# agr/Aguaruna-NT.xml.gz
# fr/French.xml.gz


(src)="b.MAT.1.1.1"> Ju ainawai Jisukristu muunji aajakajua nuna daaji agatkamua duka .
(src)="b.MAT.1.1.2"> Nigka David , Abraham aina nu wegantu aajakuí .
(trg)="b.MAT.1.1.1"> Généalogie de Jésus Christ , fils de David , fils d`Abraham .

(src)="b.MAT.1.2.1"> Abragka uchijiyai Isaac , Isaaka uchijiyai Jacob , Jacopa uchijiyai Judá nuigtú yachi aidaushkam .
(trg)="b.MAT.1.2.1"> Abraham engendra Isaac ; Isaac engendra Jacob ; Jacob engendra Juda et ses frères ;

(src)="b.MAT.1.3.1"> Judá Tamarai akiauwai Faresan , Zarajai .
(src)="b.MAT.1.3.2"> Faresa uchijiyai Esrom , Esroma uchijiyai Aram .
(trg)="b.MAT.1.3.1"> Juda engendra de Thamar Pharès et Zara ; Pharès engendra Esrom ; Esrom engendra Aram ;

(src)="b.MAT.1.4.1"> Arama uchijiyai Aminadab , Aminadapa uchijiyai Naasón , Naasogka uchijiyai Salmón .
(trg)="b.MAT.1.4.1"> Aram engendra Aminadab ; Aminadab engendra Naasson ; Naasson engendra Salmon ;

(src)="b.MAT.1.5.1"> Salmón Rahapa juki akiauwai Boozan , Booz Rutan juki akiauwai Obetan , Obeta uchijiyai Isaí .
(trg)="b.MAT.1.5.1"> Salmon engendra Boaz de Rahab ; Boaz engendra Obed de Ruth ;

(src)="b.MAT.1.6.1"> Isaí uchijiyai apu David , tuja David Uriasa nuwe aajakua nuna jukí Salomogkan akiauwai .
(trg)="b.MAT.1.6.1"> Obed engendra Isaï ; Isaï engendra David .
(trg)="b.MAT.1.6.2"> Le roi David engendra Salomon de la femme d`Urie ;

(src)="b.MAT.1.7.1"> Salomogka uchijiyai Roboam , Roboama uchijiyai Abías , Abiasan uchijiyai Asa .
(trg)="b.MAT.1.7.1"> Salomon engendra Roboam ; Roboam engendra Abia ; Abia engendra Asa ;

(src)="b.MAT.1.8.1"> Asa uchijiyai Josafat , Josafata uchijiyai Joram , Jorama uchijiyai Uzías .
(trg)="b.MAT.1.8.1"> Asa engendra Josaphat ; Josaphat engendra Joram ; Joram engendra Ozias ;

(src)="b.MAT.1.9.1"> Uziasa uchijiyai Jotam , Jotama uchijiyai Acaz , Acaza uchijiyai Ezequías .
(trg)="b.MAT.1.9.1"> Ozias engendra Joatham ; Joatham engendra Achaz ; Achaz engendra Ézéchias ;

(src)="b.MAT.1.10.1"> Ezequiasa uchijiyai Manasés , Manasesa uchijiyai Amón , Amogka uchijiyai Josías .
(trg)="b.MAT.1.10.1"> Ézéchias engendra Manassé ; Manassé engendra Amon ; Amon engendra Josias ;

(src)="b.MAT.1.11.1"> Josiasa uchijiyai Jeconías nuigtú yachi aidaushkam , ditak akiinawajui Babilonianmaya aidau Israel aentsun achig yajuaku aina nunú tsawan jegatsaig .
(trg)="b.MAT.1.11.1"> Josias engendra Jéchonias et ses frères , au temps de la déportation à Babylone .

(src)="b.MAT.1.12.1"> Tuja Babilonia yajuakam batsamsag Jeconías akiauwai Salatielan , Salatiela uchijiyai Zorobabel .
(trg)="b.MAT.1.12.1"> Après la déportation à Babylone , Jéchonias engendra Salathiel ; Salathiel engendra Zorobabel ;

(src)="b.MAT.1.13.1"> Zorobabela uchijiyai Abiud , Abiuta uchijiyai Eliaquim , Eliaquima uchijiyai Azor .
(trg)="b.MAT.1.13.1"> Zorobabel engendra Abiud ; Abiud engendra Éliakim ; Éliakim engendra Azor ;

(src)="b.MAT.1.14.1"> Azora uchijiyai Sadoc , Sadoca uchijiyai Aquim , Aquima uchijiyai Eliud .
(trg)="b.MAT.1.14.1"> Azor engendra Sadok ; Sadok engendra Achim ; Achim engendra Éliud ;

(src)="b.MAT.1.15.1"> Eliuta uchijiyai Eleazar , Eleazara uchijiyai Matán , Matagka uchijiyai Jacob .
(trg)="b.MAT.1.15.1"> Éliud engendra Éléazar ; Éléazar engendra Matthan ; Matthan engendra Jacob ;

(src)="b.MAT.1.16.1"> Jacopa uchijiyai José , María aishi aajakua nunú ; tuja Maríayai akiinauwai Jisus , Apajuí awemamu taku Kristu tujakbauwa nu .
(trg)="b.MAT.1.16.1"> Jacob engendra Joseph , l`époux de Marie , de laquelle est né Jésus , qui est appelé Christ .

