# cak/Cakchiquel-NT.xml.gz
# kbh/Camsa-NT.xml.gz


(src)="b.MAT.1.1.1"> Re wuj ri nuchop el waweˈ , jun wuj ri tzˈibatal wi ca ri quibiˈ ri ye ojer tak ratiˈt rumamaˈ ri Jesucristo .
(src)="b.MAT.1.1.2"> Can nikˈalajin wi cˈa chi Riyaˈ can jun chique ri ye ralcˈual ca ri rey David , y can ralcˈual ca chukaˈ ri Abraham .
(trg)="b.MAT.1.1.1"> Quemënga imnamna Jesucristbe bëts taitanga : Jesucristna Rey David y Abrahámbents̈ana ents̈á inamna .

(src)="b.MAT.1.2.1"> Ri Abraham yariˈ ri xalcˈualan ri Isaac ; ri Isaac xralcˈualaj ri Jacob ; ri Jacob xralcˈualaj ri Judá y ri nicˈaj chic rachˈalal .
(trg)="b.MAT.1.2.1"> Abraham yojamna Isaacbe taitá ; Isaacna Jacobëbe taitá y Jacob , Judá y chabe cats̈átangbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.2.2"> Judá , Fares y Zarabe taitá ; y chatbe mamá Tamar yojamna ; Fares Esrombe taitá y mua Arambe taitá .
(trg)="b.MAT.1.2.3"> Aram Aminadabëbe taitá ; Aminadab Naasonbe taitá y Naasón Salmonbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.2.4"> Salmón Boozbe taitá y muabe mamá Rahab yojamna ; Booz Obedbe taitá y muabe mamá Rut yojamna ; y Obedna Isaíbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.2.5"> Isaí Rey Davidbe taitá ; David Salomonbe taitá y muabe mamá yojamna chë Uríasbe shema inamná .

(src)="b.MAT.1.7.1"> Yacˈa ri Salomón xralcˈualaj ri Roboam ; ri Roboam xralcˈualaj ri Abías ; y ri Abías xralcˈualaj ri Asa .
(trg)="b.MAT.1.7.1"> Salomón Roboambe taitá ; Roboam Abíasbe taitá y Abíasna Asabe taitá ; Asa Josafatbe taitá ; Josafat Jorambe taitá y Joramna Uzíasbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.7.2"> Uzías Jotambe taitá , Jotam Acazbe taitá y Acazna Ezequíasbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.7.3"> Ezequías Manasesbe taitá ; Manasés Amonbe taitá y Amón Josíasbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.7.4"> Josíasna Jeconías y chabe cats̈átangbe taitá yojamna .
(trg)="b.MAT.1.7.5"> Chë Babilonioca ents̈anga chë israelitënga tmojánishëche y choca imojanëtámena ora , Josías chë básenga yojánabamna .

(src)="b.MAT.1.12.1"> Y tek yecˈo chic chiriˈ pa Babilonia , ri Jeconías xralcˈualaj ri Salatiel ; y ri Salatiel xralcˈualaj ri Zorobabel .
(trg)="b.MAT.1.12.1"> Ya Babilonioca ndutámenënga ora ; Jeconías Salatielbe taitá ; Salatiel Zorobabelbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.12.2"> Zorobabel Abiudbe taitá ; Abiud Eliaquimbe taitá y Eliaquimna Azorbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.12.3"> Azor Sadocbe taitá ; Sadoc Aquimbe taitá y Aquimna Eliudbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.12.4"> Eliud Eleazarbe taitá ; Eleazar Matanbe taitá y Matán Jacobëbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.12.5"> Jacob Josebe taitá yojamna y Josena Mariybe boyá .
(trg)="b.MAT.1.12.6"> María Jesusbe mamá , Jesús chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná , chë Cristo ca uabainá .

(src)="b.MAT.1.17.1"> Cajlajuj cˈa sol winek xecˈaseˈ el , ri nitiquir pe riqˈui ri Abraham cˈa riqˈui ri rey David .
(src)="b.MAT.1.17.2"> Cajlajuj chukaˈ sol winek xecˈaseˈ el , ri nitiquir pe riqˈui ri rey David cˈa chupan ri tiempo tek ri kech aj Israel xechapatej el y xeˈucˈuex cˈa pa Babilonia .
(src)="b.MAT.1.17.3"> Y cajlajuj chukaˈ sol winek xecˈaseˈ el , ri nitiquir pe tek ri kech aj Israel xebecˈojeˈ pa Babilonia , hasta riqˈui ri tiempo tek xalex ri Cristo .
(trg)="b.MAT.1.17.1"> Chcasna , Abrahámbents̈ana Davidbentscoñe bnë́tsana canta bëts pamíllanga imojëftsemna .
(trg)="b.MAT.1.17.2"> Davídbents̈ana y chë israelitënga Babilonioca imojanëtamenëntscuana inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga ; y inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga chë Israeloca ents̈anga imojanëtamenents̈ana , chë Cristo tojanonÿnántscoñe .

(src)="b.MAT.1.18.1"> Y ri ralaxbel ri Jesucristo quecˈareˈ ri rubanic : Ri María ruteˈ ri Jesucristo , jun cˈa kˈopoj ri cˈutun chic ruma ri José .
(src)="b.MAT.1.18.2"> Y xcˈulwachitej cˈa chi tek cˈa ma jane quicˈuan ta quiˈ , xnabetej chi ri María yawaˈ chic riche ( rixin ) chi nicˈojeˈ ral .
(src)="b.MAT.1.18.3"> Yacˈa ri María queriˈ xril ruma ruchukˈaˈ ri Lokˈolaj Espíritu .
(trg)="b.MAT.1.18.1"> Jesucristo jónÿnanamna mënts̈á tojanopasá : María tbojans̈buachená Joséftaca jobouamayama , pero cabá ndoñe cánÿiñe ibontsiyena ora , tojanopasá Mariyna ngomamaná yojoquéda chë Uámana Espíritbe obenánaca .

(src)="b.MAT.1.19.1"> Yacˈa ri José ri nbeˈoc rachijil ri María , can jun chojmilaj winek wi ; y man cˈa xrajoˈ ta xuyaˈ ( xutzek ) ruqˈuix ri María chiquiwech ri winek , rumariˈ xrajoˈ chi man ta ninabex chi nuyaˈ ca .
(trg)="b.MAT.1.19.1"> José , Mariybe boyá , canÿe nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈á inamna .
(trg)="b.MAT.1.19.2"> Cha ndoñe yontsebos̈e ents̈angbe delante cha mal jaquédana ; chíyecna tojanjuabó nÿe iytëcana Maríybents̈ana jtsojuánañana .

(src)="b.MAT.1.20.1"> Y ri José ya cˈa riˈ ri nuchˈob pa ránima .
(src)="b.MAT.1.20.2"> Y pa rachicˈ xucˈut cˈa riˈ jun ángel riche ( rixin ) ri Ajaf chuwech , y xbix chare ruma ri ángel riˈ : Riyit José , ri yit jun chique ri ye ralcˈual ca ri rey David , man cˈa taxibij ta awiˈ chi yacˈuleˈ riqˈui ri María ri acˈutun chic riche ( rixin ) chi ntoc awixjayil .
(src)="b.MAT.1.20.3"> Wacami petenak chic alanic chrij ruma ya ri Lokˈolaj Espíritu xka pa ruwiˈ .
(trg)="b.MAT.1.20.1"> Y chca yojtsejuabnantscuana , mo otjenayoquëcá canÿe Bëngbe Bëtsabe ángel tbojáninÿe y chana Josébioye tbojaniyana : “ José , Davídbents̈ana ents̈á , ndoñe matenócochinÿenana Maríaftaca jobouamayama , er chë bochántsebomna s̈es̈ona chë Uámana Espíritbe obenánaca cha bochántsebomna .

(src)="b.MAT.1.21.1"> Ri acˈal cˈa ri xtralaj ri María , ti cˈajol ( alaˈ ) , y JESUS cˈa rubiˈ xtayaˈ , ruma ya Riyaˈ ri xquecolo ri winek chupan ri quimac .
(trg)="b.MAT.1.21.1"> María canÿe s̈es̈ona bochántsebomna y cha Jesús ca cochjuabaye .
(trg)="b.MAT.1.21.2"> Chca echantsabaina er cha chabe ents̈anga chëngbe bacna soyënguents̈ana echanjátsebacaye ca ” — chë ángel tbojaniyana .

(src)="b.MAT.1.22.1"> Ronojel cˈa reˈ xcˈulwachitej riche ( rixin ) chi can nibanatej ri xbix ruma ri Dios chare ri profeta Isaías ri jun chique ri xekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca , tek xubij :
(trg)="b.MAT.1.22.1"> Lempe chca tojanochnëngo , cachcá chaotsemnama nts̈amo Bëngbe Bëtsá chabe juabna oyebuambnayëngbiajana tojanayancá .
(trg)="b.MAT.1.22.2"> Chë oyebuambnayá mënts̈á tojánayana :

(src)="b.MAT.1.23.1"> Tiwetamaj cˈa chi xticˈojeˈ jun ri cˈa kˈopoj na y xticˈojeˈ jun ral , astapeˈ man cˈo ta riqˈui achi .
(src)="b.MAT.1.23.2"> Y can xtralaj na wi jun acˈal , ti cˈajol ( alaˈ ) , ri xtubiniˈaj Emanuel .
(trg)="b.MAT.1.23.1"> Chë cabá boyabása nduabuatmá ngomamaná echanjoquéda y canÿe s̈es̈ona boyabásetema bochántsebomna , y cha mochanjuabaye Emanuel ca .
(trg)="b.MAT.1.23.2"> ( Emanuel endayana “ Bëngbe Bëtsá bë́ngaftaca ca ” . )

(src)="b.MAT.1.24.1"> Re biˈaj reˈ can ntel cˈa chi tzij chi ri Dios cˈo kiqˈui .
(src)="b.MAT.1.24.2"> Tek xcˈastej cˈa ri José , can xuben wi achiˈel ri xbix chare ruma ri ángel riche ( rixin ) ri Ajaf .
(src)="b.MAT.1.24.3"> Riyaˈ can xucˈom na wi ri María riche ( rixin ) chi xoc rixjayil .
(trg)="b.MAT.1.24.1"> José chë otjénayents̈ana tojanofs̈ená ora , tojanma nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe ángel tbojanmandacá y Maríaftaca tojanobouamá .

