# de/German.xml.gz
# wal/Wolaytta-NT.xml.gz


(src)="b.MAT.1.1.1"> Dies ist das Buch von der Geburt Jesu Christi , der da ist ein Sohn Davids , des Sohnes Abrahams .
(trg)="b.MAT.1.1.1"> Hagee Daawita zarenne Abrahaama zare gidida Yesuus Kiristtoosa yeletaa yootiya maxaafaa .

(src)="b.MAT.1.2.1"> Abraham zeugte Isaak .
(src)="b.MAT.1.2.2"> Isaak zeugte Jakob .
(src)="b.MAT.1.2.3"> Jakob zeugte Juda und seine Brüder .
(trg)="b.MAT.1.2.1"> Abrahaami Yisaaqa yeliis ; Yisaaqi Yaaqooba yeliis ; Yaaqoobi Yihudaanne a ishantta yeliis .

(src)="b.MAT.1.3.1"> Juda zeugte Perez und Serah von Thamar .
(src)="b.MAT.1.3.2"> Perez zeugte Hezron .
(src)="b.MAT.1.3.3"> Hezron zeugte Ram .
(trg)="b.MAT.1.3.1"> Yihudai Ti7imaaro giyo maccaaseeppe Paareesanne Zaraaha yeliis ; Paareesi Hexiroona yeliis ; Hexirooni Raama yeliis .

(src)="b.MAT.1.4.1"> Ram zeugte Amminadab .
(src)="b.MAT.1.4.2"> Amminadab zeugte Nahesson .
(src)="b.MAT.1.4.3"> Nahesson zeugte Salma .
(trg)="b.MAT.1.4.1"> Raami Aminadaaba yeliis ; Aminadaabi Na7asoona yeliis ; Na7asooni Solomona yeliis .

(src)="b.MAT.1.5.1"> Salma zeugte Boas von der Rahab .
(src)="b.MAT.1.5.2"> Boas zeugte Obed von der Ruth .
(src)="b.MAT.1.5.3"> Obed zeugte Jesse .
(trg)="b.MAT.1.5.1"> Solomoni Ra7aabo giyo maccaaseeppe Boo7eeza yeliis ; Boo7eezi Uruto giyo maccaaseeppe Yobeeda yeliis ; Yobeedi Isseya yeliis .

(src)="b.MAT.1.6.1"> Jesse zeugte den König David .
(src)="b.MAT.1.6.2"> Der König David zeugte Salomo von dem Weib des Uria .
(trg)="b.MAT.1.6.1"> Isseyi Kawuwaa Daawita yeliis .
(trg)="b.MAT.1.6.2"> Kawoi Daawiti Solomona yeliis .
(trg)="b.MAT.1.6.3"> Solomona aayyiyaa koiro Ooriyoona giyoogaa machchiyo .

(src)="b.MAT.1.7.1"> Salomo zeugte Rehabeam .
(src)="b.MAT.1.7.2"> Rehabeam zeugte Abia .
(src)="b.MAT.1.7.3"> Abia zeugte Asa .
(trg)="b.MAT.1.7.1"> Solomoni Robi7aama yeliis ; Robi7aami Abiiya yeliis ; Abiiyi Asaafa yeliis .

(src)="b.MAT.1.8.1"> Asa zeugte Josaphat .
(src)="b.MAT.1.8.2"> Josaphat zeugte Joram .
(src)="b.MAT.1.8.3"> Joram zeugte Usia .
(trg)="b.MAT.1.8.1"> Asaafi Yoosaafixa yeliis ; Yoosaafixi Yoraama yeliis ; Yoraami Ooziyaana yeliis .

(src)="b.MAT.1.9.1"> Usia zeugte Jotham .
(src)="b.MAT.1.9.2"> Jotham zeugte Ahas .
(src)="b.MAT.1.9.3"> Ahas zeugte Hiskia .
(trg)="b.MAT.1.9.1"> Ooziyaani Yo7aataama yeliis ; Yo7aataami Akaaza yeliis ; Akaazi Hizqqiyaasa yeliis .

(src)="b.MAT.1.10.1"> Hiskia zeugte Manasse .
(src)="b.MAT.1.10.2"> Manasse zeugte Amon .
(src)="b.MAT.1.10.3"> Amon zeugte Josia .
(trg)="b.MAT.1.10.1"> Hizqqiyaasi Minaasa yeliis ; Minaasee Amoona yeliis ; Amooni Yoosiyaasa yeliis .

(src)="b.MAT.1.11.1"> Josia zeugte Jechonja und seine Brüder um die Zeit der babylonischen Gefangenschaft .
(trg)="b.MAT.1.11.1"> Israa7eela asai omoodettidi , Baabiloone biitti biido wode , Yoosiyaasi Yo7aakiinanne a ishantta yeliis .

(src)="b.MAT.1.12.1"> Nach der babylonischen Gefangenschaft zeugte Jechonja Sealthiel .
(src)="b.MAT.1.12.2"> Sealthiel zeugte Serubabel .
(trg)="b.MAT.1.12.1"> Asai omoodetti Baabiloone biitti biidoogaappe guyyiyan , Yo7aakiini Salaatiyaala yeliis ; Salaatiyaali Zarubaabeela yeliis .

(src)="b.MAT.1.13.1"> Serubabel zeugte Abiud .
(src)="b.MAT.1.13.2"> Abiud zeugte Eliakim .
(src)="b.MAT.1.13.3"> Eliakim zeugte Asor .
(trg)="b.MAT.1.13.1"> Zarubaabeeli Abiyuuda yeliis ; Abiyuudi Eliyaaqiima yeliis ; Eliyaaqiimi Azoora yeliis .