(src)="b.MAT.1.17.1"> Imaan aajakajua nunú Abragkai nagkamsa dekapa Davitai ejemak awai catorce aents , tuja Davitai nagkamsa dekapaja Babilonianmaya aidau Israel aentsun achijá yajuakajua nui ejemash catorce aents awai , aantsag Kristu akiinauwa imanui ejemashkam catorce aents awai .
(trg)="b.MAT.1.17.1"> Il y a donc en tout quatorze générations depuis Abraham jusqu`à David , quatorze générations depuis David jusqu`à la déportation à Babylone , et quatorze générations depuis la déportation à Babylone jusqu`au Christ .

(src)="b.MAT.1.18.1"> Jisukristu akiinatnai tibauk aatus aajakuí .
(src)="b.MAT.1.18.2"> José anagbauwai Marían Jisukristu dukují atinun , tujash Maríak eke nematsuk pujayatak Wakaní Pegkejin ejapjukui .
(trg)="b.MAT.1.18.1"> Voici de quelle manière arriva la naissance de Jésus Christ .
(trg)="b.MAT.1.18.2"> Marie , sa mère , ayant été fiancée à Joseph , se trouva enceinte , par la vertu du Saint Esprit , avant qu`ils eussent habité ensemble .

(src)="b.MAT.1.19.1"> Nuniktatman José dekaa , nigka aishmag pegkeg asa : Wakenmataik tikichish dekainatsaig idaisatjai , tiuwai .
(trg)="b.MAT.1.19.1"> Joseph , son époux , qui était un homme de bien et qui ne voulait pas la diffamer , se proposa de rompre secrètement avec elle .

(src)="b.MAT.1.20.1"> Aatus José anentaimas kanittaman , Apajuí aentsji nayaimpinmaya kajanum wantintuk : “ José David wegantu uchijiyah , utujimtsuk Maríak jukita , ame anagmamua duka .
(src)="b.MAT.1.20.2"> Ni ejapjuka nunak Wakaní Pegkeji egkemtukam ejapjuke ” , tiuwai .
(trg)="b.MAT.1.20.1"> Comme il y pensait , voici , un ange du Seigneur lui apparut en songe , et dit : Joseph , fils de David , ne crains pas de prendre avec toi Marie , ta femme , car l`enfant qu`elle a conçu vient du Saint Esprit ;

(src)="b.MAT.1.21.1"> “ Nunú uchi akiinkui adaikata Jisus , ni aentsú tudaujin tsagkujug uwemtikatin asamtai . ”
(trg)="b.MAT.1.21.1"> elle enfantera un fils , et tu lui donneras le nom de Jésus ; c`est lui qui sauvera son peuple de ses péchés .

(src)="b.MAT.1.22.1"> Ju aatus ejapjukua duka , duwik Apajuí etsegtin tibauwa nu uminbaunum nunikui , duka tawai :
(trg)="b.MAT.1.22.1"> Tout cela arriva afin que s`accomplît ce que le Seigneur avait annoncé par le prophète :

(src)="b.MAT.1.23.1"> “ Ejapjuktinai makichik muntsujut aentsú takashtai , nunik uchigmaktinai uchi aishmagkun , nunú adaikatnaitjume Emanuel ” , ( nunak : “ Apajuik jutiijai awai ” taku tawai ) .
(trg)="b.MAT.1.23.1"> Voici , la vierge sera enceinte , elle enfantera un fils , et on lui donnera le nom d`Emmanuel , ce qui signifie Dieu avec nous .

(src)="b.MAT.1.24.1"> Nu aatsa tima José shintaag , nayaimpinmaya aents tibaunak imatiksag umiak Maríanak niina jeen jukiuwai .
(trg)="b.MAT.1.24.1"> Joseph s`étant réveillé fit ce que l`ange du Seigneur lui avait ordonné , et il prit sa femme avec lui .

(src)="b.MAT.1.25.1"> Tujash dutika jukish Josek Maríajaig tsanigchauwai , eke uchi iwaiya nu akiintsaigkik , nuní pujai uchi akiinamtai adaikauwai Jisus .
(trg)="b.MAT.1.25.1"> Mais il ne la connut point jusqu`à ce qu`elle eût enfanté un fils , auquel il donna le nom de Jésus .

(src)="b.MAT.2.1.1"> Herodes Judea nugka apuji wajas pujai , nunú nugkanmag yaakat Belegnum Jisus akiinauwai .
(src)="b.MAT.2.1.2"> Nunik akiinamtai yaakat Jerusalegnum tikich nugkanmaya etsá minitaijin batsamin aidau kaunkajui .
(src)="b.MAT.2.1.3"> Nunú aents aidauk yacha yaya aidaun dekapawag diisag dekau aajakajui .
(trg)="b.MAT.2.1.1"> Jésus étant né à Bethléhem en Judée , au temps du roi Hérode , voici des mages d`Orient arrivèrent à Jérusalem ,

(src)="b.MAT.2.2.1"> Iman aidau Jerusalén jegawag iniimaidau : — ¿ Tuwí pujawa judío aidaun apuji atin uchi yamá akiina dusha ?
(src)="b.MAT.2.2.2"> Ii nugken etsá jintain pujusá yaya wainkamji , Apu akiintai wantinkatnai timawa nunú .
(src)="b.MAT.2.2.3"> Nunika wainkaja minaji ni ememattasa , — tuidau .
(trg)="b.MAT.2.2.1"> et dirent : Où est le roi des Juifs qui vient de naître ? car nous avons vu son étoile en Orient , et nous sommes venus pour l`adorer .

(src)="b.MAT.2.3.1"> Nu tibaun aents aidau etsejiagtai , apu Herodes antuk puyatkau , tuja aantsag ashí aents Jerusalegnumia aidaushkam nuna antukag puyatkaju , nunikag : — ¡ Wajukutskaih ! — tusag kuashat pachis chichaidau .
(trg)="b.MAT.2.3.1"> Le roi Hérode , ayant appris cela , fut troublé , et tout Jérusalem avec lui .