(src)="b.MAT.1.25.1"> Pero ri José majun xunek ta ri María cˈa ya tek alaxnek chic na ri nabey ral .
(src)="b.MAT.1.25.2"> Y tek xalex ri acˈal , JESUS ri rubiˈ xuyaˈ .
(trg)="b.MAT.1.25.1"> Pero ndoñe cánÿiñe ibontsaniyena , sinó nÿe chë s̈es̈onatema tojanonÿná orscana .
(trg)="b.MAT.1.25.2"> Chë s̈es̈onatema tojanonÿná orna , José chábioye Jesús ca tbojanabaye .

(src)="b.MAT.2.1.1"> Ri Jesús xalex cˈa pa tinamit Belén , ri tinamit ri cˈo pa rucuenta ri Judea .
(src)="b.MAT.2.1.2"> Tek xalex ri Jesús , ya cˈa ri Herodes ri rey , y yacˈariˈ tek jun caˈiˈ achiˈaˈ ri cˈo quetamabel chiquij ri chˈumilaˈ , xeˈapon pa Jerusalem .
(src)="b.MAT.2.1.3"> Ri achiˈaˈ riˈ , pa relebel kˈij ye petenak wi ,
(trg)="b.MAT.2.1.1"> Herodes judiëngbe rey yojamna ora , canÿe pueblo Judeoca , Belén ca uabáinents̈e Jesús tojanonÿná .
(trg)="b.MAT.2.1.2"> Chents̈ana , báseftanga , estrellënga uatsjéndayënga , magos ca uabáinënga , canÿe bëts puebloye Jerusalén ca uabáinoye tmojánashjajna .
(trg)="b.MAT.2.1.3"> Chënga tmojánabo shinÿe bocanoye luarëngocana .

(src)="b.MAT.2.2.1"> y xquicˈutuj cˈa chique ri winek : ¿ Acuchi ( achique ) cˈo wi ri acˈal ri qui ‑ Rey ri israelitas ri xa cˈa xalex ?
(src)="b.MAT.2.2.2"> Ri ruchˈumil katzˈeton pe riyoj cˈa quelaˈ pa relebel kˈij , y xojpe chuyaˈic rukˈij , xechaˈ .
(trg)="b.MAT.2.2.1"> Jerusalenocna chënga , Heródesbioye tmojána y tmojanënoticiá : “ ¿ Ndayents̈e yojtsemna chë judiëngbe rey jtsemnama tojonÿná cha ca ?
(trg)="b.MAT.2.2.2"> Bëngbe luarëngoca shinÿe bocanoye chabe onÿnana estrella fsënjinÿe y as muents̈e cha jaboadórama tifjabo ca . ”

(src)="b.MAT.2.3.1"> Tek ri rey Herodes xracˈaxaj ri xquibij ri achiˈaˈ ri cˈo quetamabel chiquij ri chˈumilaˈ , xsach rucˈuˈx .
(src)="b.MAT.2.3.2"> Y can queriˈ cˈa chukaˈ xquicˈulwachij ri winek ri aj pa tinamit Jerusalem .
(trg)="b.MAT.2.3.1"> Rey Herodes chca tojanuena ora , corente yojtsenócochinÿena , y nÿetsca chë Jerusalenents̈e oyenë́ngnaca .

(src)="b.MAT.2.4.1"> Y ri rey Herodes xerumol cˈa quinojel ri principaliˈ tak sacerdotes y ri aj tzˈibaˈ chiquicojol ri israelitas , y cˈacˈariˈ xucˈutuj chique chi acuchi ( achique ) cˈa nalex wi ri Cristo .
(trg)="b.MAT.2.4.1"> Chents̈ana chë rey tojánachembo nÿetsca chë judiëngbe bachnangbe amë́ndayënga y chë judiëngbe ley abuátambayënga jenoyeunayëngama .
(trg)="b.MAT.2.4.2"> Mënts̈á tojanatjá : — ¿ Ndayents̈e chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná , chë Cristo ca uabainá , jónÿnama ibomna ca ?

(src)="b.MAT.2.5.1"> Xepe ri principaliˈ tak sacerdotes y ri aj tzˈibaˈ xquibij cˈa chare ri rey : Ri Cristo nalex pa tinamit Belén waweˈ pa rucuenta re Judea .
(src)="b.MAT.2.5.2"> Ruma jun chique ri profetas ri xekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca , quecˈareˈ ri rutzˈiban ca :
(trg)="b.MAT.2.5.1"> Chënga tmojanjuá : — Judeoca , Belén pueblents̈e ca .
(trg)="b.MAT.2.5.2"> Bayté entsemna chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Miqueas mënts̈á tojanábema :

(src)="b.MAT.2.6.1"> Y riyit tinamit Belén ri yitcˈo pa Judá , riyit ma can ta yit coˈol chiquicojol ri nimaˈk tak tinamit chiriˈ pa Judá , ruma ya ri chiriˈ awuqˈui riyit xtipe wi ri ucˈuey bey , y can xqueruchajij ri nutinamit Israel achiˈel nuben jun utzilaj aj yukˈ ,
(trg)="b.MAT.2.6.1"> Y ts̈ëngaftanga , Judeoca Belenents̈e oyenënga , canÿe mandayá ts̈ëngaftangbents̈ana echanjabo .
(trg)="b.MAT.2.6.2"> Cha nÿetsca chë Judeoca mándayëngbiama más uamaná echántsemna , y ats̈be ents̈anga Israeloca echántsanÿena .
(trg)="b.MAT.2.6.3"> Chíyeca ts̈ëngaftangbe pueblo ndoñe nÿe bats̈á uámana pueblo quenátsmëna ca .

(src)="b.MAT.2.7.1"> nichaˈ ri Dios , xechaˈ apo chare ri rey Herodes .
(src)="b.MAT.2.7.2"> Yacˈariˈ tek ri rey Herodes pan ewel xerusiqˈuij ( xeroyoj ) ri achiˈaˈ ri cˈo quetamabel chiquij ri chˈumilaˈ , y xucˈutuj ca jabel chique janipeˈ chic kˈij tiquitzˈet wi ri ruchˈumil ri Cristo .
(trg)="b.MAT.2.7.1"> Chora Herodes iytëcana chë maguënga tojánachembo y cuedádoca tojanatjá ntseco ora chë estrella tmojáninÿama .

(src)="b.MAT.2.8.1"> Cˈacˈariˈ tek xerutek el pa tinamit Belén y xubij el chique : Quixbiyin cˈa chilaˈ y ticanoj ri acˈal , y tek iwilon chic ca , noˈibij ca chuwe , riche ( rixin ) chi riyin yibe chukaˈ chuyaˈic rukˈij .
(trg)="b.MAT.2.8.1"> Herodes chë soyënga yojtsetáts̈ëmbo ora , Belenoye chë maguënga tojanichamó , y mënts̈á tojanë́yana : “ Choye motsajna y ts̈abá chë s̈es̈ona s̈mochjánguango .
(trg)="b.MAT.2.8.2"> Chas̈mojínÿena ora , s̈mochjabëuenaye , as áts̈naca chayobená jama chë s̈es̈ona jadórama ca . ”

(src)="b.MAT.2.9.1"> Y tek ri achiˈaˈ ri cˈo quetamabel chiquij ri chˈumilaˈ quicˈaxan chic cˈa ri chˈabel ri xbix el chique ruma ri rey Herodes , xebe .
(src)="b.MAT.2.9.2"> Y ri chˈumil ri quitzˈeton pe riyeˈ ri cˈa acuchi ( achique ) quepe wi , pa relebel kˈij , can rucˈuan cˈa el quibey .
(src)="b.MAT.2.9.3"> Y tek xeˈapon , ri chˈumil riˈ xpaˈeˈ pa ruwiˈ ri acuchi ( achique ) cˈo wi ri acˈal .
(trg)="b.MAT.2.9.1"> Rey Herodes chë soyënga tojánëyanents̈ana , chë maguënga tmojtsatanoñe .
(trg)="b.MAT.2.9.2"> Chora cachiñe tmojtaninÿe chë chëngbe luarëngoca tmojáninÿe estrella y yojtsanebnatsana chë s̈es̈ona yojtsemnë́ntscoñe .
(trg)="b.MAT.2.9.3"> Chents̈a juatsbuacá chë estrella yojójayiye .

(src)="b.MAT.2.10.1"> Y tek xquitzˈet cˈa ri chˈumil chi xpaˈeˈ , sibilaj xquicot ri cánima .
(trg)="b.MAT.2.10.1"> Chë maguënga chë estrella tmojáninÿe orna , corente oyejuayënga imojtsemna .

(src)="b.MAT.2.11.1"> Yacˈa tek ri achiˈaˈ riˈ xeˈoc apo pa jay , can xquitzˈet wi cˈa ri acˈal y ri María ri ruteˈ ri acˈal , y can yacˈariˈ xexuqueˈ xemajeˈ ka riche ( rixin ) chi xquiyaˈ rukˈij ri acˈal .
(src)="b.MAT.2.11.2"> Y chukaˈ can xequijakalaˈ cˈa ri quiyaconobal y xquisipaj cˈa ca kˈanapuek , pon y mirra chare .
(trg)="b.MAT.2.11.1"> Chë yebnoye tmojánamashjna ora , chë s̈es̈ona tmojáninÿe chabe mamá Maríaftaca .
(trg)="b.MAT.2.11.2"> Chorna , tmojanoshaments̈é y chë s̈es̈onatema tmojanadorá .
(trg)="b.MAT.2.11.3"> Chora chëngbe cajontémënga tmojanëtsë́caca y tmojanats̈tá castellano , incienso y canÿe botamana uanguëts̈e soye , mirra ca uabáiniye .