(src)="b.MAT.1.14.1"> Asor zeugte Zadok .
(src)="b.MAT.1.14.2"> Zadok zeugte Achim .
(src)="b.MAT.1.14.3"> Achim zeugte Eliud .
(trg)="b.MAT.1.14.1"> Azoori Xaadooqa yeliis ; Xaadooqi Akiima yeliis ; Akiimi Eliyuuda yeliis .

(src)="b.MAT.1.15.1"> Eliud zeugte Eleasar .
(src)="b.MAT.1.15.2"> Eleasar zeugte Matthan .
(src)="b.MAT.1.15.3"> Matthan zeugte Jakob .
(trg)="b.MAT.1.15.1"> Eliyuudi El77aazara yeliis ; El77aazari Maataana yeliis ; Maataani Yaaqooba yeliis .

(src)="b.MAT.1.16.1"> Jakob zeugte Joseph , den Mann Marias , von welcher ist geboren Jesus , der da heißt Christus .
(trg)="b.MAT.1.16.1"> Yaaqoobi Kiristtoosa giyo Yesuusa yelida Mairaami azinaa Yooseefa yeliis .

(src)="b.MAT.1.17.1"> Alle Glieder von Abraham bis auf David sind vierzehn Glieder .
(src)="b.MAT.1.17.2"> Von David bis auf die Gefangenschaft sind vierzehn Glieder .
(src)="b.MAT.1.17.3"> Von der babylonischen Gefangenschaft bis auf Christus sind vierzehn Glieder .
(trg)="b.MAT.1.17.1"> Hegaa gishshau , zare ubbai Abrahaamappe Daawita gakkanaassi tammanne oidda ; Daawitappe doommidi , asai Baabiloone biitti omoodettidi biido wode gakkanaassi tammanne oidda ; asai Baabiloone biitti omoodettidi biido wodeppe Kiristtoosi yelettido wodiyaa gakkanaassi tammanne oidda .

(src)="b.MAT.1.18.1"> Die Geburt Christi war aber also getan .
(src)="b.MAT.1.18.2"> Als Maria , seine Mutter , dem Joseph vertraut war , fand sich's ehe er sie heimholte , daß sie schwanger war von dem heiligen Geist .
(trg)="b.MAT.1.18.1"> Yesuus Kiristtoosa yeletai hagaa mala ; a aayyiyaa Mairaama Yooseefayyo giigaasu ; a he wode Yooseefaara gaittennan de7aidda , Geeshsha Ayyaanau shahaaraasu .

(src)="b.MAT.1.19.1"> Joseph aber , ihr Mann , war fromm und wollte sie nicht in Schande bringen , gedachte aber , sie heimlich zu verlassen .
(trg)="b.MAT.1.19.1"> O giigissi wottida Yooseefi , xillo asa gididaagee , o kaushshanau koyibeenna ; ibaa qonccissennan o aggi bayanau qoppiis .

(src)="b.MAT.1.20.1"> Indem er aber also gedachte , siehe , da erschien ihm ein Engel des HERRN im Traum und sprach : Joseph , du Sohn Davids , fürchte dich nicht , Maria , dein Gemahl , zu dir zu nehmen ; denn das in ihr geboren ist , das ist von dem heiligen Geist .
(trg)="b.MAT.1.20.1"> SHin i hegaa qoppishin , Godaa kiitanchchai aimuwan aara gaittidi , “ Daawita na7au Yooseefaa , Mairaama Geeshsha Ayyaanau shahaarido gishshau , o ekkanaagaa yayyoppa .

(src)="b.MAT.1.21.1"> Und sie wird einen Sohn gebären , des Namen sollst du Jesus heißen ; denn er wird sein Volk selig machen von ihren Sünden .
(trg)="b.MAT.1.21.1"> Attuma na7a a yelana ; qassi neeni Yesuusa gaada a sunttana ; aissi giikko , i ba asaa eta nagaraappe ashshana ” yaagiis .

(src)="b.MAT.1.22.1"> Das ist aber alles geschehen , auf daß erfüllt würde , was der HERR durch den Propheten gesagt hat , der da spricht :
(trg)="b.MAT.1.22.1"> Qassi Godai hananabaa yootiyaagaa baggaara , “ Geela7iyaa shahaarada na7aa yelana ; a sunttai Amaanu7eela geetettana ” giidoogee polettana mala , hagee ubbai haniis ; “ Amaanu7eela ” giyoogee “ Xoossai nunaara de7ees ” giyoogaa .

(src)="b.MAT.1.24.1"> Da nun Joseph vom Schlaf erwachte , tat er , wie ihm des HERRN Engel befohlen hatte , und nahm sein Gemahl zu sich .
(trg)="b.MAT.1.24.1"> Yooseefi xiskkuwaappe beegottidi , Godaa kiitanchchai bana azazidoogaadan , Mairaamo efiis .

(src)="b.MAT.1.25.1"> Und er erkannte sie nicht , bis sie ihren ersten Sohn gebar ; und hieß seinen Namen Jesus .
(trg)="b.MAT.1.25.1"> SHin ba baira na7aa a yelana gakkanaassi o bochchibeenna ; qassi na7aa Yesuusa giidi sunttiis .