(src)="b.MAT.2.4.1"> Nuna aatus apu Herodesak antuk , kuashat anentaimu .
(src)="b.MAT.2.4.2"> Nuniak sacerdote apuji aidaun , chicham umiktin agagbaun pachis etsejin aidaujai untsukú , nunik : — ¿ Tuwí Apu Kristush akiinatnaita ? — tiuwai .
(trg)="b.MAT.2.4.1"> Il assembla tous les principaux sacrificateurs et les scribes du peuple , et il s`informa auprès d`eux où devait naître le Christ .

(src)="b.MAT.2.5.1"> Tutai dita aiinak : — Duka yaakat Belén , Judea nugkanum awa nui akiinatnai , juna aatus Apajuí etsegtujakú aidau agaju ainawai :
(trg)="b.MAT.2.5.1"> Ils lui dirent : A Bethléhem en Judée ; car voici ce qui a été écrit par le prophète :

(src)="b.MAT.2.6.1"> ‘ Belén , Judea nugkanum awa juuwai yaakat imá piipichik , tujash nui akiinatnai makichik Apu , tikich apu aidaun nagkaesau Israel aentsu Apuji atina nu ’ tawai , — tuidau .
(trg)="b.MAT.2.6.1"> Et toi , Bethléhem , terre de Juda , Tu n`es certes pas la moindre entre les principales villes de Juda , Car de toi sortira un chef Qui paîtra Israël , mon peuple .

(src)="b.MAT.2.7.1"> Nuna dekaa apu Herodes untsukú nunú yacha kaunkajua nuna , tikich aidauk dekainatsaig : — ¿ Yaya wainkagmesh wajupá dukapea yujagme ? — tusa chichastatus .
(trg)="b.MAT.2.7.1"> Alors Hérode fit appeler en secret les mages , et s`enquit soigneusement auprès d`eux depuis combien de temps l`étoile brillait .

(src)="b.MAT.2.8.1"> Dutika shiig aujus dekajua Belén ishimak : — Wetajum , nunikjum shiig dekaatajum tuwig pujawa uchi Apu atinush , nunika wainkajum waketkujum minash ujatkatajum , wisha wenu uchin ememattajai , — tiuwai .
(trg)="b.MAT.2.8.1"> Puis il les envoya à Bethléhem , en disant : Allez , et prenez des informations exactes sur le petit enfant ; quand vous l`aurez trouvé , faites -le -moi savoir , afin que j`aille aussi moi-même l`adorer .

(src)="b.MAT.2.9.1"> Tusá aaja apu akatjam wegaju , nunikmag wainkaju yayan , ditá nugkeen batsamsá wainkamun .
(src)="b.MAT.2.9.2"> Nunik yaya eketbaun nemajuk we wenakua , jegá uchi pujamunum nuna mamikis yaya eketunum jegawajui .
(trg)="b.MAT.2.9.1"> Après avoir entendu le roi , ils partirent .
(trg)="b.MAT.2.9.2"> Et voici , l`étoile qu`ils avaient vue en Orient marchait devant eux jusqu`à ce qu`étant arrivée au-dessus du lieu où était le petit enfant , elle s`arrêta .

(src)="b.MAT.2.10.1"> Nu jegan mamikis yaya eketun wainkag shiig aneasaju .
(trg)="b.MAT.2.10.1"> Quand ils aperçurent l`étoile , ils furent saisis d`une très grande joie .

(src)="b.MAT.2.11.1"> Nunikag jegawag jegá waikmá uchin dukujijai pujuttaman wainkaju .
(src)="b.MAT.2.11.2"> Dutika uchin tikishmatug emematuidau .
(src)="b.MAT.2.11.3"> Nuninak ditá kajunjin ujakag uchin anentag wají wakejumain aidaun susaju : Oron , ekematai incienso pegkeja kugkuinun , kugkuin mirranashkam .
(trg)="b.MAT.2.11.1"> Ils entrèrent dans la maison , virent le petit enfant avec Marie , sa mère , se prosternèrent et l`adorèrent ; ils ouvrirent ensuite leurs trésors , et lui offrirent en présent de l`or , de l`encens et de la myrrhe .

(src)="b.MAT.2.12.1"> Juna dutikawag kintamag kajiittaman Apajuí aentsji nayaimpinmaya : “ Herodes pujamunum wakettsuk yajá tikich jintanum wakitkitajum ” , tusa ujakú .
(src)="b.MAT.2.12.2"> Tima nunisag yajá tikich jintanum waketjau .
(trg)="b.MAT.2.12.1"> Puis , divinement avertis en songe de ne pas retourner vers Hérode , ils regagnèrent leur pays par un autre chemin .

(src)="b.MAT.2.13.1"> Nunú aents yayan wainak kaunkaju waketjamtai , Josenashkam nayaimpinmaya aents kajanum wantintuk : “ José nantaktá , nunikam nuwem uchijai jukim Egipto nugkanum waamak wetá .
(src)="b.MAT.2.13.2"> Apu Herodes suntajin ishiaktatui uchin kajegtí tusa .
(src)="b.MAT.2.13.3"> Awi pujamin tsawan uminkamtai , wakitkita tusan ujaktajame ” , tiu .
(trg)="b.MAT.2.13.1"> Lorsqu`ils furent partis , voici , un ange du Seigneur apparut en songe à Joseph , et dit : Lève -toi , prends le petit enfant et sa mère , fuis en Égypte , et restes -y jusqu`à ce que je te parle ; car Hérode cherchera le petit enfant pour le faire périr .