(src)="b.MAT.2.12.1"> Y ri achiˈaˈ ri cˈo quetamabel chiquij ri chˈumilaˈ , can xkˈalajsex cˈa chiquiwech ri pa cachicˈ , chi man chic quetzolin ta pa quibey riche ( rixin ) chi nbequiyaˈ ca rubixic chare ri rey Herodes .
(src)="b.MAT.2.12.2"> Y can queriˈ wi xquiben ri achiˈaˈ riˈ , ruma tek xetzolin chic el pa quiruwachˈulef , xa jun wi chic chi bey ri xquicˈuaj el .
(trg)="b.MAT.2.12.1"> Chents̈ana , mo canÿe otjenayoquëcá Bëngbe Bëtsá chë maguënga tojanabuayená rey Herodesbiajana ndoñe chamondesshëcuanama .
(trg)="b.MAT.2.12.2"> As chënga chents̈ana inÿe benachëjana cachëngbe luarëngoye tmojésanshëcuana .

(src)="b.MAT.2.13.1"> Y tek ri achiˈaˈ ri cˈo quetamabel chiquij ri chˈumilaˈ ye elenak chic el , can yacˈariˈ tek jun ángel riche ( rixin ) ri Ajaf Dios xucˈut riˈ chuwech ri José pa rachicˈ .
(src)="b.MAT.2.13.2"> Y ri ángel riˈ xubij chare : Cayacatej cˈa el .
(src)="b.MAT.2.13.3"> Tacˈuaj el ri acˈal rachibilan ri ruteˈ y quixanmej el waweˈ .
(src)="b.MAT.2.13.4"> Quixbiyin cˈa pan Egipto y quixcˈojeˈ chilaˈ , y riyin xtinyaˈ rubixic chawe tek utz chic yixtzolin pe .
(src)="b.MAT.2.13.5"> Ruma chi re wacami , ri rey Herodes can xtorucanoj wi re acˈal riche ( rixin ) chi nucamisaj , xchaˈ chare .
(trg)="b.MAT.2.13.1"> Chë maguënga tmojtsatanoñe ora , otjénayoca José canÿe Bëngbe Bëtsabe ángelbioye tbojáninÿe y cha mënts̈á tbojaniyana : “ Motsbaná , chë s̈es̈onatema y chabe mamá mesë́biats̈e y Egiptoye motsachá .
(trg)="b.MAT.2.13.2"> Herodes chë s̈es̈onatema bochanjánguango jtsóbama , chíyeca choca cochtsoquedañe ats̈e chacbochjábuayenantscuana ca . ”

(src)="b.MAT.2.14.1"> Y ri José can yacˈariˈ tek xcˈastej , y can chupan cˈa ri akˈaˈ riˈ xquichop el bey riche ( rixin ) chi xebe cˈa pan Egipto , xucˈuaj el ri acˈal y ri teˈej .
(trg)="b.MAT.2.14.1"> As José tojantsbaná , chë s̈es̈onatema y chabe mamá tojesanë́biats̈e y ibeta Egiptó benache tojë́ftsanbocna .

(src)="b.MAT.2.15.1"> Can chilaˈ wi cˈa pan Egipto xebecˈojeˈ wi y xetzolin pan Israel cˈa ya tek caminek chic ri rey Herodes .
(src)="b.MAT.2.15.2"> Riche ( rixin ) chi queriˈ can nibanatej na cˈa ri rukˈalajsan ri Ajaf Dios chuwech ri jun profeta ri xkˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca .
(src)="b.MAT.2.15.3"> Ri tzˈibatal cˈa ca nubij : Pan Egipto cˈa cˈo wi ri nucˈajol tek xinsiqˈuij ( xinwoyoj ) .
(src)="b.MAT.2.15.4"> Quecˈariˈ ri rubin ri Dios .
(trg)="b.MAT.2.15.1"> Y choca imojtsanomñe Herodes tojanóbanëntscuana .
(trg)="b.MAT.2.15.2"> Chca tojanopasá , cachcá chaotsemnama nts̈amo Bëngbe Bëtsá chabe juabna oyebuambnayabiajana tojanayancá .
(trg)="b.MAT.2.15.3"> Chë oyebuambnayá mënts̈á tojánayana : “ Egiptocana ats̈be uaquiñá sënjanchembo ca . ”

(src)="b.MAT.2.16.1"> Y can yacˈariˈ tek ri rey Herodes xunabej chi ri achiˈaˈ ri cˈo quetamabel chiquij ri chˈumilaˈ xa ma xquiben ta ri achiˈel ri rubin el riyaˈ chique , rumariˈ xyacatej cˈa sibilaj royowal y xutek cˈa quicamisaxic quinojel ri tak cˈajolaˈ ( alaboniˈ ) ri xa cˈa ma jane nikˈax ta cacaˈ quijunaˈ ri yecˈo chiriˈ pa tinamit Belén , y ri yecˈo pa tak lugar ri yecˈo pe chunakajal ri tinamit .
(src)="b.MAT.2.16.2"> Queriˈ xuben ruma riyaˈ can retaman ca chi cˈo chic caˈiˈ junaˈ titzˈetetej wi ri chˈumil cuma ri achiˈaˈ ri cˈo quetamabel chiquij ri chˈumilaˈ .
(trg)="b.MAT.2.16.1"> Chë maguënga tmojtsaningñema Herodes tojántats̈ëmbona ora , puerte tbojánetna , y tojanmandá lempe jtsëbáyama base boyabásetemënga uta uata bomnënga y cabá uta uata ndbomnënga , Belén y chë juachañe pueblënguents̈ënga .
(trg)="b.MAT.2.16.2"> Uta uatama cha tojanjuabó , er uta uata yojtsemna chë maguënga chë estrella tmojáninÿama .

(src)="b.MAT.2.17.1"> Waweˈ can xbanatej wi cˈa achiˈel ri tzˈibatal ca ruma ri jun profeta ri xkˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca , ri xubiniˈaj Jeremías , tek xubij ca :
(trg)="b.MAT.2.17.1"> Nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Jeremías tojanoyebuambacá , cachcá tojanochnëngo :

(src)="b.MAT.2.18.1"> Chiriˈ cˈa pa tinamit Ramá xacˈaxatej okˈej .
(src)="b.MAT.2.18.2"> Can cˈo wi nimalaj bis .
(src)="b.MAT.2.18.3"> Cˈo cˈa jun ri nujikˈ okˈej .
(src)="b.MAT.2.18.4"> Riˈ ya ri Raquel yerokˈej ri ral , y astapeˈ nibochiˈix , xa can ma nikˈax ta cˈa ri bis chare ruma ri ral xecom .
(trg)="b.MAT.2.18.1"> Ramá ca uabaina pueblents̈e canÿe oyebuambnayana tmojanuena , ngménaca os̈achiyana y becá tsets̈anánaca oyebuambnayana .
(trg)="b.MAT.2.18.2"> Raquel yojamna chabe básengbiama os̈achiyiñe , pero ndoñe yontsebos̈e chamuatebiajuama , chabe básenga ya obanënga causa ca — cha tojanábema .

(src)="b.MAT.2.19.1"> Queriˈ ri tzˈibatal ca ruma ri Jeremías .
(src)="b.MAT.2.19.2"> Y tek caminek chic el ri rey Herodes , can yacˈariˈ tek ri ángel riche ( rixin ) ri Ajaf Dios xucˈut chic riˈ chuwech ri José pa rachicˈ , ri chilaˈ pan Egipto .
(trg)="b.MAT.2.19.1"> José cabá Egiptoca yojtsomñe ora , Herodes tojanóbana .
(trg)="b.MAT.2.19.2"> Chents̈ana , otjénayoca José canÿe Bëngbe Bëtsabe ángelbioye tbojáninÿe y cha mënts̈á tbojaniyana :

(src)="b.MAT.2.20.1"> Y ri ángel riche ( rixin ) ri Ajaf xubij cˈa chare : Cayacatej cˈa el .
(src)="b.MAT.2.20.2"> Tacˈuaj el ri acˈal rachibilan ri ruteˈ y quixtzolin cˈa pan Israel .
(src)="b.MAT.2.20.3"> Ruma ri xeˈajowan chi xquicamisaj ta ri acˈal , xecom yan .
(trg)="b.MAT.2.20.1"> “ Motsbaná , chë s̈es̈onatema y chabe mamá mesë́biats̈e y Israeloye cochtá .
(trg)="b.MAT.2.20.2"> Chë s̈es̈onatema jóbama bos̈ënga ya obanënga montsemna ca . ”

(src)="b.MAT.2.21.1"> Y ri José can xuben wi cˈa ri xbix chare pa rachicˈ ruma ri ángel .
(src)="b.MAT.2.21.2"> Xucˈuaj el ri acˈal , y ri teˈej .
(src)="b.MAT.2.21.3"> Y xetzolin cˈa pan Israel .
(trg)="b.MAT.2.21.1"> As José tojantsbaná y chë s̈es̈onatema y chabe mamá Israel luaroye tojtésanëbiats̈e .

(src)="b.MAT.2.22.1"> Xa yacˈa riyaˈ tek xracˈaxaj chi ya ri Arquelao ri rucˈajol ca ri rey Herodes ri oconek aj kˈatbel tzij pa Judea , xuxibij riˈ chi yecˈojeˈ ka ri chiriˈ pa Judea .
(src)="b.MAT.2.22.2"> Y xkˈalajsex cˈa chuwech ri José pa jun achicˈ chi tucˈuaj el ri acˈal y ri teˈej cˈa pa Galilea .
(trg)="b.MAT.2.22.1"> Arquelao Judeoca yojanmánda chabe taitá Heródesbe cuentiñe , y José chca tojántats̈ëmbona orna , yojtsauatja choye jama .
(trg)="b.MAT.2.22.2"> Pero otjénayoca Bëngbe Bëtsá Josébioye tbojanbuayená ; chíyeca Josena Galilea ca uabaina luaroye tojána .