(src)="b.MAT.2.1.1"> Da Jesus geboren war zu Bethlehem im jüdischen Lande , zur Zeit des Königs Herodes , siehe , da kamen die Weisen vom Morgenland nach Jerusalem und sprachen :
(trg)="b.MAT.2.1.1"> Yesuusi Yihudaa biittan Beetaliheeme giyo kataman Heeroodisi kawotidi de7iyo wode yelettiis ; hegaappe guyyiyan , xoolinttiyaa paidiya asati arshsho baggappe Yerusalaame yiidi ,

(src)="b.MAT.2.2.1"> Wo ist der neugeborene König der Juden ?
(src)="b.MAT.2.2.2"> Wir haben seinen Stern gesehen im Morgenland und sind gekommen , ihn anzubeten .
(trg)="b.MAT.2.2.1"> “ Aihuda kawo gidanau yelettida na7ai awan de7ii ?
(trg)="b.MAT.2.2.2"> Aissi giikko , nuuni arshsho baggaara kiyida a xoolinttiyaa be7idi , ayyo goinnanau yiida ” yaagidi oichchidosona .

(src)="b.MAT.2.3.1"> Da das der König Herodes hörte , erschrak er und mit ihm das ganze Jerusalem .
(trg)="b.MAT.2.3.1"> Kawoi Heeroodisi , hegaa siyidi dagammiis ; Yerusalaamen de7iya asai ubbaikka dagammiis .

(src)="b.MAT.2.4.1"> Und ließ versammeln alle Hohenpriester und Schriftgelehrten unter dem Volk und erforschte von ihnen , wo Christus sollte geboren werden .
(trg)="b.MAT.2.4.1"> Heeroodisi qeese halaqata ubbatanne higgiyaa tamaarissiyaageeta xeesidi , “ Kiristtoosi awan yelettanddeeshsha ? ” yaagidi oichchiis .

(src)="b.MAT.2.5.1"> Und sie sagten ihm : Zu Bethlehem im jüdischen Lande ; denn also steht geschrieben durch den Propheten :
(trg)="b.MAT.2.5.1"> Oichchin eti zaaridi , “ Yihudaa biittan Beetaliheeme kataman yelettana .
(trg)="b.MAT.2.5.2"> Hananabaa yootiyaagee , ' Yihudaa biittan de7iya Beetaliheemee , neeni Yihudaa biittaa haariyaageetuppe ainne laafakka .
(trg)="b.MAT.2.5.3"> Aissi giikko , ta asaa , Israa7eela haariyaagee neeppe kiyana ' giidi xaafiis ” yaagidosona .

(src)="b.MAT.2.7.1"> Da berief Herodes die Weisen heimlich und erlernte mit Fleiß von ihnen , wann der Stern erschienen wäre ,
(trg)="b.MAT.2.7.1"> Hegaappe guyyiyan , Heeroodisi arshsho baggappe yiida asata geeman xeesidi , xoolinttee etau beettido wodiyaa etappe geeshshidi eriis .

(src)="b.MAT.2.8.1"> und wies sie gen Bethlehem und sprach : Ziehet hin und forschet fleißig nach dem Kindlein ; wenn ihr's findet , so sagt mir's wieder , daß ich auch komme und es anbete .
(trg)="b.MAT.2.8.1"> Yaatidi Beetaliheeme eta yeddiiddi , “ Biidi na7aa mintti koyite ; a demmido wode taanikka baada ayyo goinnanaadan , tana erissite ” yaagiis .

(src)="b.MAT.2.9.1"> Als sie nun den König gehört hatten , zogen sie hin .
(src)="b.MAT.2.9.2"> Und siehe , der Stern , den sie im Morgenland gesehen hatten , ging vor ihnen hin , bis daß er kam und stand oben über , da das Kindlein war .
(trg)="b.MAT.2.9.1"> Eti kawoi giidoogaa siyidi biidosona ; biiddi ogiyan arshsho baggaara eti kase be7ido xoolinttiyaa be7idosona ; he xoolinttee na7ai de7iyoosaa gakkidi eqqana gakkanaassi , eta kaalettiis .

(src)="b.MAT.2.10.1"> Da sie den Stern sahen , wurden sie hoch erfreut
(trg)="b.MAT.2.10.1"> Eti he xoolinttiyaa be7ido wode , zawai bainna daro ufaissaa ufaittidosona .

(src)="b.MAT.2.11.1"> und gingen in das Haus und fanden das Kindlein mit Maria , seiner Mutter , und fielen nieder und beteten es an und taten ihre Schätze auf und schenkten ihm Gold , Weihrauch und Myrrhe .
(trg)="b.MAT.2.11.1"> Soo gelidi , na7ai ba aayee Mairaamiira de7iyaagaa be7idosona ; gulbbatidi ayyo goinnidosona ; hegaappe guyyiyan , bantta saaxiniyaa dooyidi , worqqaa , ixaanaanne karbbiyaa ayyo immidosona .

(src)="b.MAT.2.12.1"> Und Gott befahl ihnen im Traum , daß sie sich nicht sollten wieder zu Herodes lenken ; und sie zogen durch einen anderen Weg wieder in ihr Land .
(trg)="b.MAT.2.12.1"> Eti Heeroodisakko simmenna mala , Xoossai aimuwan eta , “ Inttena erite ” gin hara ogiyaara bantta dere simmidosona .

(src)="b.MAT.2.13.1"> Da sie aber hinweggezogen waren , siehe , da erschien der Engel des HERRN dem Joseph im Traum und sprach : Stehe auf und nimm das Kindlein und seine Mutter zu dir und flieh nach Ägyptenland und bleib allda , bis ich dir sage ; denn es ist vorhanden , daß Herodes das Kindlein suche , dasselbe umzubringen .
(trg)="b.MAT.2.13.1"> Eti biidoogaappe guyyiyan , Godaa kiitanchchai aimuwan Yooseefayyo beettidi , “ Heeroodisi na7aa woranau koyiyo gishshau , denddada na7aanne na7aa aayyiyo ekkada Gibxxe biitti baqata ; taani neeyyo odana gakkanaassi , yan uttaashsha ” yaagiis .

