# ar/Arabic.xml.gz
# kbh/Camsa-NT.xml.gz


(src)="b.MAT.1.1.1"> كتاب ميلاد يسوع المسيح ابن داود ابن ابراهيم .
(trg)="b.MAT.1.1.1"> Quemënga imnamna Jesucristbe bëts taitanga : Jesucristna Rey David y Abrahámbents̈ana ents̈á inamna .

(src)="b.MAT.1.2.1"> ابراهيم ولد اسحق . واسحق ولد يعقوب . ويعقوب ولد يهوذا واخوته .
(trg)="b.MAT.1.2.1"> Abraham yojamna Isaacbe taitá ; Isaacna Jacobëbe taitá y Jacob , Judá y chabe cats̈átangbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.2.2"> Judá , Fares y Zarabe taitá ; y chatbe mamá Tamar yojamna ; Fares Esrombe taitá y mua Arambe taitá .
(trg)="b.MAT.1.2.3"> Aram Aminadabëbe taitá ; Aminadab Naasonbe taitá y Naasón Salmonbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.2.4"> Salmón Boozbe taitá y muabe mamá Rahab yojamna ; Booz Obedbe taitá y muabe mamá Rut yojamna ; y Obedna Isaíbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.2.5"> Isaí Rey Davidbe taitá ; David Salomonbe taitá y muabe mamá yojamna chë Uríasbe shema inamná .

(src)="b.MAT.1.7.1"> وسليمان ولد رحبعام . ورحبعام ولد ابيا . وابيا ولد آسا .
(trg)="b.MAT.1.7.1"> Salomón Roboambe taitá ; Roboam Abíasbe taitá y Abíasna Asabe taitá ; Asa Josafatbe taitá ; Josafat Jorambe taitá y Joramna Uzíasbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.7.2"> Uzías Jotambe taitá , Jotam Acazbe taitá y Acazna Ezequíasbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.7.3"> Ezequías Manasesbe taitá ; Manasés Amonbe taitá y Amón Josíasbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.7.4"> Josíasna Jeconías y chabe cats̈átangbe taitá yojamna .
(trg)="b.MAT.1.7.5"> Chë Babilonioca ents̈anga chë israelitënga tmojánishëche y choca imojanëtámena ora , Josías chë básenga yojánabamna .

(src)="b.MAT.1.12.1"> وبعد سبي بابل يكنيا ولد شألتيئيل . وشألتيئيل ولد زربابل .
(trg)="b.MAT.1.12.1"> Ya Babilonioca ndutámenënga ora ; Jeconías Salatielbe taitá ; Salatiel Zorobabelbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.12.2"> Zorobabel Abiudbe taitá ; Abiud Eliaquimbe taitá y Eliaquimna Azorbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.12.3"> Azor Sadocbe taitá ; Sadoc Aquimbe taitá y Aquimna Eliudbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.12.4"> Eliud Eleazarbe taitá ; Eleazar Matanbe taitá y Matán Jacobëbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.12.5"> Jacob Josebe taitá yojamna y Josena Mariybe boyá .
(trg)="b.MAT.1.12.6"> María Jesusbe mamá , Jesús chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná , chë Cristo ca uabainá .

(src)="b.MAT.1.17.1"> فجميع الاجيال من ابراهيم الى داود اربعة عشر جيلا . ومن داود الى سبي بابل اربعة عشر جيلا . ومن سبي بابل الى المسيح اربعة عشر جيلا
(trg)="b.MAT.1.17.1"> Chcasna , Abrahámbents̈ana Davidbentscoñe bnë́tsana canta bëts pamíllanga imojëftsemna .
(trg)="b.MAT.1.17.2"> Davídbents̈ana y chë israelitënga Babilonioca imojanëtamenëntscuana inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga ; y inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga chë Israeloca ents̈anga imojanëtamenents̈ana , chë Cristo tojanonÿnántscoñe .

(src)="b.MAT.1.18.1"> اما ولادة يسوع المسيح فكانت هكذا . لما كانت مريم امه مخطوبة ليوسف قبل ان يجتمعا وجدت حبلى من الروح القدس .
(trg)="b.MAT.1.18.1"> Jesucristo jónÿnanamna mënts̈á tojanopasá : María tbojans̈buachená Joséftaca jobouamayama , pero cabá ndoñe cánÿiñe ibontsiyena ora , tojanopasá Mariyna ngomamaná yojoquéda chë Uámana Espíritbe obenánaca .

(src)="b.MAT.1.19.1"> فيوسف رجلها اذ كان بارا ولم يشأ ان يشهرها اراد تخليتها سرّا .
(trg)="b.MAT.1.19.1"> José , Mariybe boyá , canÿe nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈á inamna .
(trg)="b.MAT.1.19.2"> Cha ndoñe yontsebos̈e ents̈angbe delante cha mal jaquédana ; chíyecna tojanjuabó nÿe iytëcana Maríybents̈ana jtsojuánañana .

(src)="b.MAT.1.20.1"> ولكن فيما هو متفكر في هذه الامور اذا ملاك الرب قد ظهر له في حلم قائلا يا يوسف ابن داود لا تخف ان تأخذ مريم امرأتك . لان الذي حبل به فيها هو من الروح القدس .
(trg)="b.MAT.1.20.1"> Y chca yojtsejuabnantscuana , mo otjenayoquëcá canÿe Bëngbe Bëtsabe ángel tbojáninÿe y chana Josébioye tbojaniyana : “ José , Davídbents̈ana ents̈á , ndoñe matenócochinÿenana Maríaftaca jobouamayama , er chë bochántsebomna s̈es̈ona chë Uámana Espíritbe obenánaca cha bochántsebomna .

(src)="b.MAT.1.21.1"> فستلد ابنا وتدعو اسمه يسوع لانه يخلّص شعبه من خطاياهم .
(trg)="b.MAT.1.21.1"> María canÿe s̈es̈ona bochántsebomna y cha Jesús ca cochjuabaye .
(trg)="b.MAT.1.21.2"> Chca echantsabaina er cha chabe ents̈anga chëngbe bacna soyënguents̈ana echanjátsebacaye ca ” — chë ángel tbojaniyana .