(src)="b.MAT.2.23.1"> Y xeˈapon cˈa pa tinamit Nazaret y chiriˈ xecˈojeˈ wi ka , riche ( rixin ) chi queriˈ can nibanatej na cˈa achiˈel ri tzˈibatal ca cuma ri profetas ri xekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca .
(src)="b.MAT.2.23.2"> Riyeˈ can quitzˈiban ca chi ri Jesús can cˈo na chi nibix nazareno chare .
(trg)="b.MAT.2.23.1"> Choye tojánashjango ora , José tojána canÿe pueblo Nazaret ca uabáinoye chents̈e joyénanama .
(trg)="b.MAT.2.23.2"> Chca tojanochnëngo cachcá chaotsemnama nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga tmojanayancá .
(trg)="b.MAT.2.23.3"> Chënga tmojánayana : “ Nazaretocá ca Jesús mochantsábobaina ca . ”

(src)="b.MAT.3.1.1"> Chupan cˈa ri kˈij riˈ , ri Juan ri Bautista xuchop rukˈalajsaxic ri ruchˈabel ri Dios chiquiwech ri winek ri yeˈapon riqˈui , ri chiriˈ pa jun desierto ri cˈo chiriˈ pa rucuenta ri Judea .
(trg)="b.MAT.3.1.1"> Chë tempo , Juan chë Ubayaná , ents̈anga ndoyena luaroye Judeoca tojánbocna , Bëngbe Bëtsabe soyëngama jábuayenama .

(src)="b.MAT.3.2.1"> Riyaˈ xubij cˈa chique ri winek : Can titzolin cˈa pe icˈuˈx riqˈui ri Dios , ruma xa nakaj chic cˈo wi pe ri rajawaren ri Dios , nichaˈ chique .
(trg)="b.MAT.3.2.1"> Mënts̈á cha yojanëtsëtsnaye : “ Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana ya echanjóshjango .
(trg)="b.MAT.3.2.2"> Ngménaca s̈mochtenójuaboye ts̈ëngaftangbe bacna soyëngama y chca amana s̈mochtsajbaná y Bëngbe Bëtsabe benache s̈mochtishache ca . ”

(src)="b.MAT.3.3.1"> Can chrij cˈa ri Juan riˈ chˈonak wi ca ri profeta Isaías , jun achi ri xkˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca .
(src)="b.MAT.3.3.2"> Riyaˈ quecˈareˈ ri rutzˈiban ca : Cˈo cˈa jun achi ri xticˈojeˈ pa jun desierto .
(src)="b.MAT.3.3.3"> Y riyaˈ xturek cˈa ruchiˈ riche ( rixin ) chi xtubij chique ri winek ri xqueˈapon riqˈui : Tichojmirisaj apo rubey ri Ajaf .
(src)="b.MAT.3.3.4"> Y can choj cˈa tibanaˈ chare .
(trg)="b.MAT.3.3.1"> Juan yojamna canÿa ndabiama chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías mënts̈á tojánayana : Ents̈anga ndoyena luaroca canÿa enduáyebuache : “ Bëngbe Utabná echanjabo ca ; mo nda canÿe benache tojtseprontacá canÿe uámana ents̈á jashjanguama , ts̈ëngaftángnaca cachcá , Bëngbe Utabná jabama ainaniñe ts̈abe juabnë́ngaca s̈mochtseprontana ca ” — cha tojánayana .

(src)="b.MAT.3.4.1"> Quecˈariˈ ri tzˈibatal ca .
(src)="b.MAT.3.4.2"> Ri rutziak cˈa ri Juan ri Bautista banon riqˈui rusmal camello , y rucusan jun tzˈum ri oconek ximibel xerupan .
(src)="b.MAT.3.4.3"> Y ri ruway ye cˈa ri sacˈ y ri cab ri niquiyaˈ ri tak chicop pa tak juyuˈ .
(trg)="b.MAT.3.4.1"> Juanbe ents̈ayá inauapormana camellbe stjënasheca y bobache yojanasnana .
(trg)="b.MAT.3.4.2"> Cha inasaye chapulinatémënga y tjoca tjouangbe méloye .

(src)="b.MAT.3.5.1"> Y ri winek ri yeˈapon cˈa riqˈui ri Juan ri Bautista , sibilaj cˈa ye qˈuiy .
(src)="b.MAT.3.5.2"> Yecˈo cˈa ri ye aj pa tinamit Jerusalem , ri tinamit ri cˈo pa rucuenta ri Judea .
(src)="b.MAT.3.5.3"> Y yecˈo chukaˈ ri aj pa nicˈaj chic tinamit riche ( rixin ) ri Judea .
(src)="b.MAT.3.5.4"> Y chukaˈ can yecˈo cˈa ri yepe cˈa quelaˈ chunakajal ri raken yaˈ Jordán .
(src)="b.MAT.3.5.5"> Can quinojel cˈa ri winek riˈ ri yeˈapon riqˈui .
(trg)="b.MAT.3.5.1"> Jerusalenoca ents̈anga , nÿetsca Judea luarents̈a ents̈anga y chë Jordán ca uabaina béjaye béconana oyenënga imojánbocana Juan joyeunayama .

(src)="b.MAT.3.6.1"> Ri winek cˈa riˈ yeban cˈa el bautizar ruma riyaˈ ri chiriˈ pa raken yaˈ Jordán .
(src)="b.MAT.3.6.2"> Y can yequikˈalajsaj wi cˈa ri quimac .
(trg)="b.MAT.3.6.1"> Bëngbe Bëtsábioye chëngbe bacna soyëngama jaimpáda chents̈ana , Juan chë Jordán béjayiñe chënga yojanëbáyana .

(src)="b.MAT.3.7.1"> Y tek riyaˈ xutzˈet chi can ye qˈuiy cˈa chique ri achiˈaˈ fariseos y ye qˈuiy chukaˈ chique ri achiˈaˈ saduceos yeˈapon riqˈui ruma nicajoˈ chi yeban el bautizar ruma riyaˈ , riyaˈ xubij cˈa chique : Riyix xa yix achiˈel itzel tak cumatz , ruma niwajoˈ yixanmej chuwech ri rucˈayewal .
(src)="b.MAT.3.7.2"> ¿ Achique xbin chiwe chi utz yixanmej chuwech ri rucˈayewal ri xtutek pe ri Dios , re chkawech apo ?
(trg)="b.MAT.3.7.1"> Pero Juan tojáninÿe ba fariseunga y saduceunga cha chaubáyama tmojánama .
(trg)="b.MAT.3.7.2"> Chënga imojamna chë judië́ngbeñe uánatsanënga Bëngbe Bëtsá ndoñe corente ntseyeunanama ; as chora tojanë́yana : “ ¡ Mëts̈cuaye ents̈anga !
(trg)="b.MAT.3.7.3"> ¿ Nda tcmënjáuyana chë echanjóshjango uabouana castigüents̈ana s̈mochjotsbocá ca ?

(src)="b.MAT.3.8.1"> Riyix rajawaxic cˈa chi nikˈalajin chupan ri icˈaslen chi can kitzij xtzolin pe icˈuˈx riqˈui ri Dios .
(trg)="b.MAT.3.8.1"> Bëngbe Bëtsábeñe ndegombre os̈buáchiyënga s̈mochtsemna , as chca chaotsinÿna chë bacna soyënga amana ts̈ëngaftanga ndegombre s̈mojtsajbanama .

(src)="b.MAT.3.9.1"> Man cˈa tichˈob ta ka riyix chi can xu ( xe ) wi ruma chi yix ralcˈual ca ri Abraham , chi ruma ta riˈ xquixcolotej , ma que ta riˈ .
(src)="b.MAT.3.9.2"> Ruma xa ta ri Dios nrajoˈ , Riyaˈ can nicowin wi nuben ralcˈual ri Abraham chique re abej re yeˈitzˈet waweˈ .
(trg)="b.MAT.3.9.1"> Y ndoñe s̈mattsejuabnaye cach ts̈ëngaftangbiama jayanama : ‘ Abrahámbents̈ana ents̈anga fsëndmëna ca ’ .
(trg)="b.MAT.3.9.2"> Er ats̈e s̈cuayana , Bëngbe Bëtsá quem ndëts̈béngacnaca Abrahámbents̈ana ents̈anga nanjábiama .

(src)="b.MAT.3.10.1"> Ri rucˈayewal ri nuyaˈ ri Dios xa nipe yan .
(src)="b.MAT.3.10.2"> Riyaˈ can xtuben achiˈel nuben jun achi ri cˈo chic ri iquej pa rukˈaˈ riche ( rixin ) chi xqueruchoy ri cheˈ ri xa ma yewachin ta jabel .
(src)="b.MAT.3.10.3"> Y ronojel cˈa ri xqueruchoy el , xqueruqˈuek pa kˈakˈ .
(trg)="b.MAT.3.10.1"> Chë tats̈nía ya entsaprontana chë betiyeshënga tbëtëjëngocana jtseshatë́tsets̈ama .
(trg)="b.MAT.3.10.2"> Ndaye betiye ndoñe tontseshajo , jtseshatëts̈ana y iñoye jtsatmets̈ana .
(trg)="b.MAT.3.10.3"> Ts̈ëngaftangaftácnaca cachcá , ts̈abe soyënga ndoñe s̈montsamëse , Bëngbe Bëtsá cmochanjácastigaye .

(src)="b.MAT.3.11.1"> Riyin , pa yaˈ yixinben wi bautizar tek nitzolin pe icˈuˈx riqˈui ri Dios .
(src)="b.MAT.3.11.2"> Pero cˈo cˈa jun achi ri xtipe re chkawech apo , ri man achiˈel ta oc riyin .
(src)="b.MAT.3.11.3"> Riyin can ma yin rucˈamon ta ( takal ta chuwij ) riche ( rixin ) chi ncˈuaj ri ruxajab , ruma ri jun achi riˈ can más wi nim rukˈij y can más wi nim ruchukˈaˈ que chinuwech riyin .
(src)="b.MAT.3.11.4"> Tek Riyaˈ xtipe , can xquixruben wi bautizar riqˈui ri Lokˈolaj Espíritu y riqˈui kˈakˈ .
(trg)="b.MAT.3.11.1"> “ Ndegombre , ats̈na béjayeca cbondubáyana Bëngbe Bëtsabe benache chas̈muatishachama .
(trg)="b.MAT.3.11.2"> Pero chë ats̈be ústonoye echanjabá , ats̈biama más obenana bomná comna , y ats̈e merecido taitsatobuajoñe ni mo chabe shecochëtjonëshe jtsámbañama .
(trg)="b.MAT.3.11.3"> Chë chabe benache aíñe chamojtishachëngbiama Bëngbe Bëtsá echanjama chë echanjabábeyeca , chë Uámana Espíritu chëngbe ainaniñe cháuamashënguama .
(trg)="b.MAT.3.11.4"> Pero chë benache ndoñe chamontishachëngbiamna , Bëngbe Bëtsá echanjama chë echanjabábeyeca , corente castigánënga chamotsemnama , mo iñeshequëcá .