(src)="b.MAT.2.14.1"> Und er stand auf und nahm das Kindlein und seine Mutter zu sich bei der Nacht und entwich nach Ägyptenland .
(trg)="b.MAT.2.14.1"> Yaagin Yooseefi qammi denddidi , na7aanne na7aa aayyiyo ekkidi , Gibxxe biitti biis ; Godai hananabaa yootiyaagaa baggaara , “ Taani ta na7aa Gibxxe biittaappe xeesaas ” giidoogee polettana mala , Heeroodisi haiqqana gakkanaassikka i yan de7iis .

(src)="b.MAT.2.16.1"> Da Herodes nun sah , daß er von den Weisen betrogen war , ward er sehr zornig und schickte aus und ließ alle Kinder zu Bethlehem töten und an seinen ganzen Grenzen , die da zweijährig und darunter waren , nach der Zeit , die er mit Fleiß von den Weisen erlernt hatte .
(trg)="b.MAT.2.16.1"> Hegaappe guyyiyan , Heeroodisi arshsho baggappe yiidaageeti bana cimmidoogaa erido wode , daro hanqqettiis ; hanqqettidi xoolinttee kase beettido wodiyaabaa etappe siyidoogaadankka , wotaaddarata yeddidi , Beetaliheemeeninne Beetaliheeme heeran de7iya naa77u laitta attuma naatanne qassi naa77u laittappe guuxxiya attuma naata ubbaa worissiis .

(src)="b.MAT.2.17.1"> Da ist erfüllt , was gesagt ist von dem Propheten Jeremia , der da spricht :
(trg)="b.MAT.2.17.1"> Hananabaa yootiya Ermmaasi , “ Yeehoinne zilaassai Raama giyo kataman siyettiis ; Raaheela ba naatuyyo yeekkausu .
(trg)="b.MAT.2.17.2"> Eti haiqqiichchido gishshau , agga gin , aggennan ixxaasu ” giidi haasayidoogee polettiis .

(src)="b.MAT.2.19.1"> Da aber Herodes gestorben war , siehe , da erschien der Engel des HERRN dem Joseph im Traum in Ägyptenland
(trg)="b.MAT.2.19.1"> SHin Heeroodisi haiqqidoogaappe guyyiyan , Godaa kiitanchchai Gibxxe biittan de7iya Yooseefayyo aimuwan beettidi

(src)="b.MAT.2.20.1"> und sprach : Stehe auf und nimm das Kindlein und seine Mutter zu dir und zieh hin in das Land Israel ; sie sind gestorben , die dem Kinde nach dem Leben standen .
(trg)="b.MAT.2.20.1"> a , “ Dendda ; na7aanne na7aa aayyiyo ekkada , Israa7eela biitti simma ; aissi giikko , na7aa woranau koyiyaageeti haiqqiichchidosona ” yaagiis .

(src)="b.MAT.2.21.1"> Und er stand auf und nahm das Kindlein und sein Mutter zu sich und kam in das Land Israel .
(trg)="b.MAT.2.21.1"> Yaagin Yooseefi denddidi , na7aanne na7aa aayyiyo ekkidi , Israa7eela simmiis .

(src)="b.MAT.2.22.1"> Da er aber hörte , daß Archelaus im jüdischen Lande König war anstatt seines Vaters Herodes , fürchtete er sich , dahin zu kommen .
(src)="b.MAT.2.22.2"> Und im Traum empfing er Befehl von Gott und zog in die Örter des galiläischen Landes .
(trg)="b.MAT.2.22.1"> SHin Yooseefi Arkkelawoosi ba aawaa Heeroodisa sohuwan Yihudaa biittan kawotidoogaa siyido wode , yaa baanau yayyiis ; Xoossai ayyo aimuwan yootin , Galiila biitti biis .

(src)="b.MAT.2.23.1"> und kam und wohnte in der Stadt die da heißt Nazareth ; auf das erfüllet würde , was da gesagt ist durch die Propheten : Er soll Nazarenus heißen .
(trg)="b.MAT.2.23.1"> Hananabaa yootiyaageeti , “ Asai a , ' Naazireeta asa ' giidi Xeesana ” giidoogee polettana mala , Naazireeta giyo katamaa biidi de7iis .

(src)="b.MAT.3.1.1"> Zu der Zeit kam Johannes der Täufer und predigte in der Wüste des jüdischen Landes
(trg)="b.MAT.3.1.1"> He wode Xammaqiya Yohaannisi asaa , “ Saluwaa kawotettai matattido gishshau , intte nagaraappe simmite ” yaagiiddi , Yihudaa Bazzuwan yootiiddi yiis .

(src)="b.MAT.3.3.1"> Und er ist der , von dem der Prophet Jesaja gesagt hat und gesprochen : " Es ist eine Stimme eines Predigers in der Wüste : Bereitet dem HERRN den Weg und macht richtig seine Steige ! "
(trg)="b.MAT.3.3.1"> Aissi giikko , hananabaa yootiya Isiyaasi , Yohaannisabaa yootiiddi , “ Issoi bazzon ba qaalaa xoqqu oottidi , ' Godaa ogiyaa giigissite .
(trg)="b.MAT.3.3.2"> I hemettana loossuwaakka ayyo sitti oottite ' giis ” yaagiis .

(src)="b.MAT.3.4.1"> Er aber , Johannes , hatte ein Kleid von Kamelhaaren und einen ledernen Gürtel um seine Lenden ; seine Speise aber war Heuschrecken und wilder Honig .
(trg)="b.MAT.3.4.1"> Yohaannisau gaameelaa ikisiyan dadettida afalai de7ees ; qassi ba xeessan dafuwaa gixxees ; i miyo qumaikka boolenne degeera eessa .

