstad och forsken noga efter barnet ; och när I haven funnit det , så låten mig veta detta , för att också jag må komma och giva det min hyllning . »

(src)="b.MAT.2.9.1"> Nyəntaa tɛma wulaʋ tɔm ntəɣɩ nɩɩʋ ɩlɛna pá tɛɛ .
(src)="b.MAT.2.9.2"> Na ɩsɔtʋlʋŋa ŋka kaa lɩɩwa ilim təlɩɩlɛ na pá na-kɛɣɛ mpʋ tɔ ka tɔŋaɣa pa nɔɣɔ tɔɔ , haləna ká tala timpi pəyaɣa ŋkɛ ka wɛɛ tɔ , ɩlɛna ká səŋ .
(trg)="b.MAT.2.9.1"> När de hade hört konungens ord , foro de åstad ; och se , stjärnan som de hade sett i östern gick framför dem , till dess att den kom över det ställe där barnet var .
(trg)="b.MAT.2.9.2"> Där stannade den .

(src)="b.MAT.2.10.1"> Nyəntaa loosa ɩsɔtʋlʋŋa ŋkɛ , ɩlɛna pa laŋa hʋlʋmɩ pə tɩɩ fɛɩ .
(trg)="b.MAT.2.10.1"> Och när de sågo stjärnan , uppfylldes de av mycket stor glädje .

(src)="b.MAT.2.11.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ pa sʋʋ təyaɣa taa na pá ná pəyaɣa na ka too Malɩ .
(src)="b.MAT.2.11.2"> Ɩlɛna pá həntɩ atɛ na pá sɛɛ-kɛ .
(src)="b.MAT.2.11.3"> Na pá hɛtɩ pa wontu na pá ha-kɛɣɛ wʋla na tulaalʋ kʋfəɣətʋ na tulaalʋ miili .
(trg)="b.MAT.2.11.1"> Och de gingo in i huset och fingo se barnet med Maria , dess moder .
(trg)="b.MAT.2.11.2"> Då föllo de ned och gåvo det sin hyllning ; och de togo fram sina skatter och framburo åt det skänker : guld , rökelse och myrra .

(src)="b.MAT.2.12.1"> Pə waalɩ kɛ́ Ɩsɔ heela nyəntaa mpɛɣɛ toosee taa sɩ pá taa məlɩ Helɔtɩ cɔlɔ .
(src)="b.MAT.2.12.2"> Ɩlɛna pá cɔlɔ mpaaʋ na pá kpe .
(trg)="b.MAT.2.12.1"> Sedan fingo de , genom en uppenbarelse i drömmen , befallning att icke återvända till Herodes ; och de drogo så en annan väg tillbaka till sitt land .

(src)="b.MAT.2.13.1"> Nyəntaa tɛɛwa ɩlɛna Tacaa ɩsɔtaa tillu nɔɣɔlʋ ɩ́ kɔɔ Yosɛɛfʋ kiŋ kɛ toosee taa na ɩ́ heeli-ɩ sɩ : Kʋlɩ na ń kpaɣa pəyaɣa na ka too , na ń se na ń polo Icipiti , na ń caɣa təna .
(src)="b.MAT.2.13.2"> Haləna waatʋ wei maa heeli-ŋ sɩ ń məlɩ tɔ .
(src)="b.MAT.2.13.3"> Pə taɣa pʋlʋ , Helɔtɩ ká pɛɛkɩ pəyaɣa ŋkɛ sɩ ɩ kʋɣʋ-kɛ .
(trg)="b.MAT.2.13.1"> Men när de hade dragit åstad , se , då visade sig i drömmen en Herrens ängel för Josef och sade : » Stå upp och tag barnet och dess moder med dig , och fly till Egypten , och bliv kvar där , till dess jag säger dig till ; ty Herodes tänker söka efter barnet för att förgöra det . »

(src)="b.MAT.2.14.1"> Tənaɣa Yosɛɛfʋ kʋlaa na ɩ́ kpaɣa pəyaɣa na ka too , na pá tɛɛ Icipiti kɛ ahoo anɩ .
(trg)="b.MAT.2.14.1"> Då stod han upp och tog barnet och dess moder med sig om natten , och drog bort till Egypten .