(src)="b.MAT.2.14.1"> Tima Joseshkam nantakí nunú kashik uchin dukujijai juki Egipto weuwai .
(trg)="b.MAT.2.14.1"> Joseph se leva , prit de nuit le petit enfant et sa mère , et se retira en Égypte .

(src)="b.MAT.2.15.1"> Nunik nuanuí pujusuí , Herodes jakamtai wakitkitatus .
(src)="b.MAT.2.15.2"> Tuja nuna dita Egipto wegajua duka , Apajuí etsegtin aajakajua nunú agagbaunum : “ Mina uchig Egipto nugkanum pujaun untsuktatjai ” , tawa nunú imanisag uminkauwai .
(trg)="b.MAT.2.15.1"> Il y resta jusqu`à la mort d`Hérode , afin que s`accomplît ce que le Seigneur avait annoncé par le prophète : J`ai appelé mon fils hors d`Égypte .

(src)="b.MAT.2.16.1"> Nunú aents atushtanmaya yayan wainak kaunkau aidau , yajá waketjamun Herodes dekaa : Tsanujajeapi , tusa senchi kajekú .
(src)="b.MAT.2.16.2"> Nunik ni suntaji aidaun : Ashí uchi Belegnumia , nuigtú Belén tikiju batsataidaushkam , jimag mijan ajamu nagkamsajum yamá akiinau aidaujai kajegtajum , tusa ishiaku .
(src)="b.MAT.2.16.3"> Nunak Herodesak yayan wainak kaunkau aidaun inias , wajupa tsawantak aayi uchi akiinash nuna shiig dekau asa tiuwai .
(trg)="b.MAT.2.16.1"> Alors Hérode , voyant qu`il avait été joué par les mages , se mit dans une grande colère , et il envoya tuer tous les enfants de deux ans et au-dessous qui étaient à Bethléhem et dans tout son territoire , selon la date dont il s`était soigneusement enquis auprès des mages .

(src)="b.MAT.2.17.1"> Juna Herodes dutika uchin kajegkua duka , Apajuí etsegtin Jeremías agagbaunum :
(trg)="b.MAT.2.17.1"> Alors s`accomplit ce qui avait été annoncé par Jérémie , le prophète :

(src)="b.MAT.2.18.1"> “ Antukmajai Ramanum senchi buutuidaun , nunak Raquel niina uchijí aidaunum buutak anentaish ichichtumain wajashmae , uchijí aidauk jinawaju asamtai ” , tawa nunú imanisag uminkauwai .
(trg)="b.MAT.2.18.1"> On a entendu des cris à Rama , Des pleurs et de grandes lamentations : Rachel pleure ses enfants , Et n`a pas voulu être consolée , Parce qu`ils ne sont plus .

(src)="b.MAT.2.19.1"> Nunik dukap tsawan asa Herodes jakamtai , Apajuí aentsji nayaimpinmaya José Egipto pujuttaman kajanum wantintuk :
(trg)="b.MAT.2.19.1"> Quand Hérode fut mort , voici , un ange du Seigneur apparut en songe à Joseph , en Égypte ,

(src)="b.MAT.2.20.1"> “ José nantaktá , nunikam uchi dukujijai jukim Israel nugkanum wakitkita .
(src)="b.MAT.2.20.2"> Yamaik uchin maatatus wakejibia duka jakae ” , tiu .
(trg)="b.MAT.2.20.1"> et dit : Lève -toi , prends le petit enfant et sa mère , et va dans le pays d`Israël , car ceux qui en voulaient à la vie du petit enfant sont morts .

(src)="b.MAT.2.21.1"> Nunú tima Joseshkam nuween uchijai juki Israel nugkanum wakitkiuwai .
(trg)="b.MAT.2.21.1"> Joseph se leva , prit le petit enfant et sa mère , et alla dans le pays d`Israël .

(src)="b.MAT.2.22.1"> Nunik niina nugkeen jegakmá José dekau , Herodesa uchijí Arquelao , apají jakamtai ni apu wajas inamak pujau tabaun , nunik ajankauwai Judeanum wetan .
(src)="b.MAT.2.22.2"> Nunittaman kajanum ujakuí : “ Judeanum wetsuk Galilea nugkanum wetá ” , tusa .
(trg)="b.MAT.2.22.1"> Mais , ayant appris qu`Archélaüs régnait sur la Judée à la place d`Hérode , son père , il craignit de s`y rendre ; et , divinement averti en songe , il se retira dans le territoire de la Galilée ,

(src)="b.MAT.2.23.1"> Tima yajá tikich jintanum we , ni nugkeen yaakat Nazaret pujustatus jegau .
(src)="b.MAT.2.23.2"> Nunú aatus nagkaemakiuwa duka , Apajuí etsegtin Isaías chichaak : “ Kristuk Nazaretnumia ” tutai atinai , tiuwa nunú imanisag uminkauwai .
(trg)="b.MAT.2.23.1"> et vint demeurer dans une ville appelée Nazareth , afin que s`accomplît ce qui avait été annoncé par les prophètes : Il sera appelé Nazaréen .

(src)="b.MAT.3.1.1"> Jisus eke Nazaret pujai , Juan Yamijatin chichagkagtú wekagu Judea nugka uwejush wegakunum .
(trg)="b.MAT.3.1.1"> En ce temps -là parut Jean Baptiste , prêchant dans le désert de Judée .

(src)="b.MAT.3.2.1"> Nunik chichagkagtak : “ Tudau takatak idaikujum Apajuí nemagkatajum , ni aentsnum inamjatnuk tsawantak ashí jegae ” , tau .
(trg)="b.MAT.3.2.1"> Il disait : Repentez -vous , car le royaume des cieux est proche .