(src)="b.MAT.1.22.1"> وهذا كله كان لكي يتم ما قيل من الرب بالنبي القائل .
(trg)="b.MAT.1.22.1"> Lempe chca tojanochnëngo , cachcá chaotsemnama nts̈amo Bëngbe Bëtsá chabe juabna oyebuambnayëngbiajana tojanayancá .
(trg)="b.MAT.1.22.2"> Chë oyebuambnayá mënts̈á tojánayana :

(src)="b.MAT.1.23.1"> هوذا العذراء تحبل وتلد ابنا ويدعون اسمه عمانوئيل الذي تفسيره الله معنا
(trg)="b.MAT.1.23.1"> Chë cabá boyabása nduabuatmá ngomamaná echanjoquéda y canÿe s̈es̈ona boyabásetema bochántsebomna , y cha mochanjuabaye Emanuel ca .
(trg)="b.MAT.1.23.2"> ( Emanuel endayana “ Bëngbe Bëtsá bë́ngaftaca ca ” . )

(src)="b.MAT.1.24.1"> فلما استيقظ يوسف من النوم فعل كما امره ملاك الرب واخذ امرأته .
(trg)="b.MAT.1.24.1"> José chë otjénayents̈ana tojanofs̈ená ora , tojanma nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe ángel tbojanmandacá y Maríaftaca tojanobouamá .

(src)="b.MAT.1.25.1"> ولم يعرفها حتى ولدت ابنها البكر . ودعا اسمه يسوع
(trg)="b.MAT.1.25.1"> Pero ndoñe cánÿiñe ibontsaniyena , sinó nÿe chë s̈es̈onatema tojanonÿná orscana .
(trg)="b.MAT.1.25.2"> Chë s̈es̈onatema tojanonÿná orna , José chábioye Jesús ca tbojanabaye .

(src)="b.MAT.2.1.1"> ولما ولد يسوع في بيت لحم اليهودية في ايام هيرودس الملك اذا مجوس من المشرق قد جاءوا الى اورشليم
(trg)="b.MAT.2.1.1"> Herodes judiëngbe rey yojamna ora , canÿe pueblo Judeoca , Belén ca uabáinents̈e Jesús tojanonÿná .
(trg)="b.MAT.2.1.2"> Chents̈ana , báseftanga , estrellënga uatsjéndayënga , magos ca uabáinënga , canÿe bëts puebloye Jerusalén ca uabáinoye tmojánashjajna .
(trg)="b.MAT.2.1.3"> Chënga tmojánabo shinÿe bocanoye luarëngocana .

(src)="b.MAT.2.2.1"> قائلين اين هو المولود ملك اليهود . فاننا رأينا نجمه في المشرق واتينا لنسجد له .
(trg)="b.MAT.2.2.1"> Jerusalenocna chënga , Heródesbioye tmojána y tmojanënoticiá : “ ¿ Ndayents̈e yojtsemna chë judiëngbe rey jtsemnama tojonÿná cha ca ?
(trg)="b.MAT.2.2.2"> Bëngbe luarëngoca shinÿe bocanoye chabe onÿnana estrella fsënjinÿe y as muents̈e cha jaboadórama tifjabo ca . ”

(src)="b.MAT.2.3.1"> فلما سمع هيرودس الملك اضطرب وجميع اورشليم معه .
(trg)="b.MAT.2.3.1"> Rey Herodes chca tojanuena ora , corente yojtsenócochinÿena , y nÿetsca chë Jerusalenents̈e oyenë́ngnaca .

(src)="b.MAT.2.4.1"> فجمع كل رؤساء الكهنة وكتبة الشعب وسألهم اين يولد المسيح .
(trg)="b.MAT.2.4.1"> Chents̈ana chë rey tojánachembo nÿetsca chë judiëngbe bachnangbe amë́ndayënga y chë judiëngbe ley abuátambayënga jenoyeunayëngama .
(trg)="b.MAT.2.4.2"> Mënts̈á tojanatjá : — ¿ Ndayents̈e chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná , chë Cristo ca uabainá , jónÿnama ibomna ca ?

(src)="b.MAT.2.5.1"> فقالوا له في بيت لحم اليهودية . لانه هكذا مكتوب بالنبي .
(trg)="b.MAT.2.5.1"> Chënga tmojanjuá : — Judeoca , Belén pueblents̈e ca .
(trg)="b.MAT.2.5.2"> Bayté entsemna chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Miqueas mënts̈á tojanábema :

(src)="b.MAT.2.6.1"> وانت يا بيت لحم ارض يهوذا لست الصغرى بين رؤساء يهوذا . لان منك يخرج مدبر يرعى شعبي اسرائيل
(trg)="b.MAT.2.6.1"> Y ts̈ëngaftanga , Judeoca Belenents̈e oyenënga , canÿe mandayá ts̈ëngaftangbents̈ana echanjabo .
(trg)="b.MAT.2.6.2"> Cha nÿetsca chë Judeoca mándayëngbiama más uamaná echántsemna , y ats̈be ents̈anga Israeloca echántsanÿena .
(trg)="b.MAT.2.6.3"> Chíyeca ts̈ëngaftangbe pueblo ndoñe nÿe bats̈á uámana pueblo quenátsmëna ca .

(src)="b.MAT.2.7.1"> حينئذ دعا هيرودس المجوس سرّا وتحقق منهم زمان النجم الذي ظهر .
(trg)="b.MAT.2.7.1"> Chora Herodes iytëcana chë maguënga tojánachembo y cuedádoca tojanatjá ntseco ora chë estrella tmojáninÿama .

(src)="b.MAT.2.8.1"> ثم ارسلهم الى بيت لحم وقال اذهبوا وافحصوا بالتدقيق عن الصبي . ومتى وجدتموه فاخبروني لكي آتي انا ايضا واسجد له .
(trg)="b.MAT.2.8.1"> Herodes chë soyënga yojtsetáts̈ëmbo ora , Belenoye chë maguënga tojanichamó , y mënts̈á tojanë́yana : “ Choye motsajna y ts̈abá chë s̈es̈ona s̈mochjánguango .
(trg)="b.MAT.2.8.2"> Chas̈mojínÿena ora , s̈mochjabëuenaye , as áts̈naca chayobená jama chë s̈es̈ona jadórama ca . ”

(src)="b.MAT.2.9.1"> فلما سمعوا من الملك ذهبوا واذا النجم الذي رأوه في المشرق يتقدمهم حتى جاء ووقف فوق حيث كان الصبي .
(trg)="b.MAT.2.9.1"> Rey Herodes chë soyënga tojánëyanents̈ana , chë maguënga tmojtsatanoñe .
(trg)="b.MAT.2.9.2"> Chora cachiñe tmojtaninÿe chë chëngbe luarëngoca tmojáninÿe estrella y yojtsanebnatsana chë s̈es̈ona yojtsemnë́ntscoñe .
(trg)="b.MAT.2.9.3"> Chents̈a juatsbuacá chë estrella yojójayiye .