(src)="b.MAT.3.5.1"> Da ging zu ihm hinaus die Stadt Jerusalem und das ganze jüdische Land und alle Länder an dem Jordan
(trg)="b.MAT.3.5.1"> Asai he wode Yerusalaameppe , Yihudaa biitta ubbasaappenne Yorddaanoosa giyo shaafaa heeran de7iya biitta ubbaappe akko yees .

(src)="b.MAT.3.6.1"> und ließen sich taufen von ihm im Jordan und bekannten ihre Sünden .
(trg)="b.MAT.3.6.1"> Yiidi ba nagaraa paaxin , Yorddaanoosa giyo shaafan asaa xammaqiis .

(src)="b.MAT.3.7.1"> Als er nun viele Pharisäer und Sadduzäer sah zu seiner Taufe kommen , sprach er zu ihnen : Ihr Otterngezüchte , wer hat denn euch gewiesen , daß ihr dem künftigen Zorn entrinnen werdet ?
(trg)="b.MAT.3.7.1"> SHin Yohaannisi daro Parisaawetinne Saaduqaaweti xammaqettanau baakko yiyaageeta be7idi , eta hagaadan yaagiis ; “ Ha shooshshatoo , Xoossaa hanqqoi yaana haniyaagaappe baqatana mala , intteyyo oonee odidai ?

(src)="b.MAT.3.8.1"> Sehet zu , tut rechtschaffene Frucht der Buße !
(trg)="b.MAT.3.8.1"> Simmi intte intte nagaraappe simmidoogaa erissiyaabaa oottite .

(src)="b.MAT.3.9.1"> Denket nur nicht , daß ihr bei euch wollt sagen : Wir haben Abraham zum Vater .
(src)="b.MAT.3.9.2"> Ich sage euch : Gott vermag dem Abraham aus diesen Steinen Kinder zu erwecken .
(trg)="b.MAT.3.9.1"> Intte intte wozanan , ' Abrahaami nu aawaa ' giidi qoppoppite .
(trg)="b.MAT.3.9.2"> Aissi giikko , taani inttessi yootais ; Xoossai ha shuchchata Abrahaamassi na7a kessanaukka danddayees .

(src)="b.MAT.3.10.1"> Es ist schon die Axt den Bäumen an die Wurzel gelegt .
(src)="b.MAT.3.10.2"> Darum , welcher Baum nicht gute Frucht bringt , wird abgehauen und ins Feuer geworfen .
(trg)="b.MAT.3.10.1"> Beexee mittaa xaphuwan qanxxanau giigi uttiis ; lo77o aifiyaa aifenna mitta ubbai qanxxettidi , taman yegettana .

(src)="b.MAT.3.11.1"> Ich taufe euch mit Wasser zur Buße ; der aber nach mir kommt , ist stärker denn ich , dem ich nicht genugsam bin , seine Schuhe zu tragen ; der wird euch mit dem Heiligen Geist und mit Feuer taufen .
(trg)="b.MAT.3.11.1"> “ Intte intte nagaraappe simmidoogaa erissanau , taani inttena haattan xammaqais ; shin taappe guyyeera yiyaagee , inttena Geeshsha Ayyaanaaninne taman xammaqana .
(trg)="b.MAT.3.11.2"> I taappe daro minnees ; taani harai atto a caammaa tookkanaukka bessikke .

(src)="b.MAT.3.12.1"> Und er hat seine Wurfschaufel in der Hand : er wird seine Tenne fegen und den Weizen in seine Scheune sammeln ; aber die Spreu wird er verbrennen mit ewigem Feuer .
(trg)="b.MAT.3.12.1"> A kushiyan kattaa suraggiyo laidai de7ees .
(trg)="b.MAT.3.12.2"> Kattaa qoxxiyo audiyaa keehi geeshshees ; ba gisttiyaa gootaran qolana ; shin dalaa to77enna taman xuuggana ” yaagiis .

(src)="b.MAT.3.13.1"> Zu der Zeit kam Jesus aus Galiläa an den Jordan zu Johannes , daß er sich von ihm taufen ließe .
(trg)="b.MAT.3.13.1"> Yesuusi he wode Yohaannisan xammaqettanau , Galiilappe Yorddaanoosa giyo shaafaa akko biis .

(src)="b.MAT.3.14.1"> Aber Johannes wehrte ihm und sprach : Ich bedarf wohl , daß ich von dir getauft werde , und du kommst zu mir ?
(trg)="b.MAT.3.14.1"> SHin Yohaannisi a , “ Taani nenan xammaqettanau koyiyo wode neeni taakko yai ? ” yaagidi , a qofaa laammanau koyiis .

(src)="b.MAT.3.15.1"> Jesus aber antwortete und sprach zu ihm : Laß es jetzt also sein ! also gebührt es uns , alle Gerechtigkeit zu erfüllen .
(src)="b.MAT.3.15.2"> Da ließ er's ihm zu .
(trg)="b.MAT.3.15.1"> SHin Yesuusi zaaridi a , “ Nuuni xillotetta ooso ubbaa hagaadan polanau bessiyo gishshau , ha77i tau eeno ga ” yaagiis .
(trg)="b.MAT.3.15.2"> Yaagin Yohaannisi au eeno giis .