(src)="b.MAT.3.3.1"> Juan chichagkagtamuk yaunchuk Apajuí etsegtin Isaías agak : “ Makichik aents eemak taa uwegshunum wekagas senchi jiiká chichagkagtak : ‘ Apu wekaesatnun jintan shiig iwajug esegak tutupit dakuegajama numamtuk , atumi anentaimish shiig iwajajum umiktajum Apu minitin asamtai ’ , titinai ” tiuwa nunú imanisag uminkauwai .
(trg)="b.MAT.3.3.1"> Jean est celui qui avait été annoncé par Ésaïe , le prophète , lorsqu`il dit : C`est ici la voix de celui qui crie dans le désert : Préparez le chemin du Seigneur , Aplanissez ses sentiers .

(src)="b.MAT.3.4.1"> Juagkak camello uje najanamun nugkujakuí , akachumtaijish duwap aajakuí , manchin dapá yumijijai yuujakuí .
(trg)="b.MAT.3.4.1"> Jean avait un vêtement de poils de chameau , et une ceinture de cuir autour des reins .
(trg)="b.MAT.3.4.2"> Il se nourrissait de sauterelles et de miel sauvage .

(src)="b.MAT.3.5.1"> Juan aatus uwegshunum chichagkagtak wekagai Jerusalegnumia aents aidau , ashí Judea nugkanum batsamin aidaushkam , namak Jordán uwet batsataidaushkam ni chichagkagtamun antukagtatus kautkajui .
(trg)="b.MAT.3.5.1"> Les habitants de Jérusalem , de toute la Judée et de tout le pays des environs du Jourdain , se rendaient auprès de lui ;

(src)="b.MAT.3.6.1"> Nunú chicham etsegbaun antukag ditashkam ashí tudau takataiji aidaun : “ Apawah tsagkugtugta ” , tusa etsegtumaidau .
(src)="b.MAT.3.6.2"> Nunikmatai nunú aents aidaun Juagshakam Jordagnum yamiau .
(trg)="b.MAT.3.6.1"> et , confessant leurs péchés , ils se faisaient baptiser par lui dans le fleuve du Jourdain .

(src)="b.MAT.3.7.1"> Aatus yamijatak pujai saduceo aidau , fariseo aidaushkam kautkaju , Juan yamigmagti tusag .
(src)="b.MAT.3.7.2"> Nunú imanik kaunkagmatai wainak , Juan chichajak : “ ¡ Atumek iwanchi uchijí asajum aents tsanú yujagme !
(src)="b.MAT.3.7.3"> ¿ Wagka yamimagtasagmesh wakegagme ?
(src)="b.MAT.3.7.4"> ¿ Atumek ayatak yamimamuikis Apajuí suwimak sukagtumaina duka uwemtumainaitai tajumek ?
(trg)="b.MAT.3.7.1"> Mais , voyant venir à son baptême beaucoup de pharisiens et de sadducéens , il leur dit : Races de vipères , qui vous a appris à fuir la colère à venir ?

(src)="b.MAT.3.8.1"> Dekas tudau takatan idaisaush wajuku amainaita , nunú iwainmamkatajum pegkeg aina nu takaakjum .
(trg)="b.MAT.3.8.1"> Produisez donc du fruit digne de la repentance ,

(src)="b.MAT.3.9.1"> Atumek : Jutiik Abraham wegantu asaja yupichuch uweemain ainaji , tumamigpa .
(src)="b.MAT.3.9.2"> Dekas tajime : Apajuik jujú kaya aina junakeshkam Abragka uchijí emamainai .
(trg)="b.MAT.3.9.1"> et ne prétendez pas dire en vous-mêmes : Nous avons Abraham pour père !
(trg)="b.MAT.3.9.2"> Car je vous déclare que de ces pierres -ci Dieu peut susciter des enfants à Abraham .

(src)="b.MAT.3.10.1"> Ashí ajak nejechu aidauk , jachai ajaka tsupija apetiama numamtuk , aents tudaunak taká batsatun Apajuí suwimak susatnuk uminas awai .
(trg)="b.MAT.3.10.1"> Déjà la cognée est mise à la racine des arbres : tout arbre donc qui ne produit pas de bons fruits sera coupé et jeté au feu .

(src)="b.MAT.3.11.1"> Wika ayatak yumí yamijatjai tudaujin idayinak etsegtumainakui , tujash mina ukujui dekas minittawai mina nagkaetasu .
(src)="b.MAT.3.11.2"> Nunú yamigmagtatjume Wakaní Pegkejiya nujai , nuigtushkam nigki jiiyai suwimkan sukagtustinuk .
(src)="b.MAT.3.11.3"> Wika niina sapatjinakesh ukuitmaitsujai , nigka mina nagkaetasu senchigtin asamtai .
(trg)="b.MAT.3.11.1"> Moi , je vous baptise d`eau , pour vous amener à la repentance ; mais celui qui vient après moi est plus puissant que moi , et je ne suis pas digne de porter ses souliers .
(trg)="b.MAT.3.11.2"> Lui , il vous baptisera du Saint Esprit et de feu .

(src)="b.MAT.3.12.1"> Nigki ashí aents aina nuwiyan akanjattawai , aents trigon ajakbau aidau juuká ijumag , awagti wampujin utsaak nejeen trigo ijumtainum yajumama numamtuk , Apajuí umigkau aidaunak jii ajumaish kajinkashtina nui suwimkan suwak , niina umigkau aidaunak ni pujutaijin yajuaktinai ” , tiuwai .
(trg)="b.MAT.3.12.1"> Il a son van à la main ; il nettoiera son aire , et il amassera son blé dans le grenier , mais il brûlera la paille dans un feu qui ne s`éteint point .