(src)="b.MAT.2.10.1"> فلما رأوا النجم فرحوا فرحا عظيما جدا .
(trg)="b.MAT.2.10.1"> Chë maguënga chë estrella tmojáninÿe orna , corente oyejuayënga imojtsemna .

(src)="b.MAT.2.11.1"> وأتوا الى البيت ورأوا الصبي مع مريم امه . فخروا وسجدوا له . ثم فتحوا كنوزهم وقدموا له هدايا ذهبا ولبانا ومرّا .
(trg)="b.MAT.2.11.1"> Chë yebnoye tmojánamashjna ora , chë s̈es̈ona tmojáninÿe chabe mamá Maríaftaca .
(trg)="b.MAT.2.11.2"> Chorna , tmojanoshaments̈é y chë s̈es̈onatema tmojanadorá .
(trg)="b.MAT.2.11.3"> Chora chëngbe cajontémënga tmojanëtsë́caca y tmojanats̈tá castellano , incienso y canÿe botamana uanguëts̈e soye , mirra ca uabáiniye .

(src)="b.MAT.2.12.1"> ثم اذ أوحي اليهم في حلم ان لا يرجعوا الى هيرودس انصرفوا في طريق اخرى الى كورتهم
(trg)="b.MAT.2.12.1"> Chents̈ana , mo canÿe otjenayoquëcá Bëngbe Bëtsá chë maguënga tojanabuayená rey Herodesbiajana ndoñe chamondesshëcuanama .
(trg)="b.MAT.2.12.2"> As chënga chents̈ana inÿe benachëjana cachëngbe luarëngoye tmojésanshëcuana .

(src)="b.MAT.2.13.1"> وبعدما انصرفوا اذا ملاك الرب قد ظهر ليوسف في حلم قائلا قم وخذ الصبي وامه واهرب الى مصر وكن هناك حتى اقول لك . لان هيرودس مزمع ان يطلب الصبي ليهلكه .
(trg)="b.MAT.2.13.1"> Chë maguënga tmojtsatanoñe ora , otjénayoca José canÿe Bëngbe Bëtsabe ángelbioye tbojáninÿe y cha mënts̈á tbojaniyana : “ Motsbaná , chë s̈es̈onatema y chabe mamá mesë́biats̈e y Egiptoye motsachá .
(trg)="b.MAT.2.13.2"> Herodes chë s̈es̈onatema bochanjánguango jtsóbama , chíyeca choca cochtsoquedañe ats̈e chacbochjábuayenantscuana ca . ”

(src)="b.MAT.2.14.1"> فقام واخذ الصبي وامه ليلا وانصرف الى مصر .
(trg)="b.MAT.2.14.1"> As José tojantsbaná , chë s̈es̈onatema y chabe mamá tojesanë́biats̈e y ibeta Egiptó benache tojë́ftsanbocna .

(src)="b.MAT.2.15.1"> وكان هناك الى وفاة هيرودس . لكي يتم ما قيل من الرب بالنبي القائل من مصر دعوت ابني
(trg)="b.MAT.2.15.1"> Y choca imojtsanomñe Herodes tojanóbanëntscuana .
(trg)="b.MAT.2.15.2"> Chca tojanopasá , cachcá chaotsemnama nts̈amo Bëngbe Bëtsá chabe juabna oyebuambnayabiajana tojanayancá .
(trg)="b.MAT.2.15.3"> Chë oyebuambnayá mënts̈á tojánayana : “ Egiptocana ats̈be uaquiñá sënjanchembo ca . ”

(src)="b.MAT.2.16.1"> حينئذ لما رأى هيرودس ان المجوس سخروا به غضب جدا . فارسل وقتل جميع الصبيان الذين في بيت لحم وفي كل تخومها من ابن سنتين فما دون بحسب الزمان الذي تحققه من المجوس .
(trg)="b.MAT.2.16.1"> Chë maguënga tmojtsaningñema Herodes tojántats̈ëmbona ora , puerte tbojánetna , y tojanmandá lempe jtsëbáyama base boyabásetemënga uta uata bomnënga y cabá uta uata ndbomnënga , Belén y chë juachañe pueblënguents̈ënga .
(trg)="b.MAT.2.16.2"> Uta uatama cha tojanjuabó , er uta uata yojtsemna chë maguënga chë estrella tmojáninÿama .

(src)="b.MAT.2.17.1"> حينئذ تم ما قيل بارميا النبي القائل .
(trg)="b.MAT.2.17.1"> Nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Jeremías tojanoyebuambacá , cachcá tojanochnëngo :

(src)="b.MAT.2.18.1"> صوت سمع في الرامة نوح وبكاء وعويل كثير . راحيل تبكي على اولادها ولا تريد ان تتعزى لانهم ليسوا بموجودين
(trg)="b.MAT.2.18.1"> Ramá ca uabaina pueblents̈e canÿe oyebuambnayana tmojanuena , ngménaca os̈achiyana y becá tsets̈anánaca oyebuambnayana .
(trg)="b.MAT.2.18.2"> Raquel yojamna chabe básengbiama os̈achiyiñe , pero ndoñe yontsebos̈e chamuatebiajuama , chabe básenga ya obanënga causa ca — cha tojanábema .

(src)="b.MAT.2.19.1"> فلما مات هيرودس اذا ملاك الرب قد ظهر في حلم ليوسف في مصر
(trg)="b.MAT.2.19.1"> José cabá Egiptoca yojtsomñe ora , Herodes tojanóbana .
(trg)="b.MAT.2.19.2"> Chents̈ana , otjénayoca José canÿe Bëngbe Bëtsabe ángelbioye tbojáninÿe y cha mënts̈á tbojaniyana :

(src)="b.MAT.2.20.1"> قائلا . قم وخذ الصبي وامه واذهب الى ارض اسرائيل . لانه قد مات الذين كانوا يطلبون نفس الصبي .
(trg)="b.MAT.2.20.1"> “ Motsbaná , chë s̈es̈onatema y chabe mamá mesë́biats̈e y Israeloye cochtá .
(trg)="b.MAT.2.20.2"> Chë s̈es̈onatema jóbama bos̈ënga ya obanënga montsemna ca . ”

(src)="b.MAT.2.21.1"> فقام واخذ الصبي وامه وجاء الى ارض اسرائيل .
(trg)="b.MAT.2.21.1"> As José tojantsbaná y chë s̈es̈onatema y chabe mamá Israel luaroye tojtésanëbiats̈e .