(src)="b.MAT.2.15.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ ɩ caɣa təna haləna Helɔtɩ sɩ .
(src)="b.MAT.2.15.2"> Ɩlɛna pə́ la nti Tacaa ka yɔɣɔtəna Ɩsɔ kʋyɔɣɔtʋtʋ tɛləsʋlʋ nɔɣɔ tɔ sɩ : Ma ləsa ma pəyaɣa kɛ Icipiti .
(trg)="b.MAT.2.15.1"> Där blev han kvar intill Herodes ' död , för att det skulle fullbordas , som var sagt av Herren genom profeten som sade : » Ut ur Egypten kallade jag min son . »

(src)="b.MAT.2.16.1"> Helɔtɩ nawa sɩ nyəntaa puɣusa-ɩ , ɩlɛna pə́ salɩ-ɩ sɔsɔm .
(src)="b.MAT.2.16.2"> Ḿpʋ́ɣʋ́ ɩ tilaa sɩ pá kʋ Pɛtəlɛhɛm ɩcatɛ na acalɛɛ nna a cɔɔna-tɛ tɔ pə apalʋpiya təna .
(src)="b.MAT.2.16.3"> Haləna nsi sɩ pɩɩsɩ tala naalɛ naalɛ tɔ , na ɩ́ kɛɛsəna saa wei nyəntaa heela-ɩ sɩ ɩsɔtʋlʋŋa lɩɩwa tɔ .
(trg)="b.MAT.2.16.1"> När Herodes nu såg att han hade blivit gäckad av de vise männen , blev han mycket vred .
(trg)="b.MAT.2.16.2"> Och han sände åstad och lät döda alla de gossebarn i Betlehem och hela området däromkring , som voro två år gamla och därunder , detta enligt den uppgift om tiden , som han hade fått genom att utfråga de vise männen .

(src)="b.MAT.2.17.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ pə lapa ɩsɩɩ Ɩsɔ kʋyɔɣɔtʋtʋ tɛləsʋlʋ Selemii ka kpaalaa tɔ sɩ :
(trg)="b.MAT.2.17.1"> Då fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias , när han sade :

(src)="b.MAT.2.18.1"> Pa nɩɩwa kapuka kɛ Lama .
(src)="b.MAT.2.18.2"> Wula na laŋwakəllɛ sɔsɔɔlɛ mɔla .
(src)="b.MAT.2.18.3"> Lasɛɛlɩ wiina ḿpʋ́ɣʋ́ ɩ piya .
(src)="b.MAT.2.18.4"> Ɩ ta tisi sɩ pá puɣusi-ɩ kɛ́ sɩ fɛɩ tɔ pə tɔɔ .
(trg)="b.MAT.2.18.1"> » Ett rop hördes i Rama , gråt och mycken jämmer ; det var Rakel som begrät sina barn , och hon ville icke låta trösta sig , eftersom de icke mer voro till . »

(src)="b.MAT.2.19.1"> Helɔtɩ səm waalɩ Tacaa ɩsɔtaa tillu nɔɣɔlʋ kɔma Yosɛɛfʋ kiŋ kɛ toosee taa kɛ Icipiti ,
(trg)="b.MAT.2.19.1"> Men när Herodes var död , se , då visade sig i drömmen en Herrens ängel for Josef , i Egypten ,

(src)="b.MAT.2.20.1"> na ɩ́ heeli-ɩ sɩ : Kʋlɩ na ń kpaɣa pəyaɣa ŋkɛ na ka too na ɩ́ məlɩ Ɩsɛɣɛlɩ tɛtʋ taa .
(src)="b.MAT.2.20.2"> Mpa pa pɛɛkaɣa sɩ pá kʋ pəyaɣa ŋkɛ tɔ pa səpa .
(trg)="b.MAT.2.20.1"> och sade : » Stå upp och tag barnet och dess moder med dig , och begiv dig till Israels land ; ty de som traktade efter barnets liv äro nu döda . »

(src)="b.MAT.2.21.1"> Tənaɣa Yosɛɛfʋ kʋlaa na ɩ́ kpaɣa pəyaɣa na ka too na pá məlɩ Ɩsɛɣɛlɩ tɛtʋ taa .
(trg)="b.MAT.2.21.1"> Då stod han upp och tog barnet och dess moder med sig , och kom så till Israels land .

(src)="b.MAT.2.22.1"> Ama Yosɛɛfʋ nɩɩwa sɩ Aaselayusi tɔɣɔ kawulaɣa kɛ Yuta kɛ ɩ caa Helɔtɩ lonte .
(src)="b.MAT.2.22.2"> Ɩlɛna sɔɣɔntʋ kpa-ɩ na tɛtʋ ntɩ tə taa pote .
(src)="b.MAT.2.22.3"> Ɩsɔ tasa-ɩ ḿpʋ́ɣʋ́ hʋlʋɣʋ kɛ ɩ toosee taa , ɩlɛna ɩ́ lɔɣɔ ɩ təɣɩ Kalilee tɛtʋ taa ,
(trg)="b.MAT.2.22.1"> Men när han hörde att Arkelaus regerade över Judeen ; efter sin fader Herodes , fruktade han att begiva sig dit ; och på grund av en uppenbarelse i drömmen drog han bort till Galileens bygder .