(src)="b.MAT.3.12.1"> Y can ruchojmirisan chic riˈ riche ( rixin ) chi nuben achiˈel nuben jun achi tek nujoskˈij ri rutrigo pan era , ri can cˈo chic jun horqueta pa rukˈaˈ riche ( rixin ) chi nuqˈuek chuwacakˈikˈ ri trigo ri chˈayon chic .
(src)="b.MAT.3.12.2"> Ri trigo ri nuchayuj ca riˈ , yariˈ ri numol y nuyec .
(src)="b.MAT.3.12.3"> Yacˈa ri raken ri trigo ri nucˈuaj el cakˈikˈ , xa nuporoj pa kˈakˈ ri majun bey nichuptej ta .
(trg)="b.MAT.3.12.1"> Canÿe ents̈á chabe mëts̈tá cucuats̈iñe jiyëbana , chabe trigo jtsóbobemana y chë ndoservena shácuanënga jtsejashtsëtsana .
(trg)="b.MAT.3.12.2"> Chabe trigo chë grano uaquëcjnaye tsañe jtsabuájuana , y chë ndoservena shácuanëngna iñoye jtsatmets̈ana .
(trg)="b.MAT.3.12.3"> Cachcá , chë ats̈be ústonoye echanjabana , chë ts̈abe ents̈anga echanjúbuaja , y chë bacna ents̈angna canÿe íñeshiñe echantsacastígaye , y chë iñe ndocna te queochátsfsana ca ” — cha tojanë́yana .

(src)="b.MAT.3.13.1"> Y yacˈariˈ tek ri Jesús petenak cˈa pa Galilea y xapon riqˈui ri Juan chiriˈ chuchiˈ ri raken yaˈ Jordán .
(src)="b.MAT.3.13.2"> Riyaˈ can petenak cˈa riche ( rixin ) chi niban el bautizar ruma ri Juan ri Bautista .
(trg)="b.MAT.3.13.1"> As Jesús , Galileocana tojána Jordán béjayoye , Juan yojtsemnoye , cha chabuábayama .

(src)="b.MAT.3.14.1"> Yacˈa ri Juan ma nrajoˈ ta nuben bautizar ri Jesús , y nubij cˈa chare : Xa yin ta riyin riˈ ri utz chi yiban bautizar awuma riyit y mani chi can yit cˈa riyit ri xatoka wuqˈui riyin , riche ( rixin ) chi yatinben el bautizar , xchaˈ ri Juan .
(trg)="b.MAT.3.14.1"> Pero Juan ndoñe yontsebos̈e Jesús juabáyama , y mënts̈á tbojaniyana : — Ats̈e s̈ontsemna aca chas̈cuabaye , y ¿ más ats̈e aca cbochjuabaye ca ?

(src)="b.MAT.3.15.1"> Yacˈa ri Jesús xubij chare ri Juan ri Bautista : Riyoj rajawaxic cˈa chi nikaben ronojel ri nubij ri Dios chake .
(src)="b.MAT.3.15.2"> Rumariˈ re wacami rajawaxic cˈa chi riyit yinaben bautizar riyin .
(src)="b.MAT.3.15.3"> Y cˈacˈariˈ tek ri Juan ri Bautista xuben bautizar ri Jesús .
(trg)="b.MAT.3.15.1"> Chora Jesús tbojanjuá : — Morna chca chaotsemna .
(trg)="b.MAT.3.15.2"> Entsemna lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojamandacá jobedésana ca .
(trg)="b.MAT.3.15.3"> As Juan yojouena Jesús juabáyama .

(src)="b.MAT.3.16.1"> Y tek ri Jesús banon chic cˈa bautizar , xbeˈel pe pa yaˈ .
(src)="b.MAT.3.16.2"> Y Riyaˈ xutzˈet cˈa chi ri caj xjakatej y xutzˈet chukaˈ chi ri Lokˈolaj Espíritu riche ( rixin ) ri Dios nika cˈa pe pa ruwiˈ achiˈel jun palomax .
(src)="b.MAT.3.16.3"> Can choj wi cˈa petenak pa ruwiˈ Riyaˈ .
(trg)="b.MAT.3.16.1"> Jesús ya uabainá yojtsemna ora , chë buyeshoicana tojtanshë́bëbocna .
(trg)="b.MAT.3.16.2"> Chorna Jesús tsbanánoye yojontjes̈iye y tojáninÿe chë celoca atëfjniñe y chë Uámana Espíritu mo canÿe palomatemcá chábioye yojtsastjajuana .

(src)="b.MAT.3.17.1"> Y can cˈo cˈa jun chˈabel xpe chilaˈ chicaj y xubij : Yareˈ ri Nucˈajol y can sibilaj nwajoˈ , y nucukuban nucˈuˈx riqˈui , xchaˈ ri chˈabel riˈ .
(trg)="b.MAT.3.17.1"> Chora celocana Bëngbe Bëtsá mënts̈á tojánayana : “ Mua ats̈be bonshana uaquiñá endmëna .
(trg)="b.MAT.3.17.2"> Chabiama corente sëntsoyejuá ca . ”

(src)="b.MAT.4.1.1"> Y yacˈariˈ tek ri Jesús xucˈuex ruma ri Lokˈolaj Espíritu riche ( rixin ) chi xbe cˈa pa jun desierto , riche ( rixin ) chi nitojtobex cˈa ruma ri itzel winek .
(trg)="b.MAT.4.1.1"> Chents̈ana chë Uámana Espíritu ents̈anga ndoyena luaroye Jesús tbojanánatse , as Satanás chauábama cha jisháchichiyama .

(src)="b.MAT.4.2.1"> Tek ri Jesús can cawinek kˈij y cawinek akˈaˈ chic ri ma waynek ta , yacˈariˈ tek xpe runumic .
(trg)="b.MAT.4.2.1"> Chents̈e canta bnë́tsana te y canta bnë́tsana ibeta ntjascá tbojanjétana ; chíyeca chora tbojaneshë́ntsena .

(src)="b.MAT.4.3.1"> Y can yacˈariˈ tek xpe ri itzel winek nutojtobej ri Jesús , y xubij cˈa chare : Wi kas kitzij chi yit cˈa riyit ri Rucˈajol ri Dios , tabanaˈ cˈa chique re abej reˈ chi queˈoc caxlan wey , xchaˈ .
(trg)="b.MAT.4.3.1"> As Satanás tbojanobobeconá y tbojaniyana : — Aca ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá tcomnëse , momandá quem ndëts̈benga tandës̈e chaobiama ca .

(src)="b.MAT.4.4.1"> Yacˈa ri Jesús xubij cˈa chare ri itzel winek : Tzˈibatal ca chupan ri ruchˈabel ri Dios , chi ma xu ( xe ) ta wi riqˈui caxlan wey nicˈaseˈ wi ri winek , xa can nicˈaseˈ chukaˈ riqˈui ronojel ri ruchˈabel ri Dios .
(trg)="b.MAT.4.4.1"> Pero Jesús tbojanjuá : — Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana : “ Ents̈á nÿe tandë́s̈eca ndoñe vida ntsebomnana , sinó ents̈á endobena jtsiyenana lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojayancá tbojtseyeunanëse ca . ”

(src)="b.MAT.4.5.1"> Y yacˈariˈ tek ri itzel winek xucˈuaj ri Jesús cˈa chupan ri lokˈolaj tinamit Jerusalem , y cˈa pa ruwiˈ ri rachoch ri Dios xberuyaˈ wi .
(trg)="b.MAT.4.5.1"> Chents̈ana Satanás , Jerusalén , chë uámana bëts pueblo ca uabáinoye Jesús tbojanánatse , y chë Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈e chë más tsbanánoca tbojanatsá .

(src)="b.MAT.4.6.1"> Cˈacˈariˈ tek ri itzel winek xubij chare ri Jesús : Wi kas kitzij chi yit Rucˈajol ri Dios , tacˈakaˈ ka awiˈ pa xulan .
(src)="b.MAT.4.6.2"> Ruma chupan ri ruchˈabel ri Dios tzˈibatal ca , nubij : Ri Dios can xquerutek pe ri ruˈángeles awuqˈui riche ( rixin ) chi yatquichajij .
(src)="b.MAT.4.6.3"> Xcatquiliˈej pa quikˈaˈ , riche ( rixin ) chi queriˈ ma xtachakˈij ( xtatochˈ ) ta awaken chuwech abej ,
(trg)="b.MAT.4.6.1"> Chents̈e Satanás mënts̈á tbojaniyana : — Aca ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá tcomnëse , muents̈ana fshantsoye montsënja , er Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayana : Bëngbe Bëtsá chabe angelënga echanjichamuá , chacmotsinÿenama .
(trg)="b.MAT.4.6.2"> Chënga buacuats̈ë́ngaca cmochanjishache , shecuats̈e ndëts̈beñe ndocá chacondomama ca — cha tbojaniyana .

(src)="b.MAT.4.7.1"> xchaˈ chare .
(src)="b.MAT.4.7.2"> Yacˈa ri Jesús xubij chare ri itzel winek : Riyin ma nben ta ri narayij riyit .
(src)="b.MAT.4.7.3"> Ruma tzˈibatal ca chukaˈ chupan ri ruchˈabel ri Dios chi ma tatojtobej ta ri Awajaf Dios , xchaˈ ri Jesús .
(trg)="b.MAT.4.7.1"> Chora Jesús tbojanjuá : — Cach Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana : “ Ndoñe matsbos̈ana acbe Bëtsá chë Utabná bacna soyëngama jacochënguama ca . ”

(src)="b.MAT.4.8.1"> Y ri itzel winek xucˈuaj chic cˈa ri Jesús cˈa pa ruwiˈ jun juyuˈ ri nej jotol chicaj , y xucˈut cˈa chuwech ronojel ri cajawaren y ri quicˈojlen ri nimaˈk tak tinamit ri yecˈo chuwech re ruwachˈulef .
(trg)="b.MAT.4.8.1"> Cabana , Satanás tbojanánatse canÿe bëts tjoye y betsco nÿetsca quem luarents̈a amëndayëngbenache y chents̈a nÿetsca uámana soyënga Jesúsbioye tbojaninÿinÿé .