(src)="b.MAT.2.22.1"> ولكن لما سمع ان ارخيلاوس يملك على اليهودية عوضا عن هيرودس ابيه خاف ان يذهب الى هناك . واذ أوحي اليه في حلم انصرف الى نواحي الجليل .
(trg)="b.MAT.2.22.1"> Arquelao Judeoca yojanmánda chabe taitá Heródesbe cuentiñe , y José chca tojántats̈ëmbona orna , yojtsauatja choye jama .
(trg)="b.MAT.2.22.2"> Pero otjénayoca Bëngbe Bëtsá Josébioye tbojanbuayená ; chíyeca Josena Galilea ca uabaina luaroye tojána .

(src)="b.MAT.2.23.1"> وأتى وسكن في مدينة يقال لها ناصرة . لكي يتم ما قيل بالانبياء انه سيدعى ناصريا
(trg)="b.MAT.2.23.1"> Choye tojánashjango ora , José tojána canÿe pueblo Nazaret ca uabáinoye chents̈e joyénanama .
(trg)="b.MAT.2.23.2"> Chca tojanochnëngo cachcá chaotsemnama nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga tmojanayancá .
(trg)="b.MAT.2.23.3"> Chënga tmojánayana : “ Nazaretocá ca Jesús mochantsábobaina ca . ”

(src)="b.MAT.3.1.1"> وفي تلك الايام جاء يوحنا المعمدان يكرز في برية اليهودية .
(trg)="b.MAT.3.1.1"> Chë tempo , Juan chë Ubayaná , ents̈anga ndoyena luaroye Judeoca tojánbocna , Bëngbe Bëtsabe soyëngama jábuayenama .

(src)="b.MAT.3.2.1"> قائلا توبوا لانه قد اقترب ملكوت السموات .
(trg)="b.MAT.3.2.1"> Mënts̈á cha yojanëtsëtsnaye : “ Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana ya echanjóshjango .
(trg)="b.MAT.3.2.2"> Ngménaca s̈mochtenójuaboye ts̈ëngaftangbe bacna soyëngama y chca amana s̈mochtsajbaná y Bëngbe Bëtsabe benache s̈mochtishache ca . ”

(src)="b.MAT.3.3.1"> فان هذا هو الذي قيل عنه باشعياء النبي القائل صوت صارخ في البرية اعدوا طريق الرب . اصنعوا سبله مستقيمة .
(trg)="b.MAT.3.3.1"> Juan yojamna canÿa ndabiama chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías mënts̈á tojánayana : Ents̈anga ndoyena luaroca canÿa enduáyebuache : “ Bëngbe Utabná echanjabo ca ; mo nda canÿe benache tojtseprontacá canÿe uámana ents̈á jashjanguama , ts̈ëngaftángnaca cachcá , Bëngbe Utabná jabama ainaniñe ts̈abe juabnë́ngaca s̈mochtseprontana ca ” — cha tojánayana .

(src)="b.MAT.3.4.1"> ويوحنا هذا كان لباسه من وبر الابل وعلى حقويه منطقة من جلد . وكان طعامه جرادا وعسلا بريا .
(trg)="b.MAT.3.4.1"> Juanbe ents̈ayá inauapormana camellbe stjënasheca y bobache yojanasnana .
(trg)="b.MAT.3.4.2"> Cha inasaye chapulinatémënga y tjoca tjouangbe méloye .

(src)="b.MAT.3.5.1"> حينئذ خرج اليه اورشليم وكل اليهودية وجميع الكورة المحيطة بالاردن .
(trg)="b.MAT.3.5.1"> Jerusalenoca ents̈anga , nÿetsca Judea luarents̈a ents̈anga y chë Jordán ca uabaina béjaye béconana oyenënga imojánbocana Juan joyeunayama .

(src)="b.MAT.3.6.1"> واعتمدوا منه في الاردن معترفين بخطاياهم
(trg)="b.MAT.3.6.1"> Bëngbe Bëtsábioye chëngbe bacna soyëngama jaimpáda chents̈ana , Juan chë Jordán béjayiñe chënga yojanëbáyana .

(src)="b.MAT.3.7.1"> فلما رأى كثيرين من الفريسيين والصدوقيين ياتون الى معموديته قال لهم يا اولاد الافاعي من اراكم ان تهربوا من الغضب الآتي .
(trg)="b.MAT.3.7.1"> Pero Juan tojáninÿe ba fariseunga y saduceunga cha chaubáyama tmojánama .
(trg)="b.MAT.3.7.2"> Chënga imojamna chë judië́ngbeñe uánatsanënga Bëngbe Bëtsá ndoñe corente ntseyeunanama ; as chora tojanë́yana : “ ¡ Mëts̈cuaye ents̈anga !
(trg)="b.MAT.3.7.3"> ¿ Nda tcmënjáuyana chë echanjóshjango uabouana castigüents̈ana s̈mochjotsbocá ca ?

(src)="b.MAT.3.8.1"> فاصنعوا اثمارا تليق بالتوبة .
(trg)="b.MAT.3.8.1"> Bëngbe Bëtsábeñe ndegombre os̈buáchiyënga s̈mochtsemna , as chca chaotsinÿna chë bacna soyënga amana ts̈ëngaftanga ndegombre s̈mojtsajbanama .

(src)="b.MAT.3.9.1"> ولا تفتكروا ان تقولوا في انفسكم لنا ابراهيم ابا . لاني اقول لكم ان الله قادر ان يقيم من هذه الحجارة اولادا لابراهيم .
(trg)="b.MAT.3.9.1"> Y ndoñe s̈mattsejuabnaye cach ts̈ëngaftangbiama jayanama : ‘ Abrahámbents̈ana ents̈anga fsëndmëna ca ’ .
(trg)="b.MAT.3.9.2"> Er ats̈e s̈cuayana , Bëngbe Bëtsá quem ndëts̈béngacnaca Abrahámbents̈ana ents̈anga nanjábiama .

(src)="b.MAT.3.10.1"> والآن قد وضعت الفاس على اصل الشجر . فكل شجرة لا تصنع ثمرا جيدا تقطع وتلقى في النار .
(trg)="b.MAT.3.10.1"> Chë tats̈nía ya entsaprontana chë betiyeshënga tbëtëjëngocana jtseshatë́tsets̈ama .
(trg)="b.MAT.3.10.2"> Ndaye betiye ndoñe tontseshajo , jtseshatëts̈ana y iñoye jtsatmets̈ana .
(trg)="b.MAT.3.10.3"> Ts̈ëngaftangaftácnaca cachcá , ts̈abe soyënga ndoñe s̈montsamëse , Bëngbe Bëtsá cmochanjácastigaye .

