# af/Afrikaans.xml.gz
# kbh/Camsa-NT.xml.gz
(src)="b.MAT.1.1.1"> Die geslagsregister van Jesus Christus , die seun van Dawid , die seun van Abraham :
(trg)="b.MAT.1.1.1"> Quemënga imnamna Jesucristbe bëts taitanga : Jesucristna Rey David y Abrahámbents̈ana ents̈á inamna .
(src)="b.MAT.1.2.1"> Abraham was die vader van Isak , en Isak die vader van Jakob , en Jakob die vader van Juda en sy broers ;
(trg)="b.MAT.1.2.1"> Abraham yojamna Isaacbe taitá ; Isaacna Jacobëbe taitá y Jacob , Judá y chabe cats̈átangbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.2.2"> Judá , Fares y Zarabe taitá ; y chatbe mamá Tamar yojamna ; Fares Esrombe taitá y mua Arambe taitá .
(trg)="b.MAT.1.2.3"> Aram Aminadabëbe taitá ; Aminadab Naasonbe taitá y Naasón Salmonbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.2.4"> Salmón Boozbe taitá y muabe mamá Rahab yojamna ; Booz Obedbe taitá y muabe mamá Rut yojamna ; y Obedna Isaíbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.2.5"> Isaí Rey Davidbe taitá ; David Salomonbe taitá y muabe mamá yojamna chë Uríasbe shema inamná .
(src)="b.MAT.1.7.1"> en Salomo die vader van Rehábeam , en Rehábeam die vader van Abía , en Abía die vader van Asa ,
(trg)="b.MAT.1.7.1"> Salomón Roboambe taitá ; Roboam Abíasbe taitá y Abíasna Asabe taitá ; Asa Josafatbe taitá ; Josafat Jorambe taitá y Joramna Uzíasbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.7.2"> Uzías Jotambe taitá , Jotam Acazbe taitá y Acazna Ezequíasbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.7.3"> Ezequías Manasesbe taitá ; Manasés Amonbe taitá y Amón Josíasbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.7.4"> Josíasna Jeconías y chabe cats̈átangbe taitá yojamna .
(trg)="b.MAT.1.7.5"> Chë Babilonioca ents̈anga chë israelitënga tmojánishëche y choca imojanëtámena ora , Josías chë básenga yojánabamna .
(src)="b.MAT.1.12.1"> En ná die Babiloniese ballingskap het Jegónia die vader geword van Seáltiël , en Seáltiël was die vader van Serubbábel ,
(trg)="b.MAT.1.12.1"> Ya Babilonioca ndutámenënga ora ; Jeconías Salatielbe taitá ; Salatiel Zorobabelbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.12.2"> Zorobabel Abiudbe taitá ; Abiud Eliaquimbe taitá y Eliaquimna Azorbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.12.3"> Azor Sadocbe taitá ; Sadoc Aquimbe taitá y Aquimna Eliudbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.12.4"> Eliud Eleazarbe taitá ; Eleazar Matanbe taitá y Matán Jacobëbe taitá .
(trg)="b.MAT.1.12.5"> Jacob Josebe taitá yojamna y Josena Mariybe boyá .
(trg)="b.MAT.1.12.6"> María Jesusbe mamá , Jesús chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná , chë Cristo ca uabainá .
(src)="b.MAT.1.17.1"> Al die geslagte dan van Abraham tot Dawid is veertien geslagte , en van Dawid tot die Babiloniese ballingskap veertien geslagte , en van die Babiloniese ballingskap tot Christus veertien geslagte .
(trg)="b.MAT.1.17.1"> Chcasna , Abrahámbents̈ana Davidbentscoñe bnë́tsana canta bëts pamíllanga imojëftsemna .
(trg)="b.MAT.1.17.2"> Davídbents̈ana y chë israelitënga Babilonioca imojanëtamenëntscuana inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga ; y inÿe bnë́tsana canta bëts pamíllanga chë Israeloca ents̈anga imojanëtamenents̈ana , chë Cristo tojanonÿnántscoñe .
(src)="b.MAT.1.18.1"> Die geboorte van Jesus Christus was dan só : Toe sy moeder Maria verloof was aan Josef , voordat hulle saamgekom het , is sy swanger bevind uit die Heilige Gees .
(trg)="b.MAT.1.18.1"> Jesucristo jónÿnanamna mënts̈á tojanopasá : María tbojans̈buachená Joséftaca jobouamayama , pero cabá ndoñe cánÿiñe ibontsiyena ora , tojanopasá Mariyna ngomamaná yojoquéda chë Uámana Espíritbe obenánaca .
(src)="b.MAT.1.19.1"> En Josef , haar man , omdat hy regverdig was en onwillig om haar openbaar te maak , het hom voorgeneem om in die geheim van haar te skei .
(trg)="b.MAT.1.19.1"> José , Mariybe boyá , canÿe nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈á inamna .
(trg)="b.MAT.1.19.2"> Cha ndoñe yontsebos̈e ents̈angbe delante cha mal jaquédana ; chíyecna tojanjuabó nÿe iytëcana Maríybents̈ana jtsojuánañana .
(src)="b.MAT.1.20.1"> Maar terwyl hy dit in die gedagte gehad het , verskyn daar ' n engel van die Here in ' n droom aan hom en sê : Josef , seun van Dawid , wees nie bevrees om Maria , jou vrou , by jou te neem nie , want wat in haar verwek is , is uit die Heilige Gees ;
(trg)="b.MAT.1.20.1"> Y chca yojtsejuabnantscuana , mo otjenayoquëcá canÿe Bëngbe Bëtsabe ángel tbojáninÿe y chana Josébioye tbojaniyana : “ José , Davídbents̈ana ents̈á , ndoñe matenócochinÿenana Maríaftaca jobouamayama , er chë bochántsebomna s̈es̈ona chë Uámana Espíritbe obenánaca cha bochántsebomna .
(src)="b.MAT.1.21.1"> en sy sal ' n seun baar , en jy moet Hom Jesus noem , want dit is Hy wat sy volk van hulle sondes sal verlos .
(trg)="b.MAT.1.21.1"> María canÿe s̈es̈ona bochántsebomna y cha Jesús ca cochjuabaye .
(trg)="b.MAT.1.21.2"> Chca echantsabaina er cha chabe ents̈anga chëngbe bacna soyënguents̈ana echanjátsebacaye ca ” — chë ángel tbojaniyana .
(src)="b.MAT.1.22.1"> En dit het alles gebeur , sodat die woord vervul sou word wat die Here deur die profeet gespreek het :
(trg)="b.MAT.1.22.1"> Lempe chca tojanochnëngo , cachcá chaotsemnama nts̈amo Bëngbe Bëtsá chabe juabna oyebuambnayëngbiajana tojanayancá .
(trg)="b.MAT.1.22.2"> Chë oyebuambnayá mënts̈á tojánayana :
(src)="b.MAT.1.23.1"> Kyk , die maagd sal swanger word en ' n seun baar , en hulle sal Hom Emmánuel noem , dit is , as dit vertaal word : God met ons .