(src)="b.MAT.2.23.1"> na ɩ́ caɣa ɩcatɛ nte pa yaa sɩ Nasalɛtɩ tɔ tə taa .
(src)="b.MAT.2.23.2"> Ḿpʋ́ɣʋ́ pə lapa ɩsɩɩ Ɩsɔ kʋyɔɣɔtʋtʋ tɛləsəlaa ka yɔɣɔtaa tɔ sɩ : Paa yaa-ɩ sɩ Nasalɛtɩ tʋ .
(trg)="b.MAT.2.23.1"> Och när han hade kommit dit , bosatte han sig i en stad som hette Nasaret , för att det skulle fullbordas , som var sagt genom profeterna , att han skulle kallas nasaré .

(src)="b.MAT.3.1.1"> Pə kɔma na pə́ kɛɛsɩ ɩlɛ , Ɩsɔ lʋm sɔlʋ Yohaanɩ kɔma Yuta wʋlaɣa tɛtʋ taa kɛlɛ na ɩ́ niki waasʋ lapʋ .
(trg)="b.MAT.3.1.1"> Vid den tiden uppträdde Johannes döparen och predikade i Judeens öken

(src)="b.MAT.3.2.1"> Na ɩ́ tɔŋ sɩ : Ɩ́ laɣasɩ tɔntɛ , ɩsɔtaa Kawulaɣa wʋsa kɔntɛ kɛ́ .
(trg)="b.MAT.3.2.1"> och sade : » Gören bättring , ty himmelriket är nära . »

(src)="b.MAT.3.3.1"> Yohaanɩ tɔm kɛ Ɩsɔ kʋyɔɣɔtʋtʋ tɛləsʋlʋ Ɩsayii ka yɔɣɔtaɣa saa wei ɩ yɔɣɔtaa sɩ : Nɔɣɔlʋ yɔɣɔtəɣəna nɔɣɔ sɔsɔɣa kɛ wʋlaɣa tɛtʋ taa sɩ : Ɩ́ taɣanɩ Tacaa mpaaʋ .
(src)="b.MAT.3.3.2"> Ɩ́ hɛɛ-ɩ-kʋ na kʋ siɣisi .
(trg)="b.MAT.3.3.1"> Det var om denne som profeten Esaias talade , när han sade : » Hör rösten av en som ropar i öknen : ' Bereden vägen för Herren , gören stigarna jämna för honom . ' »

(src)="b.MAT.3.4.1"> Yohaanɩ taka yooyoonaa hʋntʋ kunti , na ɩ́ ləla tɔnʋɣʋ tampala kɛ ɩ tənaɣa taa .
(src)="b.MAT.3.4.2"> Ɩ tɔɣɔnaɣa ntɛ́ cələŋ na taalɛ tɩɩŋ nim .
(trg)="b.MAT.3.4.1"> Och Johannes hade kläder av kamelhår och bar en lädergördel om sina länder , och hans mat var gräshoppor och vildhonung .

(src)="b.MAT.3.5.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ Yosalɛm nyə́ma na Yuta tɛtʋ təna nyə́ma na Yaatanɩ nɔɣɔ tɛtʋ təna nyə́ma sʋʋ pote kɛ ɩ kiŋ .
(trg)="b.MAT.3.5.1"> Och från Jerusalem och hela Judeen och hela trakten omkring Jordan gick då folket ut till honom

(src)="b.MAT.3.6.1"> Na pá kuliɣi pa ɩsaɣatʋ tɔɔ kɛ́ yəlaa taa , na Yohaanɩ sɔɔkɩ-wɛɣɛ Ɩsɔ lʋm kɛ Yaatanɩ pɔɣɔ taa .
(trg)="b.MAT.3.6.1"> och lät döpa sig av honom i floden Jordan , och bekände därvid sina synder .

(src)="b.MAT.3.7.1"> Yohaanɩ nawa Falisanaa paɣalɛ na Satusee nyə́ma paɣalɛ na pá puki ɩ cɔlɔ sɩ ɩ́ sɔ-wɛɣɛ Ɩsɔ lʋm .
(src)="b.MAT.3.7.2"> Ɩlɛna ɩ́ tɔ-wɛ sɩ : Akala piya mɛ , awe kpaala-mɛ na ɩ́ seeki Ɩsɔ pááná nna a kɔŋ tɔ ?
(trg)="b.MAT.3.7.1"> Men när han såg många fariséer och sadducéer komma för att låta döpa sig , sade han till dem : » I huggormars avföda , vem har ingivit eder att söka komma undan den tillstundande vredesdomen ?