(src)="b.MAT.3.11.1"> انا اعمدكم بماء للتوبة . ولكن الذي يأتي بعدي هو اقوى مني الذي لست اهلا ان احمل حذاءه . هو سيعمدكم بالروح القدس ونار .
(trg)="b.MAT.3.11.1"> “ Ndegombre , ats̈na béjayeca cbondubáyana Bëngbe Bëtsabe benache chas̈muatishachama .
(trg)="b.MAT.3.11.2"> Pero chë ats̈be ústonoye echanjabá , ats̈biama más obenana bomná comna , y ats̈e merecido taitsatobuajoñe ni mo chabe shecochëtjonëshe jtsámbañama .
(trg)="b.MAT.3.11.3"> Chë chabe benache aíñe chamojtishachëngbiama Bëngbe Bëtsá echanjama chë echanjabábeyeca , chë Uámana Espíritu chëngbe ainaniñe cháuamashënguama .
(trg)="b.MAT.3.11.4"> Pero chë benache ndoñe chamontishachëngbiamna , Bëngbe Bëtsá echanjama chë echanjabábeyeca , corente castigánënga chamotsemnama , mo iñeshequëcá .

(src)="b.MAT.3.12.1"> الذي رفشه في يده وسينقي بيدره ويجمع قمحه الى المخزن . واما التبن فيحرقه بنار لا تطفأ
(trg)="b.MAT.3.12.1"> Canÿe ents̈á chabe mëts̈tá cucuats̈iñe jiyëbana , chabe trigo jtsóbobemana y chë ndoservena shácuanënga jtsejashtsëtsana .
(trg)="b.MAT.3.12.2"> Chabe trigo chë grano uaquëcjnaye tsañe jtsabuájuana , y chë ndoservena shácuanëngna iñoye jtsatmets̈ana .
(trg)="b.MAT.3.12.3"> Cachcá , chë ats̈be ústonoye echanjabana , chë ts̈abe ents̈anga echanjúbuaja , y chë bacna ents̈angna canÿe íñeshiñe echantsacastígaye , y chë iñe ndocna te queochátsfsana ca ” — cha tojanë́yana .

(src)="b.MAT.3.13.1"> حينئذ جاء يسوع من الجليل الى الاردن الى يوحنا ليعتمد منه .
(trg)="b.MAT.3.13.1"> As Jesús , Galileocana tojána Jordán béjayoye , Juan yojtsemnoye , cha chabuábayama .

(src)="b.MAT.3.14.1"> ولكن يوحنا منعه قائلا انا محتاج ان اعتمد منك وانت تأتي اليّ .
(trg)="b.MAT.3.14.1"> Pero Juan ndoñe yontsebos̈e Jesús juabáyama , y mënts̈á tbojaniyana : — Ats̈e s̈ontsemna aca chas̈cuabaye , y ¿ más ats̈e aca cbochjuabaye ca ?

(src)="b.MAT.3.15.1"> فاجاب يسوع وقال له اسمح الآن . لانه هكذا يليق بنا ان نكمل كل بر . حينئذ سمح له .
(trg)="b.MAT.3.15.1"> Chora Jesús tbojanjuá : — Morna chca chaotsemna .
(trg)="b.MAT.3.15.2"> Entsemna lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojamandacá jobedésana ca .
(trg)="b.MAT.3.15.3"> As Juan yojouena Jesús juabáyama .

(src)="b.MAT.3.16.1"> فلما اعتمد يسوع صعد للوقت من الماء . واذا السموات قد انفتحت له فرأى روح الله نازلا مثل حمامة وآتيا عليه .
(trg)="b.MAT.3.16.1"> Jesús ya uabainá yojtsemna ora , chë buyeshoicana tojtanshë́bëbocna .
(trg)="b.MAT.3.16.2"> Chorna Jesús tsbanánoye yojontjes̈iye y tojáninÿe chë celoca atëfjniñe y chë Uámana Espíritu mo canÿe palomatemcá chábioye yojtsastjajuana .

(src)="b.MAT.3.17.1"> وصوت من السموات قائلا هذا هو ابني الحبيب الذي به سررت
(trg)="b.MAT.3.17.1"> Chora celocana Bëngbe Bëtsá mënts̈á tojánayana : “ Mua ats̈be bonshana uaquiñá endmëna .
(trg)="b.MAT.3.17.2"> Chabiama corente sëntsoyejuá ca . ”

(src)="b.MAT.4.1.1"> ثم أصعد يسوع الى البرية من الروح ليجرب من ابليس .
(trg)="b.MAT.4.1.1"> Chents̈ana chë Uámana Espíritu ents̈anga ndoyena luaroye Jesús tbojanánatse , as Satanás chauábama cha jisháchichiyama .

(src)="b.MAT.4.2.1"> فبعدما صام اربعين نهارا واربعين ليلة جاع اخيرا .
(trg)="b.MAT.4.2.1"> Chents̈e canta bnë́tsana te y canta bnë́tsana ibeta ntjascá tbojanjétana ; chíyeca chora tbojaneshë́ntsena .

(src)="b.MAT.4.3.1"> فتقدم اليه المجرب وقال له ان كنت ابن الله فقل ان تصير هذه الحجارة خبزا .
(trg)="b.MAT.4.3.1"> As Satanás tbojanobobeconá y tbojaniyana : — Aca ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá tcomnëse , momandá quem ndëts̈benga tandës̈e chaobiama ca .

(src)="b.MAT.4.4.1"> فاجاب وقال مكتوب ليس بالخبز وحده يحيا الانسان بل بكل كلمة تخرج من فم الله .
(trg)="b.MAT.4.4.1"> Pero Jesús tbojanjuá : — Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana : “ Ents̈á nÿe tandë́s̈eca ndoñe vida ntsebomnana , sinó ents̈á endobena jtsiyenana lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojayancá tbojtseyeunanëse ca . ”

(src)="b.MAT.4.5.1"> ثم اخذه ابليس الى المدينة المقدسة واوقفه على جناح الهيكل .
(trg)="b.MAT.4.5.1"> Chents̈ana Satanás , Jerusalén , chë uámana bëts pueblo ca uabáinoye Jesús tbojanánatse , y chë Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈e chë más tsbanánoca tbojanatsá .

(src)="b.MAT.4.6.1"> وقال له ان كنت ابن الله فاطرح نفسك الى اسفل . لانه مكتوب انه يوصي ملائكته بك . فعلى اياديهم يحملونك لكي لا تصدم بحجر رجلك .
(trg)="b.MAT.4.6.1"> Chents̈e Satanás mënts̈á tbojaniyana : — Aca ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá tcomnëse , muents̈ana fshantsoye montsënja , er Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayana : Bëngbe Bëtsá chabe angelënga echanjichamuá , chacmotsinÿenama .
(trg)="b.MAT.4.6.2"> Chënga buacuats̈ë́ngaca cmochanjishache , shecuats̈e ndëts̈beñe ndocá chacondomama ca — cha tbojaniyana .