(trg)="b.MAT.1.23.1"> Chë cabá boyabása nduabuatmá ngomamaná echanjoquéda y canÿe s̈es̈ona boyabásetema bochántsebomna , y cha mochanjuabaye Emanuel ca .
(trg)="b.MAT.1.23.2"> ( Emanuel endayana “ Bëngbe Bëtsá bë́ngaftaca ca ” . )
(src)="b.MAT.1.24.1"> En toe Josef uit die slaap wakker word , het hy gedoen soos die engel van die Here hom beveel het en sy vrou by hom geneem ;
(trg)="b.MAT.1.24.1"> José chë otjénayents̈ana tojanofs̈ená ora , tojanma nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe ángel tbojanmandacá y Maríaftaca tojanobouamá .
(src)="b.MAT.1.25.1"> en hy het haar nie beken totdat sy haar eersgebore Seun gebaar het nie ; en hy het Hom Jesus genoem .
(trg)="b.MAT.1.25.1"> Pero ndoñe cánÿiñe ibontsaniyena , sinó nÿe chë s̈es̈onatema tojanonÿná orscana .
(trg)="b.MAT.1.25.2"> Chë s̈es̈onatema tojanonÿná orna , José chábioye Jesús ca tbojanabaye .
(src)="b.MAT.2.1.1"> En toe Jesus te Betlehem in Judéa gebore is , in die dae van koning Herodes , het daar wyse manne uit die Ooste in Jerusalem aangekom
(trg)="b.MAT.2.1.1"> Herodes judiëngbe rey yojamna ora , canÿe pueblo Judeoca , Belén ca uabáinents̈e Jesús tojanonÿná .
(trg)="b.MAT.2.1.2"> Chents̈ana , báseftanga , estrellënga uatsjéndayënga , magos ca uabáinënga , canÿe bëts puebloye Jerusalén ca uabáinoye tmojánashjajna .
(trg)="b.MAT.2.1.3"> Chënga tmojánabo shinÿe bocanoye luarëngocana .
(src)="b.MAT.2.2.1"> en gesê : Waar is die Koning van die Jode , wat gebore is ?
(src)="b.MAT.2.2.2"> Want ons het sy ster in die Ooste gesien en gekom om Hom hulde te bewys .
(trg)="b.MAT.2.2.1"> Jerusalenocna chënga , Heródesbioye tmojána y tmojanënoticiá : “ ¿ Ndayents̈e yojtsemna chë judiëngbe rey jtsemnama tojonÿná cha ca ?
(trg)="b.MAT.2.2.2"> Bëngbe luarëngoca shinÿe bocanoye chabe onÿnana estrella fsënjinÿe y as muents̈e cha jaboadórama tifjabo ca . ”
(src)="b.MAT.2.3.1"> En toe koning Herodes dit hoor , was hy ontsteld en die hele Jerusalem saam met hom ;
(trg)="b.MAT.2.3.1"> Rey Herodes chca tojanuena ora , corente yojtsenócochinÿena , y nÿetsca chë Jerusalenents̈e oyenë́ngnaca .
(src)="b.MAT.2.4.1"> en hy het al die owerpriesters en die skrifgeleerdes van die volk bymekaar laat kom en by hulle navraag gedoen waar die Christus gebore sou word .
(trg)="b.MAT.2.4.1"> Chents̈ana chë rey tojánachembo nÿetsca chë judiëngbe bachnangbe amë́ndayënga y chë judiëngbe ley abuátambayënga jenoyeunayëngama .
(trg)="b.MAT.2.4.2"> Mënts̈á tojanatjá : — ¿ Ndayents̈e chë Bëngbe Bëtsabe Uámana Uabuayaná , chë Cristo ca uabainá , jónÿnama ibomna ca ?
(src)="b.MAT.2.5.1"> En hulle het vir hom gesê : Te Betlehem in Judéa , want so is daar deur die profeet geskrywe :
(trg)="b.MAT.2.5.1"> Chënga tmojanjuá : — Judeoca , Belén pueblents̈e ca .
(trg)="b.MAT.2.5.2"> Bayté entsemna chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Miqueas mënts̈á tojanábema :
(src)="b.MAT.2.6.1"> En jy , Betlehem , land van Juda , is volstrek nie die geringste onder die vorste van Juda nie , want uit jou sal ' n leidsman voortkom wat vir my volk Israel ' n herder sal wees .
(trg)="b.MAT.2.6.1"> Y ts̈ëngaftanga , Judeoca Belenents̈e oyenënga , canÿe mandayá ts̈ëngaftangbents̈ana echanjabo .
(trg)="b.MAT.2.6.2"> Cha nÿetsca chë Judeoca mándayëngbiama más uamaná echántsemna , y ats̈be ents̈anga Israeloca echántsanÿena .
(trg)="b.MAT.2.6.3"> Chíyeca ts̈ëngaftangbe pueblo ndoñe nÿe bats̈á uámana pueblo quenátsmëna ca .
(src)="b.MAT.2.7.1"> Toe het Herodes die wyse manne in die geheim geroep en hulle na die tyd van die ster se verskyning uitgevra ;
(trg)="b.MAT.2.7.1"> Chora Herodes iytëcana chë maguënga tojánachembo y cuedádoca tojanatjá ntseco ora chë estrella tmojáninÿama .
(src)="b.MAT.2.8.1"> en hy het hulle na Betlehem gestuur en gesê : Gaan doen noukeurig ondersoek na die Kindjie , en as julle Hom vind , laat my weet , sodat ek ook kan gaan en Hom hulde bewys .
(trg)="b.MAT.2.8.1"> Herodes chë soyënga yojtsetáts̈ëmbo ora , Belenoye chë maguënga tojanichamó , y mënts̈á tojanë́yana : “ Choye motsajna y ts̈abá chë s̈es̈ona s̈mochjánguango .
(trg)="b.MAT.2.8.2"> Chas̈mojínÿena ora , s̈mochjabëuenaye , as áts̈naca chayobená jama chë s̈es̈ona jadórama ca . ”
(src)="b.MAT.2.9.1"> En nadat hulle die koning aangehoor het , het hulle vertrek .
(src)="b.MAT.2.9.2"> En kyk , die ster wat hulle in die Ooste gesien het , gaan voor hulle uit totdat hy kom en bly staan bo-oor die plek waar die Kindjie was .
(trg)="b.MAT.2.9.1"> Rey Herodes chë soyënga tojánëyanents̈ana , chë maguënga tmojtsatanoñe .
(trg)="b.MAT.2.9.2"> Chora cachiñe tmojtaninÿe chë chëngbe luarëngoca tmojáninÿe estrella y yojtsanebnatsana chë s̈es̈ona yojtsemnë́ntscoñe .
(trg)="b.MAT.2.9.3"> Chents̈a juatsbuacá chë estrella yojójayiye .