(src)="b.MAT.3.13.1"> Tikich tsawantai Jisus Galileanmaya jiinki namak Jordagnum weuwai , Juan yamiijati tusa .
(trg)="b.MAT.3.13.1"> Alors Jésus vint de la Galilée au Jourdain vers Jean , pour être baptisé par lui .

(src)="b.MAT.3.14.1"> Nunik jegaamtai Juan yamimainchau dekapeak : — Wiitag jamah amina yamiijata tumainnuk , ¿ nuniaig ame minai yamimagtasam minam ? — tiu
(trg)="b.MAT.3.14.1"> Mais Jean s`y opposait , en disant : C`est moi qui ai besoin d`être baptisé par toi , et tu viens à moi !

(src)="b.MAT.3.15.1"> Tama : — Ehé , amina yamiijati tusan minitjame , mina awetiu ashí pegkejan dutikati timawa nuna imatiksanuk umikta tau asan .
(src)="b.MAT.3.15.2"> Tutai Juagshakam yamijú .
(trg)="b.MAT.3.15.1"> Jésus lui répondit : Laisse faire maintenant , car il est convenable que nous accomplissions ainsi tout ce qui est juste .
(trg)="b.MAT.3.15.2"> Et Jean ne lui résista plus .

(src)="b.MAT.3.16.1"> Dutika yamijam Jisus yuminmaya jiinki nayaim ujanmatai , Wakaní Pegkeji pauma nunin akaiki niiní jegattaman wainkauwai .
(trg)="b.MAT.3.16.1"> Dès que Jésus eut été baptisé , il sortit de l`eau .
(trg)="b.MAT.3.16.2"> Et voici , les cieux s`ouvrirent , et il vit l`Esprit de Dieu descendre comme une colombe et venir sur lui .

(src)="b.MAT.3.17.1"> Nunú nuniaig antuekau nayaimpinmaya chicham : “ Juuwai dekas mina Uchig anetaijuk , niiní shiig aneajai ” , tabau .
(trg)="b.MAT.3.17.1"> Et voici , une voix fit entendre des cieux ces paroles : Celui -ci est mon Fils bien-aimé , en qui j`ai mis toute mon affection .

(src)="b.MAT.4.1.1"> Jisus Jordán yamimagmatai Wakaní Pegkeji egkemtujui , dutika juki uwegshunum emauwai , iwanch Jisusan dekapsata tau asamtai .
(trg)="b.MAT.4.1.1"> Alors Jésus fut emmené par l`Esprit dans le désert , pour être tenté par le diable .

(src)="b.MAT.4.2.1"> Nunú uwegshunum pujusuí cuarenta tsawai , cuarenta kashi .
(src)="b.MAT.4.2.2"> Imaan tsawantai yujumkan ijagmak pujau asa , Jisuschakam yapajuauwai .
(trg)="b.MAT.4.2.1"> Après avoir jeûné quarante jours et quarante nuits , il eut faim .

(src)="b.MAT.4.3.1"> Nunitai iwanch chichajak : — Ame dekas Apajuí Uchijiyaitkumek , ju kaya aina jujú pag emakam yuwakia , — tau .
(trg)="b.MAT.4.3.1"> Le tentateur , s`étant approché , lui dit : Si tu es Fils de Dieu , ordonne que ces pierres deviennent des pains .

(src)="b.MAT.4.4.1"> Tusá tama Jisus ayaak : — Apajuí chichame agagbauwa nui : ‘ Aentsuk imá yujumkajaigkik pujumaitsui , Apajuí chichamega nujaishkam pujumainai ’ tawai , — tiuwai .
(trg)="b.MAT.4.4.1"> Jésus répondit : Il est écrit : L`homme ne vivra pas de pain seulement , mais de toute parole qui sort de la bouche de Dieu .

(src)="b.MAT.4.5.1"> Nuna aatus Jisus timatai nui inagkeaki emauwai yaakat Jerusalegnum .
(src)="b.MAT.4.5.2"> Dutika jega Apajuí ememattai jegamkamunum yakí nagkatkamunum iwaká awajus ,
(trg)="b.MAT.4.5.1"> Le diable le transporta dans la ville sainte , le plaça sur le haut du temple ,

(src)="b.MAT.4.6.1"> chichajak : — Ame dekas Apajuí Uchijiyaitkumek tsekem iyaata , agagbau awai : ‘ Apajuí ni aentsji nayaimpinmaya aidaun ishitkatnai ni Uchijí aidaun kuitamkatnunak ’ tibauwai .
(src)="b.MAT.4.6.2"> Tau asamtai , ame tsekem iyautaish Apajuí ishiakbau igkumpak achigmaktinme , iyaakum kaya aina au tukumkaim , — tiuwai .
(trg)="b.MAT.4.6.1"> et lui dit : Si tu es Fils de Dieu , jette -toi en bas ; car il est écrit : Il donnera des ordres à ses anges à ton sujet ; Et ils te porteront sur les mains , De peur que ton pied ne heurte contre une pierre .

(src)="b.MAT.4.7.1"> Tama Jisus ayaak : — Dushakam agagbau awai : ‘ Amina Apujum Apajuiya nu pegkegchaunum dekapsatasamek wakeyipa ’ , tawai — tiuwai .
(trg)="b.MAT.4.7.1"> Jésus lui dit : Il est aussi écrit : Tu ne tenteras point le Seigneur , ton Dieu .