(src)="b.MAT.3.16.1"> Und da Jesus getauft war , stieg er alsbald herauf aus dem Wasser ; und siehe , da tat sich der Himmel auf Über ihm .
(src)="b.MAT.3.16.2"> Und er sah den Geist Gottes gleich als eine Taube herabfahren und über ihn kommen .
(trg)="b.MAT.3.16.1"> Yesuusi xammaqettidoogaappe guyyiyan , sohuwaara haattaappe kiyiis ; saloi dooyettin , Xoossaa Ayyaanai haraphphedan yiishiininne ba bolli wodhdhishin be7iis ;

(src)="b.MAT.3.17.1"> Und siehe , eine Stimme vom Himmel herab sprach : Dies ist mein lieber Sohn , an welchem ich Wohlgefallen habe .
(trg)="b.MAT.3.17.1"> qassi saluwaappe , “ Taani siiqiyo ta Na7ai , tana ufaissiyaagee hagaa ” yaagiya qaalai yiis .

(src)="b.MAT.4.1.1"> Da ward Jesus vom Geist in die Wüste geführt , auf daß er von dem Teufel versucht würde .
(trg)="b.MAT.4.1.1"> Hegaappe guyyiyan , xalahe halaqai Yesuusa paaccana mala , Geeshsha Ayyaanai bazzo Yesuusa efiis .

(src)="b.MAT.4.2.1"> Und da er vierzig Tage und vierzig Nächte gefastet hatte , hungerte ihn .
(trg)="b.MAT.4.2.1"> Efin Yesuusi oitamu gallassaanne oitamu qammaa xoomidoogaappe guyyiyan namisettiis .

(src)="b.MAT.4.3.1"> Und der Versucher trat zu ihm und sprach : Bist du Gottes Sohn , so sprich , daß diese Steine Brot werden .
(trg)="b.MAT.4.3.1"> Xalahe halaqai yiidi a , “ Neeni Xoossaa Na7a gidikko , ane ha shuchchati oitta gidana mala azaza ” yaagiis .

(src)="b.MAT.4.4.1"> Und er antwortete und sprach : Es steht geschrieben : " Der Mensch lebt nicht vom Brot allein , sondern von einem jeglichen Wort , das durch den Mund Gottes geht . "
(trg)="b.MAT.4.4.1"> SHin Yesuusi zaaridi , “ Xoossaa maxaafai , ' Asi Xoossai haasayiyo qaala ubban de7anaappe attin , oitta xalaalan de7enna ' yaagees ” yaagiis .

(src)="b.MAT.4.5.1"> Da führte ihn der Teufel mit sich in die Heilige Stadt und stellte ihn auf die Zinne des Tempels
(trg)="b.MAT.4.5.1"> Hegaappe guyyiyan , xalahe halaqai Yesuusa geeshsha katamaa efiidi , Beeta Maqidasiyaa xeeraa kessidi ,

(src)="b.MAT.4.6.1"> und sprach zu ihm : Bist du Gottes Sohn , so laß dich hinab ; denn es steht geschrieben : Er wird seinen Engeln über dir Befehl tun , und sie werden dich auf Händen tragen , auf daß du deinen Fuß nicht an einen Stein stoßest .
(trg)="b.MAT.4.6.1"> “ Neeni Xoossaa Na7aa gidikko , ane duge guppa .
(trg)="b.MAT.4.6.2"> Aissi giikko , Xoossaa maxaafai , ' Xoossai ba kiitanchchata neeyyo azazana ' qassi ' Eti ne tohoi shuchchan xubettenna mala , bantta kushiyan nena denttana ' yaagees ” yaagiis .

(src)="b.MAT.4.7.1"> Da sprach Jesus zu ihm : Wiederum steht auch geschrieben : " Du sollst Gott , deinen HERRN , nicht versuchen . "
(trg)="b.MAT.4.7.1"> Yesuusi zaaridi a , “ Qassikka Xoossaa maxaafai , ' Godaa ne Xoossaa paaccoppa ' yaagees ” yaagiis .

(src)="b.MAT.4.8.1"> Wiederum führte ihn der Teufel mit sich auf einen sehr hohen Berg und zeigte ihm alle Reiche der Welt und ihre Herrlichkeit
(trg)="b.MAT.4.8.1"> Qassi xalahe halaqai Yesuusa issi daro gita deriyaa xeeraa kessidi , sa7an de7iya kawotetta ubbaanne eta bonchchuwaa bessiis .

(src)="b.MAT.4.9.1"> und sprach zu ihm : Das alles will ich dir geben , so du niederfällst und mich anbetest .
(trg)="b.MAT.4.9.1"> Bessidi a , “ Neeni taayyo gulbbatada goinnikko , taani hagaa ubbaa neeyyo immana ” yaagiis .

(src)="b.MAT.4.10.1"> Da sprach Jesus zu ihm : Hebe dich weg von mir Satan ! denn es steht geschrieben : " Du sollst anbeten Gott , deinen HERRN , und ihm allein dienen . "
(trg)="b.MAT.4.10.1"> Hegaappe guyyiyan , Yesuusi zaaridi a , “ Laa ha Seexaanau haakka ; aissi giikko , Xoossaa maxaafai , ' Godaayyo , ne Xoossaayyo goinna ; a xalaalau ootta ' gees ” yaagiis .

(src)="b.MAT.4.11.1"> Da verließ ihn der Teufel ; und siehe , da traten die Engel zu ihm und dienten ihm .
(trg)="b.MAT.4.11.1"> Hegaappe guyyiyan , xalahe halaqai a aggi bayin , kiitanchchati yiidi , ayyo oottidosona .

(src)="b.MAT.4.12.1"> Da nun Jesus hörte , daß Johannes überantwortet war , zog er in das galiläische Land .
(trg)="b.MAT.4.12.1"> Yohaannisi qashettidoogaa Yesuusi siyido wode , Galiila giyo biitti biis .