(src)="b.MAT.2.10.1"> En toe hulle die ster sien , het hulle hul met baie groot blydskap verheug .
(trg)="b.MAT.2.10.1"> Chë maguënga chë estrella tmojáninÿe orna , corente oyejuayënga imojtsemna .
(src)="b.MAT.2.11.1"> En hulle het in die huis gegaan en die Kindjie by Maria , sy moeder , gevind en neergeval en Hom hulde bewys .
(src)="b.MAT.2.11.2"> Daarop maak hulle hul skatte oop en bring vir Hom geskenke : goud en wierook en mirre .
(trg)="b.MAT.2.11.1"> Chë yebnoye tmojánamashjna ora , chë s̈es̈ona tmojáninÿe chabe mamá Maríaftaca .
(trg)="b.MAT.2.11.2"> Chorna , tmojanoshaments̈é y chë s̈es̈onatema tmojanadorá .
(trg)="b.MAT.2.11.3"> Chora chëngbe cajontémënga tmojanëtsë́caca y tmojanats̈tá castellano , incienso y canÿe botamana uanguëts̈e soye , mirra ca uabáiniye .
(src)="b.MAT.2.12.1"> En omdat hulle in ' n droom ' n goddelike waarskuwing ontvang het om nie na Herodes terug te keer nie , het hulle met ' n ander pad na hul land teruggegaan .
(trg)="b.MAT.2.12.1"> Chents̈ana , mo canÿe otjenayoquëcá Bëngbe Bëtsá chë maguënga tojanabuayená rey Herodesbiajana ndoñe chamondesshëcuanama .
(trg)="b.MAT.2.12.2"> As chënga chents̈ana inÿe benachëjana cachëngbe luarëngoye tmojésanshëcuana .
(src)="b.MAT.2.13.1"> En toe hulle teruggegaan het , verskyn daar ' n engel van die HERE in ' n droom aan Josef en sê : Staan op , neem die Kindjie en sy moeder en vlug na Egipte , en bly daar totdat ek jou sê ; want Herodes gaan die Kindjie soek om Hom dood te maak .
(trg)="b.MAT.2.13.1"> Chë maguënga tmojtsatanoñe ora , otjénayoca José canÿe Bëngbe Bëtsabe ángelbioye tbojáninÿe y cha mënts̈á tbojaniyana : “ Motsbaná , chë s̈es̈onatema y chabe mamá mesë́biats̈e y Egiptoye motsachá .
(trg)="b.MAT.2.13.2"> Herodes chë s̈es̈onatema bochanjánguango jtsóbama , chíyeca choca cochtsoquedañe ats̈e chacbochjábuayenantscuana ca . ”
(src)="b.MAT.2.14.1"> Hy het toe opgestaan , die Kindjie en sy moeder in die nag geneem en na Egipte vertrek .
(trg)="b.MAT.2.14.1"> As José tojantsbaná , chë s̈es̈onatema y chabe mamá tojesanë́biats̈e y ibeta Egiptó benache tojë́ftsanbocna .
(src)="b.MAT.2.15.1"> En hy was daar tot die dood van Herodes , sodat die woord vervul sou word wat die Here gespreek het deur die profeet : Uit Egipte het Ek my Seun geroep .
(trg)="b.MAT.2.15.1"> Y choca imojtsanomñe Herodes tojanóbanëntscuana .
(trg)="b.MAT.2.15.2"> Chca tojanopasá , cachcá chaotsemnama nts̈amo Bëngbe Bëtsá chabe juabna oyebuambnayabiajana tojanayancá .
(trg)="b.MAT.2.15.3"> Chë oyebuambnayá mënts̈á tojánayana : “ Egiptocana ats̈be uaquiñá sënjanchembo ca . ”
(src)="b.MAT.2.16.1"> Toe Herodes sien dat hy deur die wyse manne mislei was , het hy baie woedend geword en gestuur en in Betlehem en in al die omstreke daarvan al die seuntjies van twee jaar en daaronder laat ombring , ooreenkomstig die tyd wat hy van die wyse manne uitgevra het .
(trg)="b.MAT.2.16.1"> Chë maguënga tmojtsaningñema Herodes tojántats̈ëmbona ora , puerte tbojánetna , y tojanmandá lempe jtsëbáyama base boyabásetemënga uta uata bomnënga y cabá uta uata ndbomnënga , Belén y chë juachañe pueblënguents̈ënga .
(trg)="b.MAT.2.16.2"> Uta uatama cha tojanjuabó , er uta uata yojtsemna chë maguënga chë estrella tmojáninÿama .
(src)="b.MAT.2.17.1"> Toe is vervul wat deur Jeremia , die profeet , gespreek is toe hy gesê het :
(trg)="b.MAT.2.17.1"> Nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Jeremías tojanoyebuambacá , cachcá tojanochnëngo :
(src)="b.MAT.2.18.1"> ' n Stem is in Rama gehoor : rouklag en geween en groot gekerm ; Ragel beween haar kinders en wil nie vertroos word nie , omdat hulle daar nie meer is nie .
(trg)="b.MAT.2.18.1"> Ramá ca uabaina pueblents̈e canÿe oyebuambnayana tmojanuena , ngménaca os̈achiyana y becá tsets̈anánaca oyebuambnayana .
(trg)="b.MAT.2.18.2"> Raquel yojamna chabe básengbiama os̈achiyiñe , pero ndoñe yontsebos̈e chamuatebiajuama , chabe básenga ya obanënga causa ca — cha tojanábema .
(src)="b.MAT.2.19.1"> En ná die dood van Herodes het daar ' n engel van die Here in ' n droom aan Josef in Egipte verskyn
(trg)="b.MAT.2.19.1"> José cabá Egiptoca yojtsomñe ora , Herodes tojanóbana .
(trg)="b.MAT.2.19.2"> Chents̈ana , otjénayoca José canÿe Bëngbe Bëtsabe ángelbioye tbojáninÿe y cha mënts̈á tbojaniyana :
(src)="b.MAT.2.20.1"> en gesê : Staan op , neem die Kindjie en sy moeder , en gaan na die land van Israel ; want hulle is dood wat die lewe van die Kindjie gesoek het .
(trg)="b.MAT.2.20.1"> “ Motsbaná , chë s̈es̈onatema y chabe mamá mesë́biats̈e y Israeloye cochtá .
(trg)="b.MAT.2.20.2"> Chë s̈es̈onatema jóbama bos̈ënga ya obanënga montsemna ca . ”
(src)="b.MAT.2.21.1"> En hy het opgestaan , die Kindjie en sy moeder geneem en in die land van Israel gekom .
(trg)="b.MAT.2.21.1"> As José tojantsbaná y chë s̈es̈onatema y chabe mamá Israel luaroye tojtésanëbiats̈e .
(src)="b.MAT.2.22.1"> Maar toe hy hoor dat Archeláüs oor Judéa koning was in die plek van sy vader Herodes , was hy bevrees om daarheen te gaan .