(src)="b.MAT.4.7.1"> قال له يسوع مكتوب ايضا لا تجرب الرب الهك .
(trg)="b.MAT.4.7.1"> Chora Jesús tbojanjuá : — Cach Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana : “ Ndoñe matsbos̈ana acbe Bëtsá chë Utabná bacna soyëngama jacochënguama ca . ”

(src)="b.MAT.4.8.1"> ثم اخذه ايضا ابليس الى جبل عال جدا واراه جميع ممالك العالم ومجدها .
(trg)="b.MAT.4.8.1"> Cabana , Satanás tbojanánatse canÿe bëts tjoye y betsco nÿetsca quem luarents̈a amëndayëngbenache y chents̈a nÿetsca uámana soyënga Jesúsbioye tbojaninÿinÿé .

(src)="b.MAT.4.9.1"> وقال له اعطيك هذه جميعها ان خررت وسجدت لي .
(trg)="b.MAT.4.9.1"> As Satanás tbojaniyana : — Aca chacojoshëntsaments̈é y chas̈cojadorase , lempe chë soyënga cbochjats̈taye ca .

(src)="b.MAT.4.10.1"> حينئذ قال له يسوع اذهب يا شيطان . لانه مكتوب للرب الهك تسجد واياه وحده تعبد .
(trg)="b.MAT.4.10.1"> Y Jesús tbojanjuá : — ¡ Satanás , áts̈bents̈ana mojuaná !
(trg)="b.MAT.4.10.2"> Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana : “ Bëngbe Bëtsá cochtsadorana y nÿe cha cochtseservena ca . ”

(src)="b.MAT.4.11.1"> ثم تركه ابليس واذا ملائكة قد جاءت فصارت تخدمه
(trg)="b.MAT.4.11.1"> As Satanás cachcá tbojanonÿá .
(trg)="b.MAT.4.11.2"> Cachora Bëngbe Bëtsábiocana angelotémënga tmojánabo Jesús jtseservénama .

(src)="b.MAT.4.12.1"> ولما سمع يسوع ان يوحنا اسلم انصرف الى الجليل .
(trg)="b.MAT.4.12.1"> Juan chë Ubayaná cárceloye tmojanëtámiama Jesús tojanuena ora , Galilea luaroye cha tojtaná .

(src)="b.MAT.4.13.1"> وترك الناصرة واتى فسكن في كفرناحوم التي عند البحر في تخوم زبولون ونفتاليم .
(trg)="b.MAT.4.13.1"> Pero ndoñe tonjanoquedá Nazaret pueblents̈e , sinó Capernaumoca , uafjajónaye tsachañe ; choye tojána joyénanama , chë uámana bëts taitata Zabulón y Neftalibe luariñe .

(src)="b.MAT.4.14.1"> لكي يتم ما قيل باشعياء النبي القائل .
(trg)="b.MAT.4.14.1"> Chca tojanochnëngo , cachcá chaotsemnama nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías tojanayancá .
(trg)="b.MAT.4.14.2"> Isaías tojánayana :

(src)="b.MAT.4.15.1"> ارض زبولون وارض نفتاليم طريق البحر عبر الاردن جليل الامم .
(trg)="b.MAT.4.15.1"> Zabulón y Neftalibe luare , Jordán béjaye chenguánoica , uafjajónaye tsachañe ; Galilea luariñe , ndoñe judío ents̈anga oyenents̈e .

(src)="b.MAT.4.16.1"> الشعب الجالس في ظلمة ابصر نورا عظيما . والجالسون في كورة الموت وظلاله اشرق عليهم نور .
(trg)="b.MAT.4.16.1"> Chë mo ibetiñe cuaftsiyencá imojoyena ents̈anga , Bëngbe Bëtsabe soyënga nduabuatma causa , tmojinÿe canÿa ents̈angbe juabnënga binÿnayá .
(trg)="b.MAT.4.16.2"> Chë chëngbe juabnënga binÿnayá entsebuashinÿinÿana chë Bëngbe Bëtsábioye nduabuatmëngbiama , y chë causa chabiama imomna mo obanëngcá , ndoñe binÿniñe jtsiyenëse ca — cha tojanábema .

(src)="b.MAT.4.17.1"> من ذلك الزمان ابتدأ يسوع يكرز ويقول توبوا لانه قد اقترب ملكوت السموات
(trg)="b.MAT.4.17.1"> Cach orscana Jesús tojanonts̈é ents̈anga jábuayenama : “ Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana ya echanjóshjango .
(trg)="b.MAT.4.17.2"> Ngménaca s̈mochtenójuaboye ts̈ëngaftangbe bacna soyëngama y chca amana s̈mochtsajbaná ca . ”

(src)="b.MAT.4.18.1"> واذ كان يسوع ماشيا عند بحر الجليل ابصر اخوين سمعان الذي يقال له بطرس واندراوس اخاه يلقيان شبكة في البحر فانهما كانا صيادين .
(trg)="b.MAT.4.18.1"> Canÿe te , Jesús chë Galilea uafjajónaye tsachajana yojtsaye y ndeolpe uta boyabásata tojanÿe : canÿa yojamna Simón , chë Pedro cánaca uabainá , y chabe uabentsá Andrés .
(trg)="b.MAT.4.18.2"> Chatna atarraiëshangá ibnetsashbuétsets̈añe , er beonga ashebuánayata ibnamna .

(src)="b.MAT.4.19.1"> فقال لهما هلم ورائي فاجعلكما صيادي الناس .
(trg)="b.MAT.4.19.1"> Jesús tojanë́yana : “ Ats̈eftaca mabata ; ats̈e cbochanjábiama Bëngbe Bëtsabiama ents̈anga anguayata , y morscana nÿe beonga ashebuánayata ya ndoñe ques̈ochátsmëna ca . ”

(src)="b.MAT.4.20.1"> فللوقت تركا الشباك وتبعاه .
(trg)="b.MAT.4.20.1"> Cachora chatbe atarraiëshangá cachcá tbojésanaboshjuana y Jesús tmojanasto .