(src)="b.MAT.4.8.1"> Tusa timatai nuigtú iwanch Jisusan muja tsakajunum iwakuí .
(src)="b.MAT.4.8.2"> Dutika juú inaktamuik ashí nugkanum yaakat aina nuna , nuigtú ashí pegkeg aidaunashkam iwaintukui .
(trg)="b.MAT.4.8.1"> Le diable le transporta encore sur une montagne très élevée , lui montra tous les royaumes du monde et leur gloire ,

(src)="b.MAT.4.9.1"> Dutika ashí inaktus : — Ashí junak amina amastajame , tikishmatjujam emematjita , — tau .
(trg)="b.MAT.4.9.1"> et lui dit : Je te donnerai toutes ces choses , si tu te prosternes et m`adores .

(src)="b.MAT.4.10.1"> Tama Jisus ayaak : — ¡ Wetá iwanchih ! agagbau awai : ‘ Imá amina Apujum Apajuiya duke emematta , nuniakum imá nigki umigkata ’ tawai , — tiu .
(trg)="b.MAT.4.10.1"> Jésus lui dit : Retire -toi , Satan !
(trg)="b.MAT.4.10.2"> Car il est écrit : Tu adoreras le Seigneur , ton Dieu , et tu le serviras lui seul .

(src)="b.MAT.4.11.1"> Tusá timatai iwanchik ukukiuwai .
(src)="b.MAT.4.11.2"> Dutikamtai nayaimpinmaya aents kautuawajui kuitamkagtatus .
(trg)="b.MAT.4.11.1"> Alors le diable le laissa .
(trg)="b.MAT.4.11.2"> Et voici , des anges vinrent auprès de Jésus , et le servaient .

(src)="b.MAT.4.12.1"> Tikich tsawantai Judeanmaya apu , Juagkan aents achiká egketainum egkeau , nunikmatai Jisus nuna antuk Galilea nugkanum wakitkiuwai .
(trg)="b.MAT.4.12.1"> Jésus , ayant appris que Jean avait été livré , se retira dans la Galilée .

(src)="b.MAT.4.13.1"> Tujash nigka Nazaretak pujutsuk nagkaemaki , yaakat Capernaum Galilea kuchajin uwetus awa nui weuwai .
(src)="b.MAT.4.13.2"> Nunú nugkanum yaunchuk muun Zabulón , Neftalí aajakajua nuna uchijí wegantu aidau batsatu .
(trg)="b.MAT.4.13.1"> Il quitta Nazareth , et vint demeurer à Capernaüm , située près de la mer , dans le territoire de Zabulon et de Nephthali ,

(src)="b.MAT.4.14.1"> Nuna Jisus nunikua nunak , yaunchuk Apajuí etsegtin Isaías agajua nunú imanisag uminkauwai .
(src)="b.MAT.4.14.2"> Nunú agagbaunmag :
(trg)="b.MAT.4.14.1"> afin que s`accomplît ce qui avait été annoncé par Ésaïe , le prophète :

(src)="b.MAT.4.15.1"> “ Zabulogkan nugke kuchá yantamen awa nui batsatutijum antuktajum , nunisjumek Neftalí nugke etsá akaetainmanini Jordán uwet awa nui batsatutigmeshkam antuktajum , antsagmek atum Galileanum judiuchu aidaujai pachimdaeja batsatutigmeshkam antuktajum .
(trg)="b.MAT.4.15.1"> Le peuple de Zabulon et de Nephthali , De la contrée voisine de la mer , du pays au delà du Jourdain , Et de la Galilée des Gentils ,

(src)="b.MAT.4.16.1"> Nunú nugka nui batsamin aidautijum pegkegchau takaakjum suwea numamtinum batsatutijum , uwemat pachisa etsegbau antukjum tsaaptin waintayama numamtuk wajaktinaitjume ” , tawai .
(trg)="b.MAT.4.16.1"> Ce peuple , assis dans les ténèbres , A vu une grande lumière ; Et sur ceux qui étaient assis dans la région et l`ombre de la mort La lumière s`est levée .

(src)="b.MAT.4.17.1"> Jisus Capernaum jegaa , chichagkagtutan nagkabau .
(src)="b.MAT.4.17.2"> Nuniak : “ Tudau takatak idaikujum Apajuí nemagkatajum , ni aentsnum inamjatnuk tsawantak ashí jegae ” , tiuwai .
(trg)="b.MAT.4.17.1"> Dès ce moment Jésus commença à prêcher , et à dire : Repentez -vous , car le royaume des cieux est proche .

(src)="b.MAT.4.18.1"> Tikich tsawantai Jisus Galilea kuchajin wekaekamá Simón , Pedro daagtina nuna , ni yachi Andresjai namakan main asag retan ajuntuinak yujattaman wainkau .
(trg)="b.MAT.4.18.1"> Comme il marchait le long de la mer de Galilée , il vit deux frères , Simon , appelé Pierre , et André , son frère , qui jetaient un filet dans la mer ; car ils étaient pêcheurs .

(src)="b.MAT.4.19.1"> Nunik wainak Jisus chichajak : — Wegajai wi jintintuatjime , namak maatasajum yujagjum anmamtuk , Apajuí chichame etsegkujum aents aidau minai ikautjin atajum tusan , — tau .
(trg)="b.MAT.4.19.1"> Il leur dit : Suivez -moi , et je vous ferai pêcheurs d`hommes .

(src)="b.MAT.4.20.1"> Tusá tamawaik , ditá retjinak ukuinak niijai wegajui .
(trg)="b.MAT.4.20.1"> Aussitôt , ils laissèrent les filets , et le suivirent .

(src)="b.MAT.4.21.1"> Nunik Jisus ditajai ijunag machik kuwaesag wekamá , Zebedeo ni uchijí Jacobo , Juan aatus botenum chimpimas retjin apijuinak chimpimtatman wainak , nunashkam : — Wegajai mina jintintaig atajum , — tiuwai .
(trg)="b.MAT.4.21.1"> De là étant allé plus loin , il vit deux autres frères , Jacques , fils de Zébédée , et Jean , son frère , qui étaient dans une barque avec Zébédée , leur père , et qui réparaient leurs filets .