(src)="b.MAT.2.22.2"> En hy het ' n goddelike waarskuwing in ' n droom ontvang en na die streke van Galiléa teruggekeer .
(trg)="b.MAT.2.22.1"> Arquelao Judeoca yojanmánda chabe taitá Heródesbe cuentiñe , y José chca tojántats̈ëmbona orna , yojtsauatja choye jama .
(trg)="b.MAT.2.22.2"> Pero otjénayoca Bëngbe Bëtsá Josébioye tbojanbuayená ; chíyeca Josena Galilea ca uabaina luaroye tojána .
(src)="b.MAT.2.23.1"> En hy het gaan woon in ' n stad met die naam van Násaret , sodat vervul sou word wat deur die profete gespreek is , dat Hy Nasaréner genoem sou word .
(trg)="b.MAT.2.23.1"> Choye tojánashjango ora , José tojána canÿe pueblo Nazaret ca uabáinoye chents̈e joyénanama .
(trg)="b.MAT.2.23.2"> Chca tojanochnëngo cachcá chaotsemnama nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga tmojanayancá .
(trg)="b.MAT.2.23.3"> Chënga tmojánayana : “ Nazaretocá ca Jesús mochantsábobaina ca . ”
(src)="b.MAT.3.1.1"> In daardie dae het Johannes die Doper opgetree en in die woestyn van Judéa
(trg)="b.MAT.3.1.1"> Chë tempo , Juan chë Ubayaná , ents̈anga ndoyena luaroye Judeoca tojánbocna , Bëngbe Bëtsabe soyëngama jábuayenama .
(src)="b.MAT.3.2.1"> gepreek en gesê : Bekeer julle , want die koninkryk van die hemele het naby gekom .
(trg)="b.MAT.3.2.1"> Mënts̈á cha yojanëtsëtsnaye : “ Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana ya echanjóshjango .
(trg)="b.MAT.3.2.2"> Ngménaca s̈mochtenójuaboye ts̈ëngaftangbe bacna soyëngama y chca amana s̈mochtsajbaná y Bëngbe Bëtsabe benache s̈mochtishache ca . ”
(src)="b.MAT.3.3.1"> Want dit is hy van wie deur die profeet Jesaja gespreek is toe hy gesê het : Die stem van een wat roep in die woestyn : Berei die weg van die Here , maak sy paaie reguit !
(trg)="b.MAT.3.3.1"> Juan yojamna canÿa ndabiama chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías mënts̈á tojánayana : Ents̈anga ndoyena luaroca canÿa enduáyebuache : “ Bëngbe Utabná echanjabo ca ; mo nda canÿe benache tojtseprontacá canÿe uámana ents̈á jashjanguama , ts̈ëngaftángnaca cachcá , Bëngbe Utabná jabama ainaniñe ts̈abe juabnë́ngaca s̈mochtseprontana ca ” — cha tojánayana .
(src)="b.MAT.3.4.1"> En hy , Johannes , het ' n kleed gedra van kameelhare en ' n leergord om sy heupe , en sy voedsel was sprinkane en wilde heuning .
(trg)="b.MAT.3.4.1"> Juanbe ents̈ayá inauapormana camellbe stjënasheca y bobache yojanasnana .
(trg)="b.MAT.3.4.2"> Cha inasaye chapulinatémënga y tjoca tjouangbe méloye .
(src)="b.MAT.3.5.1"> En Jerusalem en die hele Judéa en die hele omtrek van die Jordaan het uitgegaan na hom toe .
(trg)="b.MAT.3.5.1"> Jerusalenoca ents̈anga , nÿetsca Judea luarents̈a ents̈anga y chë Jordán ca uabaina béjaye béconana oyenënga imojánbocana Juan joyeunayama .
(src)="b.MAT.3.6.1"> En hulle is deur hom in die Jordaan gedoop met belydenis van hulle sondes .
(trg)="b.MAT.3.6.1"> Bëngbe Bëtsábioye chëngbe bacna soyëngama jaimpáda chents̈ana , Juan chë Jordán béjayiñe chënga yojanëbáyana .
(src)="b.MAT.3.7.1"> Maar toe hy baie van die Fariseërs en Sadduseërs na sy doop sien kom , sê hy vir hulle : Addergeslag , wie het julle aangewys om te vlug vir die toorn wat aan kom is ?
(trg)="b.MAT.3.7.1"> Pero Juan tojáninÿe ba fariseunga y saduceunga cha chaubáyama tmojánama .
(trg)="b.MAT.3.7.2"> Chënga imojamna chë judië́ngbeñe uánatsanënga Bëngbe Bëtsá ndoñe corente ntseyeunanama ; as chora tojanë́yana : “ ¡ Mëts̈cuaye ents̈anga !
(trg)="b.MAT.3.7.3"> ¿ Nda tcmënjáuyana chë echanjóshjango uabouana castigüents̈ana s̈mochjotsbocá ca ?
(src)="b.MAT.3.8.1"> Dra dan vrugte wat by die bekering pas .
(trg)="b.MAT.3.8.1"> Bëngbe Bëtsábeñe ndegombre os̈buáchiyënga s̈mochtsemna , as chca chaotsinÿna chë bacna soyënga amana ts̈ëngaftanga ndegombre s̈mojtsajbanama .
(src)="b.MAT.3.9.1"> En moenie dink om by julleself te sê : ons het Abraham as vader nie ; want ek sê vir julle dat God mag het om uit hierdie klippe kinders vir Abraham op te wek .
(trg)="b.MAT.3.9.1"> Y ndoñe s̈mattsejuabnaye cach ts̈ëngaftangbiama jayanama : ‘ Abrahámbents̈ana ents̈anga fsëndmëna ca ’ .
(trg)="b.MAT.3.9.2"> Er ats̈e s̈cuayana , Bëngbe Bëtsá quem ndëts̈béngacnaca Abrahámbents̈ana ents̈anga nanjábiama .
(src)="b.MAT.3.10.1"> Maar die byl lê ook al teen die wortel van die bome .
(src)="b.MAT.3.10.2"> Elke boom wat geen goeie vrugte dra nie , word uitgekap en in die vuur gegooi .
(trg)="b.MAT.3.10.1"> Chë tats̈nía ya entsaprontana chë betiyeshënga tbëtëjëngocana jtseshatë́tsets̈ama .
(trg)="b.MAT.3.10.2"> Ndaye betiye ndoñe tontseshajo , jtseshatëts̈ana y iñoye jtsatmets̈ana .
(trg)="b.MAT.3.10.3"> Ts̈ëngaftangaftácnaca cachcá , ts̈abe soyënga ndoñe s̈montsamëse , Bëngbe Bëtsá cmochanjácastigaye .
(src)="b.MAT.3.11.1"> Ek doop julle wel met water tot bekering ; maar Hy wat ná my kom , is sterker as ek , wie se skoene ek nie waardig is om aan te dra nie .
(src)="b.MAT.3.11.2"> Hy sal julle doop met die Heilige Gees en met vuur .