(src)="b.MAT.4.9.1"> Y yacˈariˈ tek ri itzel winek xubij cˈa chare ri Jesús : Can ronojel cˈa re xincˈut chawech xtinyaˈ chawe , wi yaxuqueˈ yamajeˈ chinuwech riche ( rixin ) chi nayaˈ nukˈij , xchaˈ chare ri Jesús .
(trg)="b.MAT.4.9.1"> As Satanás tbojaniyana : — Aca chacojoshëntsaments̈é y chas̈cojadorase , lempe chë soyënga cbochjats̈taye ca .

(src)="b.MAT.4.10.1"> Yacˈariˈ tek ri Jesús xubij chare : Cabiyin quelaˈ riyit Satanás .
(src)="b.MAT.4.10.2"> Ruma chupan ri ruchˈabel ri Dios ri tzˈibatal ca , nubij : Xaxu ( xaxe wi ) cˈa ri Ajaf Dios tayaˈ rukˈij , y xaxu ( xaxe wi ) chukaˈ Riyaˈ ri rucˈamon chi nanimaj ri nubij , xchaˈ ri Jesús chare .
(trg)="b.MAT.4.10.1"> Y Jesús tbojanjuá : — ¡ Satanás , áts̈bents̈ana mojuaná !
(trg)="b.MAT.4.10.2"> Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana : “ Bëngbe Bëtsá cochtsadorana y nÿe cha cochtseservena ca . ”

(src)="b.MAT.4.11.1"> Y yacˈariˈ tek ri itzel winek xuyaˈ ca ri Jesús .
(src)="b.MAT.4.11.2"> Y xeˈoka ri ángeles riqˈui ri Jesús , y xquichop niquinimaj niquilij .
(trg)="b.MAT.4.11.1"> As Satanás cachcá tbojanonÿá .
(trg)="b.MAT.4.11.2"> Cachora Bëngbe Bëtsábiocana angelotémënga tmojánabo Jesús jtseservénama .

(src)="b.MAT.4.12.1"> Y tek ri Jesús xracˈaxaj chi ri Juan ri Bautista xchapatej y xyaˈox ( xyaˈ ) pa cárcel , yacˈariˈ tek ri Jesús xtzolin chic pa ruwachˈulef Galilea .
(trg)="b.MAT.4.12.1"> Juan chë Ubayaná cárceloye tmojanëtámiama Jesús tojanuena ora , Galilea luaroye cha tojtaná .

(src)="b.MAT.4.13.1"> Pero xa ma xcˈojeˈ ta ka pa tinamit Nazaret , xa xuyaˈ ca ri tinamit riˈ , riche ( rixin ) chi xbecˈojeˈ pa jun tinamit ri Capernaum rubiˈ ; jun tinamit ri cˈo chuchiˈ jun choy .
(src)="b.MAT.4.13.2"> Ri Capernaum riˈ pa culef ri ye quiy quimam ca ri Zabulón y ri Neftalí cˈo wi .
(trg)="b.MAT.4.13.1"> Pero ndoñe tonjanoquedá Nazaret pueblents̈e , sinó Capernaumoca , uafjajónaye tsachañe ; choye tojána joyénanama , chë uámana bëts taitata Zabulón y Neftalibe luariñe .

(src)="b.MAT.4.14.1"> Ri Jesús xapon cˈa chupan ri jun tinamit riˈ , riche ( rixin ) chi queriˈ nibanatej ri tzˈibatal ca ruma ri profeta Isaías , ri achi ri xkˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca .
(src)="b.MAT.4.14.2"> Y riyaˈ rubin cˈa ca :
(trg)="b.MAT.4.14.1"> Chca tojanochnëngo , cachcá chaotsemnama nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías tojanayancá .
(trg)="b.MAT.4.14.2"> Isaías tojánayana :

(src)="b.MAT.4.15.1"> Ri winek ri yecˈo pa culef ca ri ye riy rumam ri Zabulón y ri yecˈo ri pa culef ca ri ye riy rumam ri Neftalí ; ri acuchi ( achique ) nikˈax wi ri bey ri nibe chuchiˈ mar , ri jucˈan chic ruchiˈ ri raken yaˈ Jordán .
(src)="b.MAT.4.15.2"> Ri chilaˈ pa Galilea , acuchi ( achique ) xa jubaˈ ma quiyon chic winek ri ma ye israelitas ta yecˈo .
(trg)="b.MAT.4.15.1"> Zabulón y Neftalibe luare , Jordán béjaye chenguánoica , uafjajónaye tsachañe ; Galilea luariñe , ndoñe judío ents̈anga oyenents̈e .

(src)="b.MAT.4.16.1"> Can ye tinamit cˈa ri achiˈel pa kˈekuˈm yecˈo wi , y xapon cˈa ri Nimalaj Sakil quiqˈui .
(src)="b.MAT.4.16.2"> Y chukaˈ can ye tinamit cˈa ri pa rumujal ri camic yecˈo wi , y xapon cˈa quiqˈui ri nisakirisan quiche ( quixin ) .
(trg)="b.MAT.4.16.1"> Chë mo ibetiñe cuaftsiyencá imojoyena ents̈anga , Bëngbe Bëtsabe soyënga nduabuatma causa , tmojinÿe canÿa ents̈angbe juabnënga binÿnayá .
(trg)="b.MAT.4.16.2"> Chë chëngbe juabnënga binÿnayá entsebuashinÿinÿana chë Bëngbe Bëtsábioye nduabuatmëngbiama , y chë causa chabiama imomna mo obanëngcá , ndoñe binÿniñe jtsiyenëse ca — cha tojanábema .

(src)="b.MAT.4.17.1"> Queriˈ ri tzˈibatal ca .
(src)="b.MAT.4.17.2"> Y tek ri Jesús xapon ri pa tinamit Capernaum , can yacˈariˈ tek xuchop rutzijoxic ri ruchˈabel ri Dios y nubij cˈa chique ri winek : Can titzolin cˈa pe icˈuˈx riqˈui ri Dios , ruma xa can nakaj chic cˈo wi pe ri rajawaren ri caj , xchaˈ ri Jesús chique .
(trg)="b.MAT.4.17.1"> Cach orscana Jesús tojanonts̈é ents̈anga jábuayenama : “ Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana ya echanjóshjango .
(trg)="b.MAT.4.17.2"> Ngménaca s̈mochtenójuaboye ts̈ëngaftangbe bacna soyëngama y chca amana s̈mochtsajbaná ca . ”

(src)="b.MAT.4.18.1"> Y tek ri Jesús benak cˈa chuchiˈ ri choy Galilea , xerutzˈet cˈa ye caˈiˈ achiˈaˈ cachˈalal quiˈ .
(src)="b.MAT.4.18.2"> Ri caˈiˈ achiˈaˈ riˈ , ya ri Simón ri nibix chukaˈ Pedro chare , rachibilan ri Andrés ri rachˈalal .
(src)="b.MAT.4.18.3"> Riyeˈ can ye aj chapoy car wi , rumariˈ tek yetajin niquiqˈuek ka ri quiyaˈl chapabel car chupan ri choy .
(trg)="b.MAT.4.18.1"> Canÿe te , Jesús chë Galilea uafjajónaye tsachajana yojtsaye y ndeolpe uta boyabásata tojanÿe : canÿa yojamna Simón , chë Pedro cánaca uabainá , y chabe uabentsá Andrés .
(trg)="b.MAT.4.18.2"> Chatna atarraiëshangá ibnetsashbuétsets̈añe , er beonga ashebuánayata ibnamna .

(src)="b.MAT.4.19.1"> Y tek ri Jesús xchˈo quiqˈui ri caˈiˈ aj chapoy tak car riˈ , xubij chique : Quinitzekelbej y xtincˈut chiwech achique rubanic yeˈichˈec pe winek riche ( rixin ) chi yinquitzekelbej .
(trg)="b.MAT.4.19.1"> Jesús tojanë́yana : “ Ats̈eftaca mabata ; ats̈e cbochanjábiama Bëngbe Bëtsabiama ents̈anga anguayata , y morscana nÿe beonga ashebuánayata ya ndoñe ques̈ochátsmëna ca . ”

(src)="b.MAT.4.20.1"> Ri caˈiˈ achiˈaˈ riˈ , can yacˈariˈ xquiyaˈ ca ri chapoj car y xquitzekelbej el .
(trg)="b.MAT.4.20.1"> Cachora chatbe atarraiëshangá cachcá tbojésanaboshjuana y Jesús tmojanasto .

(src)="b.MAT.4.21.1"> Cˈa jubaˈ cˈa quebiyin apo , tek ri Jesús xerutzˈet cˈa ye caˈiˈ chic achiˈaˈ ri cachˈalal quiˈ .
(src)="b.MAT.4.21.2"> Y ri caˈiˈ achiˈaˈ riˈ , ya ri Jacobo y ri Juan ri ye rucˈajol ri jun achi Zebedeo rubiˈ .
(src)="b.MAT.4.21.3"> Riyeˈ can ya cˈa ri pa jucuˈ yesamej wi riqˈui ri Zebedeo ri quitataˈ , yequicˈojoj cˈa ri quiyaˈl chapabel car .
(src)="b.MAT.4.21.4"> Y xpe cˈa ri Jesús xerusiqˈuij ( xeroyoj ) riche ( rixin ) chi niquitzekelbej .
(trg)="b.MAT.4.21.1"> Y más chcoye , Jesús inÿe uta cats̈átata tojánanÿe : Santiago y Juan , chë Zebedeobe uaquiñata .
(trg)="b.MAT.4.21.2"> Chata ibojtsomñe canÿe barquë́shañe , chatbe taitáftaca , chëngbe atarraiëshangá atapórmayiñe .
(trg)="b.MAT.4.21.3"> Jesús tojánachembo ,

(src)="b.MAT.4.22.1"> Y ri Jacobo y ri Juan , ri ye caˈiˈ achiˈaˈ riˈ , can yacˈariˈ tek xquiyaˈ ca ri quijucuˈ y ri quitataˈ y xquitzekelbej el ri Jesús .
(trg)="b.MAT.4.22.1"> y cachora chë barquë́sha tbojésanaboshjona , chë taitá cachents̈e imojéseboshjona y Jesús tmojanasto .