(src)="b.MAT.4.21.1"> ثم اجتاز من هناك فرأى اخوين آخرين يعقوب بن زبدي ويوحنا اخاه في السفينة مع زبدي ابيهما يصلحان شباكهما فدعاهما .
(trg)="b.MAT.4.21.1"> Y más chcoye , Jesús inÿe uta cats̈átata tojánanÿe : Santiago y Juan , chë Zebedeobe uaquiñata .
(trg)="b.MAT.4.21.2"> Chata ibojtsomñe canÿe barquë́shañe , chatbe taitáftaca , chëngbe atarraiëshangá atapórmayiñe .
(trg)="b.MAT.4.21.3"> Jesús tojánachembo ,

(src)="b.MAT.4.22.1"> فللوقت تركا السفينة واباهما وتبعاه
(trg)="b.MAT.4.22.1"> y cachora chë barquë́sha tbojésanaboshjona , chë taitá cachents̈e imojéseboshjona y Jesús tmojanasto .

(src)="b.MAT.4.23.1"> وكان يسوع يطوف كل الجليل يعلم في مجامعهم ويكرز ببشارة الملكوت ويشفي كل مرض وكل ضعف في الشعب .
(trg)="b.MAT.4.23.1"> Jesús nÿets Galilea luarëjana yojánana , chents̈e judiëngbe enefjuana yebnënguenache abuátambaye .
(trg)="b.MAT.4.23.2"> Chë ts̈abe noticiënga Bëngbe Bëtsabe amë́ndayama ents̈anga yojanabuayiyná y nÿetsca s̈ocanëngama y tsets̈anëngama yojánashnaye .

(src)="b.MAT.4.24.1"> فذاع خبره في جميع سورية . فاحضروا اليه جميع السقماء المصابين بامراض واوجاع مختلفة والمجانين والمصروعين والمفلوجين فشفاهم .
(trg)="b.MAT.4.24.1"> Nÿets Siria luarëjana ents̈anga cha imojtsebáyana .
(trg)="b.MAT.4.24.2"> As ents̈anga nÿetsca s̈ocana bomnënga Jesúsbioye imojtsënachaye : s̈oquënga y tsets̈anana bomnënga , bacna bayëjbe juabna uambayënga , ataque osháchichanënga y jama ndobenënga .
(trg)="b.MAT.4.24.3"> Jesús nÿetscanga yojánashnaye .

(src)="b.MAT.4.25.1"> فتبعته جموع كثيرة من الجليل والعشر المدن واورشليم واليهودية ومن عبر الاردن
(trg)="b.MAT.4.25.1"> Mallajta ents̈anga Galileocana , Decápolis luarocana , Jerusalenocana , Judeocana y chë Jordán béjaye chenguanoicana Jesús imojústona .

(src)="b.MAT.5.1.1"> ولما رأى الجموع صعد الى الجبل . فلما جلس تقدم اليه تلاميذه .
(trg)="b.MAT.5.1.1"> Jesús chë mallajta ents̈anga tojánanÿe ora , batsjoye tojántsjua y tojanótbema .
(trg)="b.MAT.5.1.2"> Chabe ústonënga tmojanobobeconá y

(src)="b.MAT.5.2.1"> ففتح فاه وعلمهم قائلا .
(trg)="b.MAT.5.2.1"> Jesús tojanonts̈é mënts̈á jabuátambana :

(src)="b.MAT.5.3.1"> طوبى للمساكين بالروح . لان لهم ملكوت السموات .
(trg)="b.MAT.5.3.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë Bëngbe Bëtsabe soyënga ts̈a imuajaboto ca juabnayënga .
(trg)="b.MAT.5.3.2"> Chca ents̈anga mochántsemna chë Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca mochtsiyenënga .

(src)="b.MAT.5.4.1"> طوبى للحزانى . لانهم يتعزون .
(trg)="b.MAT.5.4.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë mondbétsos̈achiyënga ; chënga Bëngbe Bëtsá entsëjabuáchana ngménaca ndoñe chamondë́tsemnama .

(src)="b.MAT.5.5.1"> طوبى للودعاء . لانهم يرثون الارض .
(trg)="b.MAT.5.5.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë uámanënga ndoñe mondbétsenobiamnayënga , er chënga mo chëngbe otocana soycá quem luare mochanjóyëngacñe .

(src)="b.MAT.5.6.1"> طوبى للجياع والعطاش الى البر . لانهم يشبعون .
(trg)="b.MAT.5.6.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈ënga .
(trg)="b.MAT.5.6.2"> Chëngbe bos̈ana entsemna mo chë oshëntsiyá y uajuendayabe bos̈ancá .
(trg)="b.MAT.5.6.3"> Chë nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈ënga mochanjobenaye jëftsinÿana lempe nts̈amo tmojtsebos̈cá .

(src)="b.MAT.5.7.1"> طوبى للرحماء . لانهم يرحمون .
(trg)="b.MAT.5.7.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë ínÿengbiama ongmiayënga , er Bëngbe Bëtsá chëngbiama bochanjóngmia .

(src)="b.MAT.5.8.1"> طوبى للانقياء القلب . لانهم يعاينون الله .
(trg)="b.MAT.5.8.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë nÿe ts̈abe juabnënga ainaniñe bomnënga ; chënga Bëngbe Bëtsá mochanjinÿe .

(src)="b.MAT.5.9.1"> طوبى لصانعي السلام . لانهم ابناء الله يدعون .
(trg)="b.MAT.5.9.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë nÿetscanga natjë́mbana chamotsiyenama amënga , er chënga Bëngbe Bëtsabe básenga ca mochantsabaina .

(src)="b.MAT.5.10.1"> طوبى للمطرودين من اجل البر . لان لهم ملكوت السموات .
(trg)="b.MAT.5.10.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë ínÿenga tmojama chamotsesufrínënga , nts̈amo Bëngbe Bëtsá yobos̈cá bétsamama ; chca ents̈anga mochántsemna chë Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca mochtsiyenënga .

(src)="b.MAT.5.11.1"> طوبى لكم اذا عيّروكم وطردوكم وقالوا عليكم كل كلمة شريرة من اجلي كاذبين .
(trg)="b.MAT.5.11.1"> “ Puerte oyejuayënga ts̈ëngaftanga s̈mochtsemna , ents̈anga chacmojoyánguango y chacmojtsë́camena ora y nÿetscna soyë́ngaca chacmojtsëbuayatsenaye ora , ats̈be ústonënga bétsemnama .

(src)="b.MAT.5.12.1"> افرحوا وتهللوا . لان اجركم عظيم في السموات . فانهم هكذا طردوا الانبياء الذين قبلكم
(trg)="b.MAT.5.12.1"> Móyejuanga , puerte móyejuanga , ts̈ëngaftanga celoca becá s̈mochanjóyëngacñe .
(trg)="b.MAT.5.12.2"> Er nts̈amo ents̈anga ts̈ëngaftanga cmë́camena , cachcá chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayë́ngbioye , chë ts̈ëngaftangbe natsana monjaniyenë́ngbioye ents̈anga monjanë́camena ca ” — Jesús tojánayana .