(trg)="b.MAT.3.11.1"> “ Ndegombre , ats̈na béjayeca cbondubáyana Bëngbe Bëtsabe benache chas̈muatishachama .
(trg)="b.MAT.3.11.2"> Pero chë ats̈be ústonoye echanjabá , ats̈biama más obenana bomná comna , y ats̈e merecido taitsatobuajoñe ni mo chabe shecochëtjonëshe jtsámbañama .
(trg)="b.MAT.3.11.3"> Chë chabe benache aíñe chamojtishachëngbiama Bëngbe Bëtsá echanjama chë echanjabábeyeca , chë Uámana Espíritu chëngbe ainaniñe cháuamashënguama .
(trg)="b.MAT.3.11.4"> Pero chë benache ndoñe chamontishachëngbiamna , Bëngbe Bëtsá echanjama chë echanjabábeyeca , corente castigánënga chamotsemnama , mo iñeshequëcá .
(src)="b.MAT.3.12.1"> Sy skop is in sy hand , en Hy sal sy dorsvloer deur en deur skoonmaak en sy koring in die skuur saambring , maar die kaf sal Hy met onuitbluslike vuur verbrand .
(trg)="b.MAT.3.12.1"> Canÿe ents̈á chabe mëts̈tá cucuats̈iñe jiyëbana , chabe trigo jtsóbobemana y chë ndoservena shácuanënga jtsejashtsëtsana .
(trg)="b.MAT.3.12.2"> Chabe trigo chë grano uaquëcjnaye tsañe jtsabuájuana , y chë ndoservena shácuanëngna iñoye jtsatmets̈ana .
(trg)="b.MAT.3.12.3"> Cachcá , chë ats̈be ústonoye echanjabana , chë ts̈abe ents̈anga echanjúbuaja , y chë bacna ents̈angna canÿe íñeshiñe echantsacastígaye , y chë iñe ndocna te queochátsfsana ca ” — cha tojanë́yana .
(src)="b.MAT.3.13.1"> Toe het Jesus van Galiléa na die Jordaan , na Johannes gekom om deur hom gedoop te word .
(trg)="b.MAT.3.13.1"> As Jesús , Galileocana tojána Jordán béjayoye , Juan yojtsemnoye , cha chabuábayama .
(src)="b.MAT.3.14.1"> Maar Johannes het Hom ernstig teëgegaan en gesê : Ek het nodig om deur U gedoop te word , en kom U na my toe ?
(trg)="b.MAT.3.14.1"> Pero Juan ndoñe yontsebos̈e Jesús juabáyama , y mënts̈á tbojaniyana : — Ats̈e s̈ontsemna aca chas̈cuabaye , y ¿ más ats̈e aca cbochjuabaye ca ?
(src)="b.MAT.3.15.1"> Maar Jesus het geantwoord en vir hom gesê : Laat dit nou toe , want só pas dit ons om alle geregtigheid te vervul .
(src)="b.MAT.3.15.2"> Daarna het hy Hom toegelaat .
(trg)="b.MAT.3.15.1"> Chora Jesús tbojanjuá : — Morna chca chaotsemna .
(trg)="b.MAT.3.15.2"> Entsemna lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojamandacá jobedésana ca .
(trg)="b.MAT.3.15.3"> As Juan yojouena Jesús juabáyama .
(src)="b.MAT.3.16.1"> En nadat Jesus gedoop was , het Hy dadelik uit die water opgeklim , en meteens gaan die hemele vir Hom oop , en Hy sien die Gees van God soos ' n duif neerdaal en op Hom kom .
(trg)="b.MAT.3.16.1"> Jesús ya uabainá yojtsemna ora , chë buyeshoicana tojtanshë́bëbocna .
(trg)="b.MAT.3.16.2"> Chorna Jesús tsbanánoye yojontjes̈iye y tojáninÿe chë celoca atëfjniñe y chë Uámana Espíritu mo canÿe palomatemcá chábioye yojtsastjajuana .
(src)="b.MAT.3.17.1"> En daar kom ' n stem uit die hemele wat sê : Dit is my geliefde Seun in wie Ek ' n welbehae het .
(trg)="b.MAT.3.17.1"> Chora celocana Bëngbe Bëtsá mënts̈á tojánayana : “ Mua ats̈be bonshana uaquiñá endmëna .
(trg)="b.MAT.3.17.2"> Chabiama corente sëntsoyejuá ca . ”
(src)="b.MAT.4.1.1"> Toe is Jesus deur die Gees weggelei die woestyn in om versoek te word deur die duiwel .
(trg)="b.MAT.4.1.1"> Chents̈ana chë Uámana Espíritu ents̈anga ndoyena luaroye Jesús tbojanánatse , as Satanás chauábama cha jisháchichiyama .
(src)="b.MAT.4.2.1"> En nadat Hy veertig dae en veertig nagte gevas het , het Hy naderhand honger geword .
(trg)="b.MAT.4.2.1"> Chents̈e canta bnë́tsana te y canta bnë́tsana ibeta ntjascá tbojanjétana ; chíyeca chora tbojaneshë́ntsena .
(src)="b.MAT.4.3.1"> En die versoeker het na Hom gekom en gesê : As U die Seun van God is , sê dat hierdie klippe brode word .
(trg)="b.MAT.4.3.1"> As Satanás tbojanobobeconá y tbojaniyana : — Aca ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá tcomnëse , momandá quem ndëts̈benga tandës̈e chaobiama ca .
(src)="b.MAT.4.4.1"> Maar Hy antwoord en sê : Daar is geskrywe : Die mens sal nie van brood alleen lewe nie , maar van elke woord wat deur die mond van God uitgaan .
(trg)="b.MAT.4.4.1"> Pero Jesús tbojanjuá : — Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana : “ Ents̈á nÿe tandë́s̈eca ndoñe vida ntsebomnana , sinó ents̈á endobena jtsiyenana lempe nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojayancá tbojtseyeunanëse ca . ”
(src)="b.MAT.4.5.1"> Toe neem die duiwel Hom saam na die heilige stad en laat Hom op die dak van die tempel staan
(trg)="b.MAT.4.5.1"> Chents̈ana Satanás , Jerusalén , chë uámana bëts pueblo ca uabáinoye Jesús tbojanánatse , y chë Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈e chë más tsbanánoca tbojanatsá .
(src)="b.MAT.4.6.1"> en sê vir Hom : As U die Seun van God is , werp Uself af ; want daar is geskrywe : Hy sal sy engele bevel gee aangaande U , en hulle sal U op die hande dra , sodat U nie miskien u voet teen ' n klip stamp nie .
(trg)="b.MAT.4.6.1"> Chents̈e Satanás mënts̈á tbojaniyana : — Aca ndegombre Bëngbe Bëtsabe Uaquiñá tcomnëse , muents̈ana fshantsoye montsënja , er Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayana : Bëngbe Bëtsá chabe angelënga echanjichamuá , chacmotsinÿenama .