(src)="b.MAT.4.13.1"> Und verließ die Stadt Nazareth , kam und wohnte zu Kapernaum , das da liegt am Meer , im Lande Sebulon und Naphthali ,
(trg)="b.MAT.4.13.1"> Naazireeteppe kiyidi , Qifirinaahooma katamaa biidi , yan de7iis ; Qifirinaahoomi Zaabiloona biittaaninne Nifttaaleema biittan abbaa matan de7ees .

(src)="b.MAT.4.14.1"> auf das erfüllet würde , was da gesagt ist durch den Propheten Jesaja , der da spricht :
(trg)="b.MAT.4.14.1"> Hegee hanidoogee hananabaa yootiya Isiyaasi giidoogee polettanaassa ; hananabaa yootiya Isiyaasi hagaadan yaagiis ;

(src)="b.MAT.4.15.1"> " Das Land Sebulon und das Land Naphthali , am Wege des Meeres , jenseit des Jordans , und das heidnische Galiläa ,
(trg)="b.MAT.4.15.1"> “ Zaabiloona biittaaninne Nifttaaleema biittan , abbaa ogiyan Yorddaanoosa SHaafaappe hefintta baggan , Aihuda gidenna asai de7iyo Galiilan ,

(src)="b.MAT.4.16.1"> das Volk , das in Finsternis saß , hat ein großes Licht gesehen ; und die da saßen am Ort und Schatten des Todes , denen ist ein Licht aufgegangen . "
(trg)="b.MAT.4.16.1"> xuman de7iya asai wolqqaama poo7uwaa be7iis .
(trg)="b.MAT.4.16.2"> Qassi haiquwaa kuwai de7iyo biittan uttidaageetuyyo poo7oi kiyiis ” yaagiis .

(src)="b.MAT.4.17.1"> Von der Zeit an fing Jesus an , zu predigen und zu sagen : Tut Buße , das Himmelreich ist nahe herbeigekommen !
(trg)="b.MAT.4.17.1"> He wodiyaappe doommidi Yesuusi , “ Intte nagaraappe simmite ; aissi giikko , saluwaa kawotettai matattiis ” giidi qaalaa yootuwaa doommiis .

(src)="b.MAT.4.18.1"> Als nun Jesus an dem Galiläischen Meer ging , sah er zwei Brüder , Simon , der da heißt Petrus , und Andreas , seinen Bruder , die warfen ihre Netze ins Meer ; denn sie waren Fischer .
(trg)="b.MAT.4.18.1"> Yesuusi Galiila Abbaa mataara aadhdhiiddi , naa77u ishantti PHeexiroosa giyo Simooninne a ishaa Inddiraasi , moliyaa oiqqiyaageeta gidido gishshau , gitiyaa abban yeggiyaageeta be7iis .

(src)="b.MAT.4.19.1"> Und er sprach zu ihnen : Folget mir nach ; ich will euch zu Menschenfischern machen !
(trg)="b.MAT.4.19.1"> Be7idi eta , “ Tana kaallite ; taani inttena asa oiqqiyoogaa tamaarissana ” yaagiis .

(src)="b.MAT.4.20.1"> Alsbald verließen sie ihre Netze und folgten ihm nach .
(trg)="b.MAT.4.20.1"> Yaagin eti sohuwaarakka bantta gitiyaa yeggi bayidi , Yesuusa kaallidosona .

(src)="b.MAT.4.21.1"> Und da er von da weiterging , sah er zwei andere Brüder , Jakobus , den Sohn des Zebedäus , und Johannes , seinen Bruder , im Schiff mit ihrem Vater Zebedäus , daß sie ihre Netze flickten ; und er rief sie .
(trg)="b.MAT.4.21.1"> Yesuusi hegaappe sinttaukko biiddi , hara naa77u ishantta , Zabddiyoosa naata Yaaqoobanne a ishaa Yohaannisa be7iis ; eti bantta aawaa Zabddiyoosaara wolwolo giddon bantta gitiyaa giigissiyaageeta be7idi xeesiis .

(src)="b.MAT.4.22.1"> Alsbald verließen sie das Schiff und ihren Vater und folgten ihm nach .
(trg)="b.MAT.4.22.1"> Xeesin sohuwaarakka eti wolwoluwaanne bantta aawaa yeggi bayidi , Yesuusa kaallidosona .

(src)="b.MAT.4.23.1"> Und Jesus ging umher im ganzen galiläischen Lande , lehrte sie in ihren Schulen und predigte das Evangelium von dem Reich und heilte allerlei Seuche und Krankheit im Volk .
(trg)="b.MAT.4.23.1"> Yesuusi Aihuda woosa keettatun tamaarissiiddi , kawotettaa wonggeliyaa mishiraachchuwaa yootiiddinne qassi hargge ubbaappenne saho ubbaappe asaa pattiiddi , Galiila biitta ubban yuuyiis .

(src)="b.MAT.4.24.1"> Und sein Gerücht erscholl in das ganze Syrienland .
(src)="b.MAT.4.24.2"> Und sie brachten zu ihm allerlei Kranke , mit mancherlei Seuchen und Qual behaftet , die Besessenen , die Mondsüchtigen und Gichtbrüchigen ; und er machte sie alle gesund .
(trg)="b.MAT.4.24.1"> A woree Sooriyaa biittaa ubbaa gakkiis ; asai dumma dumma harggiyan ohettidi harggida asaanne sahettida asa ubbaa , xalaheti oiqqido asaa , kaarettai oiqqido asaanne , qassi bollai silido asaa Yesuusakko ehiis ; ehin i eta pattiis .

(src)="b.MAT.4.25.1"> Und es folgte ihm nach viel Volks aus Galiläa , aus den Zehn-Städten , von Jerusalem , aus dem jüdischen Lande und von jenseits des Jordans .
(trg)="b.MAT.4.25.1"> Daro asai Galiilappe , tammu katamatuppe , Yerusalaameppe , Yihudaappenne Yorddaanoosappe hefinttan de7iya biittaappe Yesuusa kaalliis .