(src)="b.MAT.4.22.1"> Tama ditashkam : — Ayú , — tusa apajinak ashí tikich takataiji aidaujai botenum ukuinak , Jisusjai wegajui .
(trg)="b.MAT.4.22.1"> Il les appela , et aussitôt ils laissèrent la barque et leur père , et le suivirent .

(src)="b.MAT.4.23.1"> Nunik Jisus ashí Galilea nugkanum wekagas , jega ijuntai aidaunum wayaa jintinkagtau yamajam chichaman Apajuí nuní inapawai tusa , nuniak ashí aents jau aidaunashkam etsagau .
(trg)="b.MAT.4.23.1"> Jésus parcourait toute la Galilée , enseignant dans les synagogues , prêchant la bonne nouvelle du royaume , et guérissant toute maladie et toute infirmité parmi le peuple .

(src)="b.MAT.4.24.1"> Nunú dutika Jisus etsaegkagtamun pachis kuashat etsejuk dapampajaju , dutikamun ashí aents Sirianmayashkam antukaju , nunikag kuashat jaun , iwanch egkemtuamun imaanjaun , jata iyashin ipimpin achikam pimpijú wekaemainchaun , ashí tikich jatai jau aidaunashkam ikautkaju , dutikam Jisuschakam etsagaakui .
(trg)="b.MAT.4.24.1"> Sa renommée se répandit dans toute la Syrie , et on lui amenait tous ceux qui souffraient de maladies et de douleurs de divers genres , des démoniaques , des lunatiques , des paralytiques ; et il les guérissait .

(src)="b.MAT.4.25.1"> Jisus imatika aents jau aidau etsagamun antuinak , kuashat aents Galileanmaya , Decapolisnumia , Jerusalegnumia , Judeanmaya nuigtú Jordagkan amain batsataidaushkam shimutuidau , Jisus yamajam chicham etsegbaun antukagtatus .
(trg)="b.MAT.4.25.1"> Une grande foule le suivit , de la Galilée , de la Décapole , de Jérusalem , de la Judée , et d`au delà du Jourdain .

(src)="b.MAT.5.1.1"> Imatika tuwajam Jisus wainak wakau nainnum , nunik nui ekeemsamtai ni jintinbau aidau kautuawaju .
(trg)="b.MAT.5.1.1"> Voyant la foule , Jésus monta sur la montagne ; et , après qu`il se fut assis , ses disciples s`approchèrent de lui .

(src)="b.MAT.5.2.1"> Nunikmatai Jisus nagkama jintintak tau :
(trg)="b.MAT.5.2.1"> Puis , ayant ouvert la bouche , il les enseigna , et dit :

(src)="b.MAT.5.3.1"> “ Atum iik nagkamik iina senchijinig pegkeg pujuta duka jumaitsuapi tautigmek , shiig aneasjum pujustajum , atumiin Apajuí inamjatin asamtai .
(trg)="b.MAT.5.3.1"> Heureux les pauvres en esprit , car le royaume des cieux est à eux !

(src)="b.MAT.5.4.1"> “ Atum wake besemag pujakjum , buutú pujautigmek , shiig aneasjum pujustajum , Apajuí ichichmamtan amasagtin asamtai .
(trg)="b.MAT.5.4.1"> Heureux les affligés , car ils seront consolés !

(src)="b.MAT.5.5.1"> “ Atum kakagchauch aidautigmek , shiig aneasjum pujustajum , atumnak Apajuí ashí ni anagtamauwa nunak amastin asamtai .
(trg)="b.MAT.5.5.1"> Heureux les débonnaires , car ils hériteront la terre !

(src)="b.MAT.5.6.1"> “ Atum Apajuinu pegkeg takastasa wakegakjum yapajaku , kitamaku waitmaina imanikjum waitiautigmek , shiig aneasjum pujustajum , atumnak Apajuí yaimpaktatjume nu wakegajum nuna takastí tusa .
(trg)="b.MAT.5.6.1"> Heureux ceux qui ont faim et soif de la justice , car ils seront rassasiés !

(src)="b.MAT.5.7.1"> “ Atum tikich waitiaush wait anentin aidautigmek , shiig aneasjum pujustajum , nunú dutikautigminak Apajuí atumnashkam wait anenjamjattagme .
(trg)="b.MAT.5.7.1"> Heureux les miséricordieux , car ils obtiendront miséricorde !

(src)="b.MAT.5.8.1"> “ Atum tsagkugnagjum pegkeg wajasú aidautigmek , shiig aneasjum pujustajum , atumek Apajuí wainkatin asajum .
(trg)="b.MAT.5.8.1"> Heureux ceux qui ont le coeur pur , car ils verront Dieu !

(src)="b.MAT.5.9.1"> “ Atum tikich aidaujaish pegkegchau awagdaitash dakitin aidautigmek , shiig aneasjum pujustajum , atumnak Apajuí mina uchijui tujabiagtin asamtai .
(trg)="b.MAT.5.9.1"> Heureux ceux qui procurent la paix , car ils seront appelés fils de Dieu !

(src)="b.MAT.5.10.1"> “ Atum Apajuinu pegkeg takaagmin tikich nuna dakituinak waitkam pujautigmek , shiig aneasjum pujustajum , atumiin Apajuí inamjatin asamtai .
(trg)="b.MAT.5.10.1"> Heureux ceux qui sont persécutés pour la justice , car le royaume des cieux est à eux !