(trg)="b.MAT.4.6.2"> Chënga buacuats̈ë́ngaca cmochanjishache , shecuats̈e ndëts̈beñe ndocá chacondomama ca — cha tbojaniyana .
(src)="b.MAT.4.7.1"> Jesus sê vir hom : Daar is óók geskrywe : Jy mag die Here jou God nie versoek nie .
(trg)="b.MAT.4.7.1"> Chora Jesús tbojanjuá : — Cach Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana : “ Ndoñe matsbos̈ana acbe Bëtsá chë Utabná bacna soyëngama jacochënguama ca . ”
(src)="b.MAT.4.8.1"> Weer neem die duiwel Hom saam na ' n baie hoë berg en wys Hom al die koninkryke van die wêreld en hulle heerlikheid ,
(trg)="b.MAT.4.8.1"> Cabana , Satanás tbojanánatse canÿe bëts tjoye y betsco nÿetsca quem luarents̈a amëndayëngbenache y chents̈a nÿetsca uámana soyënga Jesúsbioye tbojaninÿinÿé .
(src)="b.MAT.4.9.1"> en sê vir Hom : Al hierdie dinge sal ek aan U gee as U neerval en my aanbid .
(trg)="b.MAT.4.9.1"> As Satanás tbojaniyana : — Aca chacojoshëntsaments̈é y chas̈cojadorase , lempe chë soyënga cbochjats̈taye ca .
(src)="b.MAT.4.10.1"> Toe sê Jesus vir hom : Gaan weg , Satan ! want daar is geskrywe : Die Here jou God moet jy aanbid en Hom alleen dien .
(trg)="b.MAT.4.10.1"> Y Jesús tbojanjuá : — ¡ Satanás , áts̈bents̈ana mojuaná !
(trg)="b.MAT.4.10.2"> Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana : “ Bëngbe Bëtsá cochtsadorana y nÿe cha cochtseservena ca . ”
(src)="b.MAT.4.11.1"> Daarna het die duiwel Hom laat staan , en daar het engele gekom en Hom gedien .
(trg)="b.MAT.4.11.1"> As Satanás cachcá tbojanonÿá .
(trg)="b.MAT.4.11.2"> Cachora Bëngbe Bëtsábiocana angelotémënga tmojánabo Jesús jtseservénama .
(src)="b.MAT.4.12.1"> En toe Jesus hoor dat Johannes in die gevangenis gesit was , het Hy na Galiléa teruggegaan .
(trg)="b.MAT.4.12.1"> Juan chë Ubayaná cárceloye tmojanëtámiama Jesús tojanuena ora , Galilea luaroye cha tojtaná .
(src)="b.MAT.4.13.1"> En Hy het Násaret verlaat en gaan woon in Kapérnaüm aan die see , in die gebied van Sébulon en Náftali ,
(trg)="b.MAT.4.13.1"> Pero ndoñe tonjanoquedá Nazaret pueblents̈e , sinó Capernaumoca , uafjajónaye tsachañe ; choye tojána joyénanama , chë uámana bëts taitata Zabulón y Neftalibe luariñe .
(src)="b.MAT.4.14.1"> sodat vervul sou word wat gespreek is deur Jesaja , die profeet , toe hy gesê het :
(trg)="b.MAT.4.14.1"> Chca tojanochnëngo , cachcá chaotsemnama nts̈amo chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaías tojanayancá .
(trg)="b.MAT.4.14.2"> Isaías tojánayana :
(src)="b.MAT.4.15.1"> Die land Sébulon en die land Náftali , na die see toe , oorkant die Jordaan , Galiléa van die heidene--
(trg)="b.MAT.4.15.1"> Zabulón y Neftalibe luare , Jordán béjaye chenguánoica , uafjajónaye tsachañe ; Galilea luariñe , ndoñe judío ents̈anga oyenents̈e .
(src)="b.MAT.4.16.1"> die volk wat in duisternis sit , het ' n groot lig gesien , en die wat sit in die land en skaduwee van die dood , vir hulle het ' n lig opgegaan .
(trg)="b.MAT.4.16.1"> Chë mo ibetiñe cuaftsiyencá imojoyena ents̈anga , Bëngbe Bëtsabe soyënga nduabuatma causa , tmojinÿe canÿa ents̈angbe juabnënga binÿnayá .
(trg)="b.MAT.4.16.2"> Chë chëngbe juabnënga binÿnayá entsebuashinÿinÿana chë Bëngbe Bëtsábioye nduabuatmëngbiama , y chë causa chabiama imomna mo obanëngcá , ndoñe binÿniñe jtsiyenëse ca — cha tojanábema .
(src)="b.MAT.4.17.1"> Van toe af het Jesus begin om te preek en te sê : Bekeer julle , want die koninkryk van die hemele het naby gekom .
(trg)="b.MAT.4.17.1"> Cach orscana Jesús tojanonts̈é ents̈anga jábuayenama : “ Bëngbe Bëtsabe amë́ndayana ya echanjóshjango .
(trg)="b.MAT.4.17.2"> Ngménaca s̈mochtenójuaboye ts̈ëngaftangbe bacna soyëngama y chca amana s̈mochtsajbaná ca . ”
(src)="b.MAT.4.18.1"> En terwyl Jesus langs die see van Galiléa loop , sien Hy twee broers , Simon wat genoem word Petrus , en Andréas , sy broer , besig om ' n net in die see uit te gooi ; want hulle was vissers .
(trg)="b.MAT.4.18.1"> Canÿe te , Jesús chë Galilea uafjajónaye tsachajana yojtsaye y ndeolpe uta boyabásata tojanÿe : canÿa yojamna Simón , chë Pedro cánaca uabainá , y chabe uabentsá Andrés .
(trg)="b.MAT.4.18.2"> Chatna atarraiëshangá ibnetsashbuétsets̈añe , er beonga ashebuánayata ibnamna .
(src)="b.MAT.4.19.1"> En Hy sê vir hulle : Kom agter My aan , en Ek sal julle vissers van mense maak .
(trg)="b.MAT.4.19.1"> Jesús tojanë́yana : “ Ats̈eftaca mabata ; ats̈e cbochanjábiama Bëngbe Bëtsabiama ents̈anga anguayata , y morscana nÿe beonga ashebuánayata ya ndoñe ques̈ochátsmëna ca . ”
(src)="b.MAT.4.20.1"> En hulle het dadelik die nette laat staan en Hom gevolg .
(trg)="b.MAT.4.20.1"> Cachora chatbe atarraiëshangá cachcá tbojésanaboshjuana y Jesús tmojanasto .
(src)="b.MAT.4.21.1"> En toe Hy daarvandaan verder gaan , sien Hy twee ander broers , Jakobus , die seun van Sebedéüs , en Johannes , sy broer , in die skuit saam met hulle vader Sebedéüs , besig om hulle nette heel te maak ; en Hy het hulle geroep .