(src)="b.MAT.5.1.1"> Da er aber das Volk sah , ging er auf einen Berg und setzte sich ; und seine Jünger traten zu ihm ,
(trg)="b.MAT.5.1.1"> Yesuusi daro asaa be7idi , deriyaa huuphiyaa kiyidi uttiis .
(trg)="b.MAT.5.1.2"> Bana kaalliyaageeti baakko shiiqin ,

(src)="b.MAT.5.2.1"> Und er tat seinen Mund auf , lehrte sie und sprach :
(trg)="b.MAT.5.2.1"> tamaarissuwaa doommidi , eta hagaadan yaagiis .

(src)="b.MAT.5.3.1"> Selig sind , die da geistlich arm sind ; denn das Himmelreich ist ihr .
(trg)="b.MAT.5.3.1"> Bantta ayyaanan hiyyeesa gididoogaa eriyaageeti anjjettidaageeta ; aissi giikko , saluwaa kawotettai etassa .

(src)="b.MAT.5.4.1"> Selig sind , die da Leid tragen ; denn sie sollen getröstet werden .
(trg)="b.MAT.5.4.1"> Kayyottiyaageeti anjjettidaageeta ; aissi giikko , Xoossai eta minttettana .

(src)="b.MAT.5.5.1"> Selig sind die Sanftmütigen ; denn sie werden das Erdreich besitzen .
(trg)="b.MAT.5.5.1"> Ashkketi anjjettidaageeta ; aissi giikko , eti sa7aa laattana .

(src)="b.MAT.5.6.1"> Selig sind , die da hungert und dürstet nach der Gerechtigkeit ; denn sie sollen satt werden .
(trg)="b.MAT.5.6.1"> Namisettiyaageetinne saamettiyaageeti kattaa haattaa koyiyoogaadan , xillobaa oottanau laamotiyaageeti anjjettidaageeta ; aissi giikko , Xoossai eta kalissana .

(src)="b.MAT.5.7.1"> Selig sind die Barmherzigen ; denn sie werden Barmherzigkeit erlangen .
(trg)="b.MAT.5.7.1"> Maariyaageeti anjjettidaageeta ; aissi giikko , Xoossai eta maarana .

(src)="b.MAT.5.8.1"> Selig sind , die reines Herzens sind ; denn sie werden Gott schauen .
(trg)="b.MAT.5.8.1"> Wozanaa geeshshati anjjettidaageeta ; aissi giikko , eti Xoossaa be7ana .

(src)="b.MAT.5.9.1"> Selig sind die Friedfertigen ; denn sie werden Gottes Kinder heißen .
(trg)="b.MAT.5.9.1"> Asa sigettiyaageeti anjjettidaageeta ; aissi giikko , Xoossai eta , ba naata giidi xeesana .

(src)="b.MAT.5.10.1"> Selig sind , die um Gerechtigkeit willen verfolgt werden ; denn das Himmelreich ist ihr .
(trg)="b.MAT.5.10.1"> Xillotettaa gishshau yedetettiyaageeti anjjettidaageeta ; aissi giikko , saluwaa kawotettai etassa .

(src)="b.MAT.5.11.1"> Selig seid ihr , wenn euch die Menschen um meinetwillen schmähen und verfolgen und reden allerlei Übles gegen euch , so sie daran lügen .
(trg)="b.MAT.5.11.1"> “ Intte tana kaalliyo gishshau , asai inttena boriyo wodenne waissiyo wode , qassi intte bolli iitabaa ubbaa wordduwan haasayiyo wode , intte anjjettidaageeta .

(src)="b.MAT.5.12.1"> Seid fröhlich und getrost ; es wird euch im Himmel wohl belohnt werden .
(src)="b.MAT.5.12.2"> Denn also haben sie verfolgt die Propheten , die vor euch gewesen sind .
(trg)="b.MAT.5.12.1"> Intteyyo saluwan gita woitoi de7iyo gishshau , ufaittite ; hashshu giite ; aissi giikko , asai intteppe kase de7ida hananabaa yootiyaageetakka hegaadan waissiis .

(src)="b.MAT.5.13.1"> Ihr seid das Salz der Erde .
(src)="b.MAT.5.13.2"> Wo nun das Salz dumm wird , womit soll man's salzen ?
(src)="b.MAT.5.13.3"> Es ist hinfort zu nichts nütze , denn das man es hinausschütte und lasse es die Leute zertreten .
(trg)="b.MAT.5.13.1"> “ Asa ubbaassi intte maxine mala ; shin maxinee laqilaqana xayikko , naa77antto a waatidi laqilaqissanee ?
(trg)="b.MAT.5.13.2"> Kare olin , asi a yedhdhi hemettanaappe attin , wodeppe ainne go77enna .

(src)="b.MAT.5.14.1"> Ihr seid das Licht der Welt .
(src)="b.MAT.5.14.2"> Es kann die Stadt , die auf einem Berge liegt , nicht verborgen sein .
(trg)="b.MAT.5.14.1"> “ Sa7au intte poo7o mala ; deriyaa huuphiyan keexettida katamai geemmana danddayenna .

(src)="b.MAT.5.15.1"> Man zündet auch nicht ein Licht an und setzt es unter einen Scheffel , sondern auf einen Leuchter ; so leuchtet es denn allen , die im Hause sind .
(trg)="b.MAT.5.15.1"> Xomppe oittidi , son de7iya asa ubbau poo7ana mala , xoqqiyaasan wottiyoogaappe attin , kere giddon qum77i wottiya asi baawa .