(src)="b.MAT.3.8.1"> Ɩ́ la mpa pa yela ɩsaɣatʋ tɔ pa kʋlapəlɛ .
(trg)="b.MAT.3.8.1"> Bären då ock sådan frukt som tillhör bättringen .

(src)="b.MAT.3.9.1"> Ɩ́ taa tɛləsəɣɩ lɔlɔ sɩ mə caa kɛlɛ Apəlaham .
(src)="b.MAT.3.9.2"> Ma heeliɣi-mɛ sɩ ye pəlɛ pə tɔɔ ɩlɛ , Ɩsɔ pəsəɣɩ na ɩ́ lá na pɛɛ anɛ á pəsɩ Apəlaham piya .
(trg)="b.MAT.3.9.1"> Och menen icke att I kunnen säga vid eder själva : ' Vi hava ju Abraham till fader ' ; ty jag säger eder att Gud av dessa stenar kan uppväcka barn åt Abraham .

(src)="b.MAT.3.10.1"> Pa tɛma laalɛ tʋɣʋ kɛ tɩɩŋ sɩ pa huɣu-ɩ na ɩ tɛɛ kɛ́ te .
(src)="b.MAT.3.10.2"> Tʋɣʋ ŋku kɩɩ lʋləɣɩ pee kʋpana tɔ , paa hu-kʋ na pá tʋ kɔkɔ .
(trg)="b.MAT.3.10.1"> Och redan är yxan satt till roten på träden ; så bliver då vart träd som icke bär god frukt avhugget och kastat i elden .

(src)="b.MAT.3.11.1"> Ma ɩlɛ , lʋm kɛ ma sɔɔna-mɛɣɛ Ɩsɔ lʋm sɩ pə́ hʋ́lɩ́ sɩ ɩ́ laɣasa tɔntɛ .
(src)="b.MAT.3.11.2"> Ama ma waalɩ wei ɩ kɔŋ tɔ , pʋntʋ kəla-m toŋ təcaɣacaɣa .
(src)="b.MAT.3.11.3"> Ma ta tala má hɩɩsɩ ɩ nɔɔhɛɛ taa ntaŋkpala mʋsʋɣʋ maɣamaɣa .
(src)="b.MAT.3.11.4"> Ɩ́lɛ́ ɩ ká sɔ-mɛ na Feesuɣu Naŋŋtʋ na kɔkɔ .
(trg)="b.MAT.3.11.1"> Jag döper eder i vatten till bättring , men den som kommer efter mig , han är starkare än jag , och jag är icke ens värdig att bära hans skor ; han skall döpa eder i helig ande och eld .

(src)="b.MAT.3.12.1"> Ɩ tɔka ɩ kʋfalʋɣʋ kɛ ɩ niŋ taa .
(src)="b.MAT.3.12.2"> Ɩ ká fala pə təna təcaɣacaɣa , na ɩ́ suu pee kɛ ɩ kpou taa .
(src)="b.MAT.3.12.3"> Ama ɩ ká tʋ lɔɔtʋ kɛ kɔkɔ ŋka kaa teŋ tɔ ka taa .
(trg)="b.MAT.3.12.1"> Han har sin kastskovel i handen , och han skall noga rensa sin loge och samla in sitt vete i ladan ; men agnarna skall han bränna upp i en eld som icke utsläckes . »

(src)="b.MAT.3.13.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ Yesu lɩɩna Kalilee na ɩ́ kɔɔ Yaatanɩ kɛ Yohaanɩ cɔlɔ sɩ Yohaanɩ ɩ́ sɔ-ɩ Ɩsɔ lʋm .
(trg)="b.MAT.3.13.1"> Därefter kom Jesus från Galileen till Johannes , vid Jordan , för att låta döpa sig av honom ;

(src)="b.MAT.3.14.1"> Ama Yohaanɩ ta tisi .
(src)="b.MAT.3.14.2"> Haləna ɩ́ tɔ sɩ : Pə nəɣəsəna ɩsɩɩ náá sɔna má , na ń məlɩ na ń kɔŋ ma kiŋ na ?
(trg)="b.MAT.3.14.1"> men denne ville hindra honom och sade : » Jag behövde döpas av dig , och du kommer till mig ? »

(src)="b.MAT.3.15.1"> Tənaɣa Yesu cɔ Yohaanɩ sɩ : Yele na pə́ lá mpʋ .
(src)="b.MAT.3.15.2"> Pə wɛɛ sɩ tə yoosi pə təna mpi Ɩsɔ yɔɣɔtaa sɩ tə́ la tɔɣɔ .
(src)="b.MAT.3.15.3"> Ḿpʋ́ɣʋ́ Yohaanɩ tisaa .
(trg)="b.MAT.3.15.1"> Då svarade Jesus och sade till honom : » Låt det nu så ske ; ty det höves oss att så uppfylla all rättfärdighet .
(trg)="b.MAT.3.15.2"> Då tillstadde han honom det .