(src)="b.MAT.5.13.1"> انتم ملح الارض . ولكن ان فسد الملح فبماذا يملح . لا يصلح بعد لشيء الا لان يطرح خارجا ويداس من الناس .
(trg)="b.MAT.5.13.1"> “ Ts̈ëngaftanga , quem luarents̈a ents̈anga jtsëjabuáchanëse s̈mojtsiyena , Bëngbe Bëtsabe soyënga chamotsetats̈ëmbuama , as chëngbiama s̈mochántsemna mo chë mënts̈ena ndoñe chaondóndbemama tcojatboto tamocá .
(trg)="b.MAT.5.13.2"> Pero chë tamó fténana tojtsóbemëse , ndoñe ntsopodénana tempcá sanana cachiñe jtëtsmënana .
(trg)="b.MAT.5.13.3"> Chca , ya tondayama ntsoservénana ; chíyeca chë tamó tsáshenoye jtsëts̈enana y ents̈anga jtsebotájayana .

(src)="b.MAT.5.14.1"> انتم نور العالم . لا يمكن ان تخفى مدينة موضوعة على جبل .
(trg)="b.MAT.5.14.1"> “ Ts̈ëngaftanga , nts̈amo ts̈abá yomncá s̈mojtsiyenëse , as quem luarents̈a ents̈angbiama s̈mochántsemna mo chë ibetiñe tojtsebínÿna soycá .
(trg)="b.MAT.5.14.2"> Canÿe bëts pueblo batsjo juatsbuañe tomnëse , ndoñe ntsopodénana iytëmencá jtsemnama .

(src)="b.MAT.5.15.1"> ولا يوقدون سراجا ويضعونه تحت المكيال بل على المنارة فيضيء لجميع الذين في البيت .
(trg)="b.MAT.5.15.1"> Canÿe uajuinÿanë́sha tcojuajuínÿena ora , ndoñe cajonëshe tajsoye jtsabuájuama , sinó tsbanánoca juajájuama , chca , nÿetsca ents̈anga chë yebnents̈e tmojtsemnëngbiama chaotsebínÿnama .

(src)="b.MAT.5.16.1"> فليضئ نوركم هكذا قدام الناس لكي يروا اعمالكم الحسنة ويمجدوا اباكم الذي في السموات
(trg)="b.MAT.5.16.1"> Cachcá ts̈ëngaftanga , ents̈angbe delante mo binÿnayëngcá s̈mochtsemna , as chënga ts̈ëngaftanga ts̈abe soyënga s̈muamama chamuinÿama , y chca , chënga chamuinÿanÿé chë Taitá , Bëngbe Bëtsá celoca endmëná , corente uamaná y obená bétsemnama ca ” — Jesús tojánayana .

(src)="b.MAT.5.17.1"> لا تظنوا اني جئت لانقض الناموس او الانبياء . ما جئت لانقض بل لاكمّل .
(trg)="b.MAT.5.17.1"> “ Ndoñe s̈mattsejuabnaye , nts̈amo Moisesbe leyiñe iuayancá y chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga tmojanayancá jabétsepochocama ats̈e tijabo ca .
(trg)="b.MAT.5.17.2"> Ats̈e ndoñe chiyátabo chë soyënga jabétsepochocama , sinó jabábuayenama ndayá chë soyënga ndegombre bétsayanama .

(src)="b.MAT.5.18.1"> فاني الحق اقول لكم الى ان تزول السماء والارض لا يزول حرف واحد او نقطة واحدة من الناموس حتى يكون الكل .
(trg)="b.MAT.5.18.1"> Ndegombre s̈cuayana : Celoca y quem luare chaojëftsemnëntscuana , ndocná queochatobenaye ni canÿe punto , ni canÿe letra chë leyënguents̈ana jtsejuánana , lempe nts̈amo jochnënguama yomncá chaojtsemnëntscuana .

(src)="b.MAT.5.19.1"> فمن نقض احدى هذه الوصايا الصغرى وعلم الناس هكذا يدعى اصغر في ملكوت السموات . واما من عمل وعلّم فهذا يدعى عظيما في ملكوت السموات .
(trg)="b.MAT.5.19.1"> Chíyeca , nda nÿe mo canÿe mando chë leyënguiñe ndoñe tonjoyeuná cha , masque nÿe base soye chë mando tojtsemna , y chë ínÿenga cachcá tojtsabuatambá , cha Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca chë más nduamaná echántsemna .
(trg)="b.MAT.5.19.2"> Pero ndëmuanÿenga tmojtsama nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojamëndacá y chë ínÿenga cachcá chamotsamama tmojtsabuátambase , chënga Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca uámanënga mochántsemna .

(src)="b.MAT.5.20.1"> فاني اقول لكم انكم ان لم يزد بركم على الكتبة والفريسيين لن تدخلوا ملكوت السموات
(trg)="b.MAT.5.20.1"> Chë soyëngamna mënts̈á s̈cuayana : Ts̈ëngaftanga chë ley abuátambayënga y fariseúngbioye ndoñe s̈montsayënjanase , jtsamama nts̈amo Bëngbe Bëtsá tcmojamëndacá , ndocna te Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoye ques̈mochátamashjna .

(src)="b.MAT.5.21.1"> قد سمعتم انه قيل للقدماء لا تقتل . ومن قتل يكون مستوجب الحكم .
(trg)="b.MAT.5.21.1"> “ Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftangbe bëts taitanga tojanamëndacá : ‘ Ndoñe catjóba ca .
(trg)="b.MAT.5.21.2"> Chca ochjajnayá bontsemna jobuambayana chë ents̈angbiama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama endbayanabe delante , ndáyeca chca ca . ’

(src)="b.MAT.5.22.1"> واما انا فاقول لكم ان كل من يغضب على اخيه باطلا يكون مستوجب الحكم . ومن قال لاخيه رقا يكون مستوجب المجمع . ومن قال يا احمق يكون مستوجب نار جهنم .
(trg)="b.MAT.5.22.1"> Pero ats̈e s̈cuayana , nda cachabe cats̈átaftaca tbojetna , chánaca bontsemna jobuambayana chë ents̈angbiama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama endbayanabe delante , ndáyeca chca ca .
(trg)="b.MAT.5.22.2"> Nda cachabe cats̈átbioye puerte tbojtsáboyënja , cha bontsemna chë Sanedrín ca uabaina mándayëngbe delante jobuambayana ndáyeca chca ca ; y nda cachabe cats̈atbiama opjema ca tojayana , nts̈amo cha bétsamama , cha bontsemna chë infiernoca íñeshoye jama .