(src)="b.MAT.4.23.1"> Ri Jesús can ronojel tinamit ri yecˈo pa rucuenta ri Galilea xapon wi , nucˈut cˈa ri ruchˈabel ri Dios chiquiwech ri winek pa tak jay ri kas nicˈut wi ri ruchˈabel ri Dios , nutzijoj cˈa ri lokˈolaj chˈabel ri nichˈo chrij ri rajawaren ri Dios .
(src)="b.MAT.4.23.2"> Yerucˈachojsaj cˈa winek ri jalajoj chi yabilal y kˈaxon ntoc chique .
(trg)="b.MAT.4.23.1"> Jesús nÿets Galilea luarëjana yojánana , chents̈e judiëngbe enefjuana yebnënguenache abuátambaye .
(trg)="b.MAT.4.23.2"> Chë ts̈abe noticiënga Bëngbe Bëtsabe amë́ndayama ents̈anga yojanabuayiyná y nÿetsca s̈ocanëngama y tsets̈anëngama yojánashnaye .

(src)="b.MAT.4.24.1"> Ri rutzijol ri Jesús xapon cˈa pa ronojel tinamit ri yecˈo pa rucuenta ri Siria .
(src)="b.MAT.4.24.2"> Y ri ye yawaˈiˈ xecˈamer cˈa pe chuwech ri Jesús riche ( rixin ) chi yerucˈachojsaj el , yawaˈiˈ ri ma junan ta ruwech yabil ntoc chique .
(src)="b.MAT.4.24.3"> Yecˈo ri can kˈaxon cˈa riche ( rixin ) ri chˈaculaj ri ntoc chique .
(src)="b.MAT.4.24.4"> Yecˈo ri xa itzel tak espíritu ri ye oconek quiqˈui .
(src)="b.MAT.4.24.5"> Yecˈo cˈa ri ye chˈuˈj y yecˈo cˈa chukaˈ ri ye siquirnek .
(src)="b.MAT.4.24.6"> Y can quinojel cˈa ri yawaˈiˈ riˈ xerucˈachojsaj el .
(trg)="b.MAT.4.24.1"> Nÿets Siria luarëjana ents̈anga cha imojtsebáyana .
(trg)="b.MAT.4.24.2"> As ents̈anga nÿetsca s̈ocana bomnënga Jesúsbioye imojtsënachaye : s̈oquënga y tsets̈anana bomnënga , bacna bayëjbe juabna uambayënga , ataque osháchichanënga y jama ndobenënga .
(trg)="b.MAT.4.24.3"> Jesús nÿetscanga yojánashnaye .

(src)="b.MAT.4.25.1"> Y ri Jesús can xtzekelbex cˈa cuma sibilaj ye qˈuiy winek ri ye petenak pa tak tinamit ri yecˈo pa rucuenta ri Galilea , cuma chukaˈ ri ye petenak pa tak tinamit ri yecˈo pa rucuenta ri Decápolis , ri yepe pa Jerusalem y ri ye petenak pa nicˈaj chic tinamit ri yecˈo pa rucuenta ri Judea .
(src)="b.MAT.4.25.2"> Y can queriˈ chukaˈ , xtzekelbex cuma sibilaj ye qˈuiy winek ri ye petenak cˈa jucˈan chic ruchiˈ ri raken yaˈ Jordán .
(trg)="b.MAT.4.25.1"> Mallajta ents̈anga Galileocana , Decápolis luarocana , Jerusalenocana , Judeocana y chë Jordán béjaye chenguanoicana Jesús imojústona .

(src)="b.MAT.5.1.1"> Y tek ri Jesús xerutzˈet chi ye sibilaj ye qˈuiy winek ri quimolon quiˈ , Riyaˈ xjoteˈ cˈa pa ruwiˈ jun juyuˈ , y xtzˈuyeˈ cˈa ka .
(src)="b.MAT.5.1.2"> Y cˈacˈariˈ xquimol apo quiˈ ri ye rudiscípulos riqˈui .
(trg)="b.MAT.5.1.1"> Jesús chë mallajta ents̈anga tojánanÿe ora , batsjoye tojántsjua y tojanótbema .
(trg)="b.MAT.5.1.2"> Chabe ústonënga tmojanobobeconá y

(src)="b.MAT.5.2.1"> Y yacˈariˈ tek ri Jesús xuchop nitzijon riche ( rixin ) chi yerutijoj , y xubij cˈa :
(trg)="b.MAT.5.2.1"> Jesús tojanonts̈é mënts̈á jabuátambana :

(src)="b.MAT.5.3.1"> Jabel ruwaquikˈij ri winek ri can niquinaˈ pa cánima chi nicˈatzin ri Dios chique , ruma quiche ( quixin ) riyeˈ ri rajawaren ri caj .
(trg)="b.MAT.5.3.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë Bëngbe Bëtsabe soyënga ts̈a imuajaboto ca juabnayënga .
(trg)="b.MAT.5.3.2"> Chca ents̈anga mochántsemna chë Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca mochtsiyenënga .

(src)="b.MAT.5.4.1"> Jabel ruwaquikˈij ri yeˈokˈ chuwech ri Dios , ruma riyeˈ xquebochiˈix ruma ri Dios .
(src)="b.MAT.5.4.2"> Y xquequicot .
(trg)="b.MAT.5.4.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë mondbétsos̈achiyënga ; chënga Bëngbe Bëtsá entsëjabuáchana ngménaca ndoñe chamondë́tsemnama .

(src)="b.MAT.5.5.1"> Jabel ruwaquikˈij ri chˈuchˈuj cánima , ruma riyeˈ xtoc quiche ( quixin ) ri ruwachˈulef ri rutzujun ( rusujun ) ca ri Dios chique .
(trg)="b.MAT.5.5.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë uámanënga ndoñe mondbétsenobiamnayënga , er chënga mo chëngbe otocana soycá quem luare mochanjóyëngacñe .

(src)="b.MAT.5.6.1"> Jabel ruwaquikˈij ri can ninum y nicˈat cánima chrij ri chojmilaj cˈaslen riqˈui ri Dios , ruma ri Dios xtuben cˈa chique chi xtichˈuchˈuˈ ka ri cánima .
(trg)="b.MAT.5.6.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈ënga .
(trg)="b.MAT.5.6.2"> Chëngbe bos̈ana entsemna mo chë oshëntsiyá y uajuendayabe bos̈ancá .
(trg)="b.MAT.5.6.3"> Chë nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈ënga mochanjobenaye jëftsinÿana lempe nts̈amo tmojtsebos̈cá .

(src)="b.MAT.5.7.1"> Jabel ruwaquikˈij ri can niquijoyowaj quiwech ri winek , ruma riyeˈ can xtijoyowex chukaˈ quiwech .
(trg)="b.MAT.5.7.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë ínÿengbiama ongmiayënga , er Bëngbe Bëtsá chëngbiama bochanjóngmia .

(src)="b.MAT.5.8.1"> Jabel ruwaquikˈij ri chˈajchˈoj cánima , ruma riyeˈ can xtiquitzˈet cˈa ruwech ri Dios .
(trg)="b.MAT.5.8.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë nÿe ts̈abe juabnënga ainaniñe bomnënga ; chënga Bëngbe Bëtsá mochanjinÿe .

(src)="b.MAT.5.9.1"> Jabel ruwaquikˈij ri cˈo cánima riche ( rixin ) chi yequibochiˈij ri yebano oyowal , ruma riyeˈ xtibix chique chi ye ralcˈual ri Dios .
(trg)="b.MAT.5.9.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë nÿetscanga natjë́mbana chamotsiyenama amënga , er chënga Bëngbe Bëtsabe básenga ca mochantsabaina .

(src)="b.MAT.5.10.1"> Jabel ruwaquikˈij ri niquikˈaxaj tijoj pokonal pa quikˈaˈ nicˈaj chic , ruma can choj wi ri quicˈaslen chuwech ri Dios .
(src)="b.MAT.5.10.2"> Can jabel wi ruwaquikˈij , ruma chi quiche ( quixin ) riyeˈ ri rajawaren ri caj .
(trg)="b.MAT.5.10.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë ínÿenga tmojama chamotsesufrínënga , nts̈amo Bëngbe Bëtsá yobos̈cá bétsamama ; chca ents̈anga mochántsemna chë Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca mochtsiyenënga .

(src)="b.MAT.5.11.1"> Jabel ruwaˈikˈij tek wuma riyin yixyokˈ y tek ri winek itzel niquinaˈ chiwe , y niquibij ronojel itzel chiwij , y tek wuma riyin nitzˈuculux tzij chiwij .
(trg)="b.MAT.5.11.1"> “ Puerte oyejuayënga ts̈ëngaftanga s̈mochtsemna , ents̈anga chacmojoyánguango y chacmojtsë́camena ora y nÿetscna soyë́ngaca chacmojtsëbuayatsenaye ora , ats̈be ústonënga bétsemnama .

(src)="b.MAT.5.12.1"> Rumariˈ riyix quixtzeˈen y quixquicot cˈa , ruma nim rajel ruqˈuexel ri xticˈul chilaˈ chicaj .
(src)="b.MAT.5.12.2"> Ruma ri tijoj pokonal ri nikˈaxaj riyix wacami , can queriˈ chukaˈ xquikˈaxaj ri profetas ri xekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca , achiˈaˈ ri xecˈojeˈ el nabey que chiwech riyix .
(trg)="b.MAT.5.12.1"> Móyejuanga , puerte móyejuanga , ts̈ëngaftanga celoca becá s̈mochanjóyëngacñe .
(trg)="b.MAT.5.12.2"> Er nts̈amo ents̈anga ts̈ëngaftanga cmë́camena , cachcá chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayë́ngbioye , chë ts̈ëngaftangbe natsana monjaniyenë́ngbioye ents̈anga monjanë́camena ca ” — Jesús tojánayana .