(src)="b.MAT.3.16.1"> Pa tɛma Yesu kɛ́ Ɩsɔ lʋm sɔʋ ɩlɛna ɩ́ lɩɩ lʋm taa .
(src)="b.MAT.3.16.2"> Tənaɣa ɩsɔtɔnʋɣʋ hɛta kpakpaa , na Yesu ná Ɩsɔ Feesuɣu ɩsɩɩ alukuku na kʋ tiiki ɩ tɔɔ .
(trg)="b.MAT.3.16.1"> Och när Jesus var döpt , steg han strax upp ur vattnet ; och se , då öppnades himmelen , och han såg Guds Ande sänka sig ned såsom en duva och komma över honom .

(src)="b.MAT.3.17.1"> Ɩlɛna pá nɩɩ pə yɔɣɔtəna ɩsɔtaa sɩ : Ɩnɛɣɛlɛ ma luɣu tɛɛ Pəyaɣa , ma laŋlɛ hɛɛna-ɩ sɔsɔm .
(trg)="b.MAT.3.17.1"> Och från himmelen kom en röst , som sade : » Denne är min älskade Son , i vilken jag har funnit behag . »

(src)="b.MAT.4.1.1"> Pə waalɩ kɛ́ Feesuɣu pona Yesu kɛ́ wʋlaɣa tɛtʋ taa sɩ Ɩlɔɣɔʋ ɩ́ maɣasɩ-ɩ .
(trg)="b.MAT.4.1.1"> Därefter blev Jesus av Anden förd upp i öknen , för att han skulle frestas av djävulen .

(src)="b.MAT.4.2.1"> Yesu tɛma nɔɣɔ hɔkʋɣʋ kɛ ilim na ahoo kɛ kʋyɛɛŋ nɩɩlɛ .
(src)="b.MAT.4.2.2"> Ɩlɛna nyɔɣɔsɩ kpa-ɩ .
(trg)="b.MAT.4.2.1"> Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter , blev han omsider hungrig .

(src)="b.MAT.4.3.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ Ɩlɔɣɔʋ kpəntəna-ɩ na ɩ́ tɔmɩ-ɩ sɩ : Ye n kɛ́ Ɩsɔ Pəyaɣa yɔɣɔtɩ na pɛɛ anɛ á pəsɩ tɔɣɔnaɣa .
(trg)="b.MAT.4.3.1"> Då trädde frestaren fram och sade till honom : » Är du Guds Son , så bjud att dessa stenar bliva bröd . »

(src)="b.MAT.4.4.1"> Yesu cɔ-ɩ sɩ : Pa ŋmaawa Ɩsɔ Tɔm taa sɩ pə taɣa tɔɣɔnaɣa tike kɛ yʋlʋ ká hikina weesuɣu .
(src)="b.MAT.4.4.2"> Ama tɔm təna nti tə lɩɩkəna Ɩsɔ nɔɣɔ taa tɔ tə kiŋ tɔtɔɣɔ .
(trg)="b.MAT.4.4.1"> Men han svarade och sade : » Det är skrivet : ' Människan skall leva icke allenast av bröd , utan av allt det som utgår av Guds mun . ' »

(src)="b.MAT.4.5.1"> Pəlɛ pə waalɩ , Ɩlɔɣɔʋ pona Yesu kɛ́ ɩcatɛ naŋŋ nyəntɛ taa na ɩ́ kpaasɩ-ɩ Ɩsɔ təsɛɛlɛ comcom nɔɣɔ taa ,
(trg)="b.MAT.4.5.1"> Därefter tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom uppe på helgedomens mur

(src)="b.MAT.4.6.1"> na ɩ́ tɔmɩ-ɩ sɩ : Ye n kɛ́ Ɩsɔ Pəyaɣa , lɩɩ cənɛ na ń ŋmaa atɛ .
(src)="b.MAT.4.6.2"> Pə taɣa polo , pa ŋmaawa Ɩsɔ Tɔm taa sɩ : Ɩsɔ ká heeli ɩ ɩsɔtaa tillaa kɛ nyá tɔm sɩ pá paasəna-ŋ teu .
(src)="b.MAT.4.6.3"> Na paa teeli-ŋ pa niŋ taa sɩ pə́ taa kɔɔ na pəlɛ natəlɩ tə co-ŋ .
(trg)="b.MAT.4.6.1"> och sade till honom : » Är du Guds Son , så kasta dig ned ; det är ju skrivet : ' Han skall giva sina änglar befallning om dig , och de skola bära dig på händerna , så att du icke stöter din fot mot någon sten . ' »