(trg)="b.MAT.4.21.1"> Y más chcoye , Jesús inÿe uta cats̈átata tojánanÿe : Santiago y Juan , chë Zebedeobe uaquiñata .
(trg)="b.MAT.4.21.2"> Chata ibojtsomñe canÿe barquë́shañe , chatbe taitáftaca , chëngbe atarraiëshangá atapórmayiñe .
(trg)="b.MAT.4.21.3"> Jesús tojánachembo ,
(src)="b.MAT.4.22.1"> En hulle het dadelik die skuit en hulle vader verlaat en Hom gevolg .
(trg)="b.MAT.4.22.1"> y cachora chë barquë́sha tbojésanaboshjona , chë taitá cachents̈e imojéseboshjona y Jesús tmojanasto .
(src)="b.MAT.4.23.1"> En Jesus het deur die hele Galiléa rondgegaan en in hulle sinagoges geleer en die evangelie van die koninkryk verkondig en elke siekte en elke kwaal onder die volk genees .
(trg)="b.MAT.4.23.1"> Jesús nÿets Galilea luarëjana yojánana , chents̈e judiëngbe enefjuana yebnënguenache abuátambaye .
(trg)="b.MAT.4.23.2"> Chë ts̈abe noticiënga Bëngbe Bëtsabe amë́ndayama ents̈anga yojanabuayiyná y nÿetsca s̈ocanëngama y tsets̈anëngama yojánashnaye .
(src)="b.MAT.4.24.1"> En die gerug aangaande Hom is versprei oor die hele Sírië ; en hulle het na Hom gebring almal wat ongesteld was , wat gekwel was deur allerhande siektes en pyne en wat van duiwels besete was , en maansiekes en verlamdes ; en Hy het hulle gesond gemaak .
(trg)="b.MAT.4.24.1"> Nÿets Siria luarëjana ents̈anga cha imojtsebáyana .
(trg)="b.MAT.4.24.2"> As ents̈anga nÿetsca s̈ocana bomnënga Jesúsbioye imojtsënachaye : s̈oquënga y tsets̈anana bomnënga , bacna bayëjbe juabna uambayënga , ataque osháchichanënga y jama ndobenënga .
(trg)="b.MAT.4.24.3"> Jesús nÿetscanga yojánashnaye .
(src)="b.MAT.4.25.1"> En groot menigtes het Hom gevolg van Galiléa en Dekápolis en Jerusalem en Judéa en van oorkant die Jordaan af .
(trg)="b.MAT.4.25.1"> Mallajta ents̈anga Galileocana , Decápolis luarocana , Jerusalenocana , Judeocana y chë Jordán béjaye chenguanoicana Jesús imojústona .
(src)="b.MAT.5.1.1"> En toe Hy die skare sien , het Hy op die berg geklim ; en nadat Hy gaan sit het , het sy dissipels na Hom gekom ;
(trg)="b.MAT.5.1.1"> Jesús chë mallajta ents̈anga tojánanÿe ora , batsjoye tojántsjua y tojanótbema .
(trg)="b.MAT.5.1.2"> Chabe ústonënga tmojanobobeconá y
(src)="b.MAT.5.2.1"> en Hy het sy mond geopen en hulle geleer en gesê :
(trg)="b.MAT.5.2.1"> Jesús tojanonts̈é mënts̈á jabuátambana :
(src)="b.MAT.5.3.1"> Salig is die wat arm van gees is , want aan hulle behoort die koninkryk van die hemele .
(trg)="b.MAT.5.3.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë Bëngbe Bëtsabe soyënga ts̈a imuajaboto ca juabnayënga .
(trg)="b.MAT.5.3.2"> Chca ents̈anga mochántsemna chë Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca mochtsiyenënga .
(src)="b.MAT.5.4.1"> Salig is die wat treur , want hulle sal vertroos word .
(trg)="b.MAT.5.4.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë mondbétsos̈achiyënga ; chënga Bëngbe Bëtsá entsëjabuáchana ngménaca ndoñe chamondë́tsemnama .
(src)="b.MAT.5.5.1"> Salig is die sagmoediges , want hulle sal die aarde beërwe .
(trg)="b.MAT.5.5.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë uámanënga ndoñe mondbétsenobiamnayënga , er chënga mo chëngbe otocana soycá quem luare mochanjóyëngacñe .
(src)="b.MAT.5.6.1"> Salig is die wat honger en dors na die geregtigheid , want hulle sal versadig word .
(trg)="b.MAT.5.6.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈ënga .
(trg)="b.MAT.5.6.2"> Chëngbe bos̈ana entsemna mo chë oshëntsiyá y uajuendayabe bos̈ancá .
(trg)="b.MAT.5.6.3"> Chë nÿetsca soyënguiñe ts̈abá jamama bos̈ënga mochanjobenaye jëftsinÿana lempe nts̈amo tmojtsebos̈cá .
(src)="b.MAT.5.7.1"> Salig is die barmhartiges , want aan hulle sal barmhartigheid bewys word .
(trg)="b.MAT.5.7.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë ínÿengbiama ongmiayënga , er Bëngbe Bëtsá chëngbiama bochanjóngmia .
(src)="b.MAT.5.8.1"> Salig is die wat rein van hart is , want hulle sal God sien .
(trg)="b.MAT.5.8.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë nÿe ts̈abe juabnënga ainaniñe bomnënga ; chënga Bëngbe Bëtsá mochanjinÿe .
(src)="b.MAT.5.9.1"> Salig is die vredemakers , want hulle sal kinders van God genoem word .
(trg)="b.MAT.5.9.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë nÿetscanga natjë́mbana chamotsiyenama amënga , er chënga Bëngbe Bëtsabe básenga ca mochantsabaina .
(src)="b.MAT.5.10.1"> Salig is die wat vervolg word ter wille van die geregtigheid , want aan hulle behoort die koninkryk van die hemele .
(trg)="b.MAT.5.10.1"> “ Puerte oyejuayënga mochántsemna chë ínÿenga tmojama chamotsesufrínënga , nts̈amo Bëngbe Bëtsá yobos̈cá bétsamama ; chca ents̈anga mochántsemna chë Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca mochtsiyenënga .
(src)="b.MAT.5.11.1"> Salig is julle wanneer die mense julle beledig en vervolg en valslik allerhande kwaad teen julle spreek om My ontwil .
(trg)="b.MAT.5.11.1"> “ Puerte oyejuayënga ts̈ëngaftanga s̈mochtsemna , ents̈anga chacmojoyánguango y chacmojtsë́camena ora y nÿetscna soyë́ngaca chacmojtsëbuayatsenaye ora , ats̈be ústonënga bétsemnama .
(src)="b.MAT.5.12.1"> Verbly en verheug julle omdat julle loon groot is in die hemele ; want so het hulle die profete vervolg wat voor julle gewees het .
(trg)="b.MAT.5.12.1"> Móyejuanga , puerte móyejuanga , ts̈ëngaftanga celoca becá s̈mochanjóyëngacñe .