(src)="b.MAT.5.13.1"> Yix cˈa riyix ri ratzˈamil ri quicˈaslen ri winek ri yecˈo chuwech re ruwachˈulef .
(src)="b.MAT.5.13.2"> Y wi ta re achiˈel atzˈan reˈ niqˈuis ta el ri ratzˈamil , ¿ achique ta cˈa rubanic niban chare riche ( rixin ) chi queriˈ nitzolin ta chic pe ri ratzˈamil ?
(src)="b.MAT.5.13.3"> Xa majun chic cˈa nicˈatzin wi ; xa can nirokix el , y nipalbex cuma ri winek .
(trg)="b.MAT.5.13.1"> “ Ts̈ëngaftanga , quem luarents̈a ents̈anga jtsëjabuáchanëse s̈mojtsiyena , Bëngbe Bëtsabe soyënga chamotsetats̈ëmbuama , as chëngbiama s̈mochántsemna mo chë mënts̈ena ndoñe chaondóndbemama tcojatboto tamocá .
(trg)="b.MAT.5.13.2"> Pero chë tamó fténana tojtsóbemëse , ndoñe ntsopodénana tempcá sanana cachiñe jtëtsmënana .
(trg)="b.MAT.5.13.3"> Chca , ya tondayama ntsoservénana ; chíyeca chë tamó tsáshenoye jtsëts̈enana y ents̈anga jtsebotájayana .

(src)="b.MAT.5.14.1"> Riyix can yix sakil riche ( rixin ) ri quicˈaslen ri winek chuwech re ruwachˈulef , y yixkˈalajin jabel , achiˈel nikˈalajin pe jun tinamit ri cˈo pa ruwiˈ jun juyuˈ y ma nicowin ta nrewaj riˈ .
(trg)="b.MAT.5.14.1"> “ Ts̈ëngaftanga , nts̈amo ts̈abá yomncá s̈mojtsiyenëse , as quem luarents̈a ents̈angbiama s̈mochántsemna mo chë ibetiñe tojtsebínÿna soycá .
(trg)="b.MAT.5.14.2"> Canÿe bëts pueblo batsjo juatsbuañe tomnëse , ndoñe ntsopodénana iytëmencá jtsemnama .

(src)="b.MAT.5.15.1"> Riyix tek nitzij jun kˈakˈ , majun bey niyaˈ ta oc chuxeˈ jun almul , ma que ta riˈ .
(src)="b.MAT.5.15.2"> Riyix xa nicanoj jun rucˈojlibel ri nitzˈuyubaˈ wi , riche ( rixin ) chi queriˈ can yerusakirisaj cˈa quinojel ri yecˈo pa jay .
(trg)="b.MAT.5.15.1"> Canÿe uajuinÿanë́sha tcojuajuínÿena ora , ndoñe cajonëshe tajsoye jtsabuájuama , sinó tsbanánoca juajájuama , chca , nÿetsca ents̈anga chë yebnents̈e tmojtsemnëngbiama chaotsebínÿnama .

(src)="b.MAT.5.16.1"> Can queriˈ ta cˈa nuben ri icˈaslen riyix chiquiwech ri winek ; can jun ta cˈa sakil .
(src)="b.MAT.5.16.2"> Riche ( rixin ) chi queriˈ niquitzˈet ta cˈa ri utz ri yeˈibanalaˈ , y ri winek can xtiquiyaˈ cˈa rukˈij rucˈojlen ri Itataˈ ri cˈo chilaˈ chicaj .
(trg)="b.MAT.5.16.1"> Cachcá ts̈ëngaftanga , ents̈angbe delante mo binÿnayëngcá s̈mochtsemna , as chënga ts̈ëngaftanga ts̈abe soyënga s̈muamama chamuinÿama , y chca , chënga chamuinÿanÿé chë Taitá , Bëngbe Bëtsá celoca endmëná , corente uamaná y obená bétsemnama ca ” — Jesús tojánayana .

(src)="b.MAT.5.17.1"> Man cˈa tichˈob ta chi riyin xipe riche ( rixin ) chi majun rukˈij nben chare ri ley riche ( rixin ) ri Moisés , y chukaˈ ma tichˈob ta chi riyin xipe riche ( rixin ) chi queriˈ chukaˈ nben chique ri ye tzˈibatal ca cuma ri profetas ri xekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca .
(src)="b.MAT.5.17.2"> Ma que ta riˈ .
(src)="b.MAT.5.17.3"> Riyin xipe riche ( rixin ) chi nbekˈalajin pe jabel ri kas nubij ri ley y ri quitzˈiban ca ri profetas .
(trg)="b.MAT.5.17.1"> “ Ndoñe s̈mattsejuabnaye , nts̈amo Moisesbe leyiñe iuayancá y chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga tmojanayancá jabétsepochocama ats̈e tijabo ca .
(trg)="b.MAT.5.17.2"> Ats̈e ndoñe chiyátabo chë soyënga jabétsepochocama , sinó jabábuayenama ndayá chë soyënga ndegombre bétsayanama .

(src)="b.MAT.5.18.1"> Ruma kas kitzij nbij chiwe chi ronojel ri tzˈibatal ca chupan ri ley riche ( rixin ) ri Moisés , can xquebanatej wi .
(src)="b.MAT.5.18.2"> Re ruwachˈulef y ri caj xa xquekˈax .
(src)="b.MAT.5.18.3"> Pero ri ye tzˈibatal chupan ri ley can xquebanatej wi ronojel , y can majun ri man ta xtibanatej .
(trg)="b.MAT.5.18.1"> Ndegombre s̈cuayana : Celoca y quem luare chaojëftsemnëntscuana , ndocná queochatobenaye ni canÿe punto , ni canÿe letra chë leyënguents̈ana jtsejuánana , lempe nts̈amo jochnënguama yomncá chaojtsemnëntscuana .

(src)="b.MAT.5.19.1"> Xabachique winek ri ma nrajoˈ ta nuben jun chique ri pixaˈ ri nubij chupan ri ley , astapeˈ jun pixaˈ ri achiˈel xa ma nim ta rejkalen y can queriˈ chukaˈ nucˈut chiquiwech ri winek , ri nibano cˈa queriˈ , ma nim ta oc rukˈij ri xticˈojeˈ pa rajawaren ri caj .
(src)="b.MAT.5.19.2"> Yacˈa ri winek ri can nuben wi ronojel ri pixaˈ ri nubij chupan ri ley y can queriˈ chukaˈ nucˈut chiquiwech ri winek , riyaˈ can nim cˈa rukˈij xticˈojeˈ pa rajawaren ri caj .
(trg)="b.MAT.5.19.1"> Chíyeca , nda nÿe mo canÿe mando chë leyënguiñe ndoñe tonjoyeuná cha , masque nÿe base soye chë mando tojtsemna , y chë ínÿenga cachcá tojtsabuatambá , cha Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca chë más nduamaná echántsemna .
(trg)="b.MAT.5.19.2"> Pero ndëmuanÿenga tmojtsama nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojamëndacá y chë ínÿenga cachcá chamotsamama tmojtsabuátambase , chënga Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca uámanënga mochántsemna .

(src)="b.MAT.5.20.1"> Nbij cˈa chiwe , riyix can rajawaxic chi nicˈuaj jun icˈaslen ri más choj que chuwech ri quicˈaslen ri ye aj tzˈibaˈ y chuwech ri quicˈaslen ri fariseos .
(src)="b.MAT.5.20.2"> Ruma wi ma que ta riˈ xtiben , ma xquixoc ta pa rajawaren ri caj .
(trg)="b.MAT.5.20.1"> Chë soyëngamna mënts̈á s̈cuayana : Ts̈ëngaftanga chë ley abuátambayënga y fariseúngbioye ndoñe s̈montsayënjanase , jtsamama nts̈amo Bëngbe Bëtsá tcmojamëndacá , ndocna te Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoye ques̈mochátamashjna .

(src)="b.MAT.5.21.1"> Y riyix can jabel iwetaman , ruma iwacˈaxan ri xbix chique ri xecˈojeˈ ojer ca , chi ma quecamisan ta .
(src)="b.MAT.5.21.2"> Y xabachique cˈa winek ri nicamisan , can aj mac wi y cˈo chi nikˈat tzij pa ruwiˈ .
(trg)="b.MAT.5.21.1"> “ Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftangbe bëts taitanga tojanamëndacá : ‘ Ndoñe catjóba ca .
(trg)="b.MAT.5.21.2"> Chca ochjajnayá bontsemna jobuambayana chë ents̈angbiama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama endbayanabe delante , ndáyeca chca ca . ’

(src)="b.MAT.5.22.1"> Yacˈa riyin nbij chi xabachique ri nipe royowal chare jun chic rachˈalal , can aj mac wi y can utz wi chi nikˈat tzij pa ruwiˈ .
(src)="b.MAT.5.22.2"> Chukaˈ xabachique ri nibin chare jun chic rachˈalal : Majun anaˈoj , nichaˈ chare ; ri nibin queriˈ , can aj mac wi chukaˈ , rumariˈ can utz chi nucˈuex chiquiwech ri achiˈaˈ ri pa moc ( comon ) yekˈato tzij riche ( rixin ) chi nikˈat tzij pa ruwiˈ .
(src)="b.MAT.5.22.3"> Y xabachique ri nibin nacanic chare jun chic rachˈalal , riˈ xa can utz wi chi nibe pa kˈakˈ .
(trg)="b.MAT.5.22.1"> Pero ats̈e s̈cuayana , nda cachabe cats̈átaftaca tbojetna , chánaca bontsemna jobuambayana chë ents̈angbiama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama endbayanabe delante , ndáyeca chca ca .
(trg)="b.MAT.5.22.2"> Nda cachabe cats̈átbioye puerte tbojtsáboyënja , cha bontsemna chë Sanedrín ca uabaina mándayëngbe delante jobuambayana ndáyeca chca ca ; y nda cachabe cats̈atbiama opjema ca tojayana , nts̈amo cha bétsamama , cha bontsemna chë infiernoca íñeshoye jama .