(src)="b.MAT.4.7.1"> Ama Yesu cɔ-ɩ sɩ : Pa ŋmaawa Ɩsɔ Tɔm taa tɔtɔ sɩ , n kaa maɣasɩ nyá Caa Ɩsɔ sɩ n naa ɩ waalɩ .
(trg)="b.MAT.4.7.1"> Jesus sade till honom : » Det är ock skrivet : ' Du skall icke fresta Herren , din Gud . ' »

(src)="b.MAT.4.8.1"> Ɩlɛna Ɩlɔɣɔʋ tasa Yesu kɛ́ ponaʋ kɛ pʋɣʋ ŋku kʋ kʋla sɔsɔm tɔ kʋ tɔɔ na ɩ́ hʋlɩ-ɩ antulinya kawulasɩ təna na sɩ teeli ,
(trg)="b.MAT.4.8.1"> Åter tog djävulen honom med sig , upp på ett mycket högt berg , och visade honom alla riken i världen och deras härlighet

(src)="b.MAT.4.9.1"> na ɩ́ tɔmɩ-ɩ sɩ : Ye n ka həntɩ-m atɛ na ń sɛɛ-m , maa ha-ŋ mpʋ ɩnɩ pə təna .
(trg)="b.MAT.4.9.1"> och sade till honom : » Allt detta vill jag giva dig , om du faller ned och tillbeder mig . »

(src)="b.MAT.4.10.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ Yesu cɔ-ɩ sɩ : Satanɩ , tɛɛ .
(src)="b.MAT.4.10.2"> Pa ŋmaawa Ɩsɔ Tɔm taa sɩ , n ká sɛɛ nyá Caa Ɩsɔ , na ɩ tike ɩ təmlɛ kɛ n ká la .
(trg)="b.MAT.4.10.1"> Då sade Jesus till honom : » Gå bort , Satan ; ty det är skrivet : ' Herren , din Gud , skall du tillbedja , och honom allena skall du tjäna . ' »

(src)="b.MAT.4.11.1"> Tənaɣa Ɩlɔɣɔʋ yela Yesu .
(src)="b.MAT.4.11.2"> Ɩlɛna ɩsɔtaa tillaa kɔɔ na pá paasəna-ɩ .
(trg)="b.MAT.4.11.1"> Då lämnade djävulen honom ; och se , änglar trädde fram och betjänade honom .

(src)="b.MAT.4.12.1"> Yesu nɩɩwa sɩ pa tʋ Yohaanɩ kɛ saləka , ɩlɛna ɩ́ tɛɛna Kalilee .
(trg)="b.MAT.4.12.1"> Men när han hörde att Johannes hade blivit satt i fängelse , drog han sig tillbaka till Galileen .

(src)="b.MAT.4.13.1"> Ɩ yela Nasalɛtɩ , ɩlɛna ɩ́ polo na ɩ́ caɣa Kapənahum .
(src)="b.MAT.4.13.2"> Ɩcatɛ nte tə wɛ Kalilee lʋm nɔɣɔ kɛ Sapulɔŋ na Nɛfətali pa tɛtʋ taa tɔ .
(trg)="b.MAT.4.13.1"> Och han lämnade Nasaret och begav sig till Kapernaum , som ligger vid sjön , på Sabulons och Neftalims område , och bosatte sig där ,

(src)="b.MAT.4.14.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ pə lapa ɩsɩɩ Ɩsɔ kʋyɔɣɔtʋtʋ tɛləsʋlʋ Ɩsayii ka yɔɣɔtaa tɔ sɩ :
(trg)="b.MAT.4.14.1"> för att det skulle fullbordas , som var sagt genom profeten Esaias , när han sade :

(src)="b.MAT.4.15.1"> Sapulɔŋ tɛtʋ na Nɛfətali tɛtʋ , na teŋku tɔɔ tɔɔ , na Yaatanɩ waalɩ , na mpa pa ta kɛ Yuta nyə́ma tɔ pa Kalilee .
(trg)="b.MAT.4.15.1"> » Sabulons land och Neftalims land , trakten åt havet till , landet på andra sidan Jordan , hedningarnas Galileen --

(src)="b.MAT.4.16.1"> Pə yəlaa mpa pa caɣa səkpɛtʋɣʋ taa tɔ , pɩɩ na-wɛ tənyaɩɩ ɩsɩɩ kɔkɔ .
(src)="b.MAT.4.16.2"> Na mpa pa caɣa səm səkpɛtʋɣʋ ɩcatɛ taa tɔ , pɩɩ ná pa tɔɔ tənyaɩɩ .
(trg)="b.MAT.4.16.1"> det folk som där satt i mörker fick se ett stort ljus ; ja , de som sutto i dödens ängd och skugga , för dem gick upp ett ljus . »

(src)="b.MAT.4.17.1"> Pə kpaɣaʋ waatʋ ɩnɩ tɔ Yesu sʋʋ waasʋ lapʋ na ɩ́ tɔŋ sɩ : Ɩ́ laɣasɩ tɔntɛ , ɩsɔtaa Kawulaɣa wʋsa kɔntɛ .
(trg)="b.MAT.4.17.1"> Från den tiden begynte Jesus predika och säga : » Gören bättring , ty himmelriket är nära . »

(src)="b.MAT.4.18.1"> Yesu tɔŋaɣa Kalilee teŋku nɔɣɔ nɔɣɔ , ɩlɛna ɩ́ ná tiina kpalaa kɛ naalɛ .
(src)="b.MAT.4.18.2"> Simɔŋ wei pa yaa sɩ Piyɛɛ tɔ na ɩ neu Antəlɩɩ , na pá tʋɣɩ puluɣu kɛ teŋku taa .
(trg)="b.MAT.4.18.1"> Då han nu vandrade utmed Galileiska sjön , fick han se två bröder , Simon , som kallas Petrus , och Andreas , hans broder , kasta ut nät i sjön , ty de voro fiskare .

(src)="b.MAT.4.19.1"> Tənaɣa Yesu tɔma-wɛ sɩ : Ɩ́ kɔɔ na má la-mɛ na ɩ́ puuki yəlaa ɩsɩɩ ɩ́ puukuɣu tiina tɔ .
(trg)="b.MAT.4.19.1"> Och han sade till dem : » Följen mig så skall jag göra eder till människofiskare . »

(src)="b.MAT.4.20.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ pɛlɛ pa yela pa puluŋ na pá təŋɩ-ɩ kpakpaa .
(trg)="b.MAT.4.20.1"> Strax lämnade de näten och följde honom .

(src)="b.MAT.4.21.1"> Ɩ tasa pote kɛ pəcɔ , ɩlɛna ɩ́ ná Sepetee pəyalʋ Saakɩ na ɩ neu Yohaanɩ na pa caa Sepetee pa wɛ kpɩɩlʋɣʋ taa na pá taɣanəɣɩ pa puluŋ .
(src)="b.MAT.4.21.2"> Tənaɣa Yesu yaa-wɛ ,
(trg)="b.MAT.4.21.1"> När han hade gått därifrån ett stycke längre fram , fick han se två andra bröder , Jakob , Sebedeus ' son , och Johannes , hans broder , där de jämte sin fader Sebedeus sutto i båten och ordnade sina nät ; och han kallade dem till sig .

(src)="b.MAT.4.22.1"> na pá yele pa caa na kpɩɩlʋɣʋ na pá təŋɩ-ɩ kpakpaa .
(trg)="b.MAT.4.22.1"> Och strax lämnade de båten och sin fader och följde honom .

(src)="b.MAT.4.23.1"> Yesu cɔɔwa Kalilee tɛtʋ təna na ɩ́ sɛɣɛsɩ Yuta nyə́ma təkotilenaa taa , na ɩ́ kpaalɩ Ɩsɔ Kawulaɣa Laapaalɩ Kʋpaŋ .
(src)="b.MAT.4.23.2"> Na ɩ́ waasəɣɩ yəlaa taa kʋtɔntʋnaa na acamaa təna .
(trg)="b.MAT.4.23.1"> Och han gick omkring i hela Galileen och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet bland folket .

(src)="b.MAT.4.24.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ yəlaa nɩɩ Yesu taŋ kɛ Silii tɛtʋ təna taa .
(src)="b.MAT.4.24.2"> Na pá kɔna-ɩ yəlaa təna mpa kʋtɔməŋ na wʋsasɩ paɣalɛ tɔŋna kʋnyɔŋ tʋɣʋ tɔ .
(src)="b.MAT.4.24.3"> Alɔɣɔhilaa na timle nyə́ma na kʋtɔŋ kʋtʋʋlʋɣʋ nyə́ma , na ɩ́ waasɩ-wɛ .
(trg)="b.MAT.4.24.1"> Och ryktet om honom gick ut över hela Syrien , och man förde till honom alla sjuka som voro hemsökta av olika slags lidanden och plågor , alla som voro besatta eller månadsrasande eller lama ; och han botade dem .

(src)="b.MAT.4.25.1"> Samaa sɔsɔ təŋaɣa-ɩ kɛ́ .
(src)="b.MAT.4.25.2"> Pa lɩɩna Kalilee na Acalɛɛ Naanʋwa tɛtʋ , na Yosalɛm na Yuta na acalɛɛ nna a wɛ Yaatanɩ waalɩ tɔ .
(trg)="b.MAT.4.25.1"> Och honom följde mycket folk ifrån Galileen och Dekapolis och Jerusalem och Judeen och från landet på andra sidan Jordan .

(src)="b.MAT.5.1.1"> Yesu nawa samaa , ɩlɛna ɩ́ kpa pʋɣʋ tɔɔ na ɩ́ caɣa .
(src)="b.MAT.5.1.2"> Tənaɣa ɩ ɩfalaa kpətəna-ɩ .
(trg)="b.MAT.5.1.1"> När han nu såg folket , gick han upp på berget ; och sedan han hade satt sig ned , trädde hans lärjungar fram till honom .

(src)="b.MAT.5.2.1"> Ḿpʋ́ɣʋ́ ɩ sʋʋ-wɛɣɛ sɛɣɛsʋɣʋ sɩ :
(trg)="b.MAT.5.2.1"> Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade :

(src)="b.MAT.5.3.1"> Mpa pa fɛɩna kalampaanɩ tɔ pa nɩɩ leleŋ kɛ́ .
(src)="b.MAT.5.3.2"> Mpi tɔ , mpɛ pa tənna ɩsɔtaa Kawulaɣa .
(trg)="b.MAT.5.3.1"> » Saliga äro de som äro fattiga i anden , ty dem hör himmelriket till .

(src)="b.MAT.5.4.1"> Mpa pa wɛ laŋwakəllɛ taa tɔ pa nɩɩ leleŋ kɛ́ .
(src)="b.MAT.5.4.2"> Mpi tɔ , Ɩsɔ ká hɛɛsɩ pa laŋa .
(trg)="b.MAT.5.4.1"> Saliga äro de som sörja , ty de skola bliva tröstade .

(src)="b.MAT.5.5.1"> Mpa pa wɛna yʋlʋtʋ tɔ pa nɩɩ leleŋ kɛ́ .
(src)="b.MAT.5.5.2"> Mpi tɔ , mpɛ paa tɔɣɔna tɛtʋ təna , ɩsɩɩ Ɩsɔ ka heeluɣu-wɛ tɔ .
(trg)="b.MAT.5.5.1"> Saliga äro de saktmodiga , ty de skola besitta jorden .

(src)="b.MAT.5.6.1"> Mpa pa nyɩɩləɣɩ sɔsɔm sɩ pá tɔŋ ɩsɩɩ Ɩsɔ caa tɔ pa nɩɩ leleŋ kɛ́ .
(src)="b.MAT.5.6.2"> Mpi tɔ , Ɩsɔ ká səna-wɛɣɛ teu na pá tɔ mpʋ .
(trg)="b.MAT.5.6.1"> Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet , ty de skola bliva mättade .

(src)="b.MAT.5.7.1"> Mpa pa wɛna lɛlaa pətɔɔtəlɛ tɔ pa nɩɩ leleŋ kɛ́ .
(src)="b.MAT.5.7.2"> Mpi tɔ , Ɩsɔ ká nyənɩ mpɛ pa pətɔɔtəlɛ .
(trg)="b.MAT.5.7.1"> Saliga äro de barmhärtiga , ty dem skall vederfaras barmhärtighet .

(src)="b.MAT.5.8.1"> Mpa pa lotu taa hʋwɛɛ tewa tɔ pa nɩɩ leleŋ kɛ́ .
(src)="b.MAT.5.8.2"> Mpi tɔ , paa na Ɩsɔ .
(trg)="b.MAT.5.8.1"> Saliga äro de renhjärtade , ty de skola se Gud .

(src)="b.MAT.5.9.1"> Mpa pa tɔɣɔnəɣɩ yoou kɛ lɛlaa hɛkʋ tɔ pa nɩɩ leleŋ kɛ́ .
(src)="b.MAT.5.9.2"> Mpi tɔ , Ɩsɔ ká yaa-wɛɣɛ ɩ piya .
(trg)="b.MAT.5.9.1"> Saliga äro de fridsamma , ty de skola kallas Guds barn .

(src)="b.MAT.5.10.1"> Mpa pa lakɩ Ɩsɔ kʋcacaam na pá naasəɣɩ-wɛɣɛ pə tɔɔ tɔ pa nɩɩ leleŋ kɛ́ .
(src)="b.MAT.5.10.2"> Mpi tɔ , mpɛ pa tənna ɩsɔtaa Kawulaɣa .
(trg)="b.MAT.5.10.1"> Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull , ty dem hör himmelriket till .