(trg)="b.MAT.5.12.2"> Er nts̈amo ents̈anga ts̈ëngaftanga cmë́camena , cachcá chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayë́ngbioye , chë ts̈ëngaftangbe natsana monjaniyenë́ngbioye ents̈anga monjanë́camena ca ” — Jesús tojánayana .
(src)="b.MAT.5.13.1"> Julle is die sout van die aarde , maar as die sout laf geword het , waarmee sal dit gesout word ?
(src)="b.MAT.5.13.2"> Dit deug nêrens meer voor as om buite gegooi en deur die mense vertrap te word nie .
(trg)="b.MAT.5.13.1"> “ Ts̈ëngaftanga , quem luarents̈a ents̈anga jtsëjabuáchanëse s̈mojtsiyena , Bëngbe Bëtsabe soyënga chamotsetats̈ëmbuama , as chëngbiama s̈mochántsemna mo chë mënts̈ena ndoñe chaondóndbemama tcojatboto tamocá .
(trg)="b.MAT.5.13.2"> Pero chë tamó fténana tojtsóbemëse , ndoñe ntsopodénana tempcá sanana cachiñe jtëtsmënana .
(trg)="b.MAT.5.13.3"> Chca , ya tondayama ntsoservénana ; chíyeca chë tamó tsáshenoye jtsëts̈enana y ents̈anga jtsebotájayana .
(src)="b.MAT.5.14.1"> Julle is die lig van die wêreld . ' n Stad wat bo-op ' n berg lê , kan nie weggesteek word nie ;
(trg)="b.MAT.5.14.1"> “ Ts̈ëngaftanga , nts̈amo ts̈abá yomncá s̈mojtsiyenëse , as quem luarents̈a ents̈angbiama s̈mochántsemna mo chë ibetiñe tojtsebínÿna soycá .
(trg)="b.MAT.5.14.2"> Canÿe bëts pueblo batsjo juatsbuañe tomnëse , ndoñe ntsopodénana iytëmencá jtsemnama .
(src)="b.MAT.5.15.1"> en ' n mens steek ook nie ' n lamp op en sit dit onder die maatemmer nie , maar op die staander , en dit skyn vir almal wat in die huis is .
(trg)="b.MAT.5.15.1"> Canÿe uajuinÿanë́sha tcojuajuínÿena ora , ndoñe cajonëshe tajsoye jtsabuájuama , sinó tsbanánoca juajájuama , chca , nÿetsca ents̈anga chë yebnents̈e tmojtsemnëngbiama chaotsebínÿnama .
(src)="b.MAT.5.16.1"> Laat julle lig só skyn voor die mense , dat hulle julle goeie werke kan sien en julle Vader wat in die hemele is , verheerlik .
(trg)="b.MAT.5.16.1"> Cachcá ts̈ëngaftanga , ents̈angbe delante mo binÿnayëngcá s̈mochtsemna , as chënga ts̈ëngaftanga ts̈abe soyënga s̈muamama chamuinÿama , y chca , chënga chamuinÿanÿé chë Taitá , Bëngbe Bëtsá celoca endmëná , corente uamaná y obená bétsemnama ca ” — Jesús tojánayana .
(src)="b.MAT.5.17.1"> Moenie dink dat Ek gekom het om die wet of die profete te ontbind nie .
(src)="b.MAT.5.17.2"> Ek het nie gekom om te ontbind nie , maar om te vervul .
(trg)="b.MAT.5.17.1"> “ Ndoñe s̈mattsejuabnaye , nts̈amo Moisesbe leyiñe iuayancá y chë Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayënga tmojanayancá jabétsepochocama ats̈e tijabo ca .
(trg)="b.MAT.5.17.2"> Ats̈e ndoñe chiyátabo chë soyënga jabétsepochocama , sinó jabábuayenama ndayá chë soyënga ndegombre bétsayanama .
(src)="b.MAT.5.18.1"> Want voorwaar Ek sê vir julle , voordat die hemel en die aarde verbygaan , sal nie een jota of een titteltjie van die wet ooit verbygaan totdat alles gebeur het nie .
(trg)="b.MAT.5.18.1"> Ndegombre s̈cuayana : Celoca y quem luare chaojëftsemnëntscuana , ndocná queochatobenaye ni canÿe punto , ni canÿe letra chë leyënguents̈ana jtsejuánana , lempe nts̈amo jochnënguama yomncá chaojtsemnëntscuana .
(src)="b.MAT.5.19.1"> Elkeen dus wat een van die minste van hierdie gebooie breek en die mense só leer , sal die minste genoem word in die koninkryk van die hemele ; maar elkeen wat dit doen en leer , hy sal groot genoem word in die koninkryk van die hemele .
(trg)="b.MAT.5.19.1"> Chíyeca , nda nÿe mo canÿe mando chë leyënguiñe ndoñe tonjoyeuná cha , masque nÿe base soye chë mando tojtsemna , y chë ínÿenga cachcá tojtsabuatambá , cha Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca chë más nduamaná echántsemna .
(trg)="b.MAT.5.19.2"> Pero ndëmuanÿenga tmojtsama nts̈amo Bëngbe Bëtsá tojamëndacá y chë ínÿenga cachcá chamotsamama tmojtsabuátambase , chënga Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoca uámanënga mochántsemna .
(src)="b.MAT.5.20.1"> Want Ek sê vir julle dat , as julle geregtigheid nie oorvloediger is as dié van die skrifgeleerdes en Fariseërs nie , julle nooit in die koninkryk van die hemele sal ingaan nie .
(trg)="b.MAT.5.20.1"> Chë soyëngamna mënts̈á s̈cuayana : Ts̈ëngaftanga chë ley abuátambayënga y fariseúngbioye ndoñe s̈montsayënjanase , jtsamama nts̈amo Bëngbe Bëtsá tcmojamëndacá , ndocna te Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoye ques̈mochátamashjna .
(src)="b.MAT.5.21.1"> Julle het gehoor dat aan die mense van die ou tyd gesê is : Jy mag nie doodslaan nie , maar elkeen wat doodslaan , moet verantwoording doen voor die gereg .
(trg)="b.MAT.5.21.1"> “ Ts̈ëngaftanga s̈mojouena nts̈amo Bëngbe Bëtsá ts̈ëngaftangbe bëts taitanga tojanamëndacá : ‘ Ndoñe catjóba ca .
(trg)="b.MAT.5.21.2"> Chca ochjajnayá bontsemna jobuambayana chë ents̈angbiama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama endbayanabe delante , ndáyeca chca ca . ’
(src)="b.MAT.5.22.1"> Maar Ek sê vir julle dat elkeen wat vir sy broeder sonder rede kwaad is , verantwoording moet doen voor die gereg ; en elkeen wat vir sy broeder sê : Raka ! moet verantwoording doen voor die Groot Raad ; en elkeen wat sê : Jou dwaas ! moet verantwoording doen in die helse vuur .
(trg)="b.MAT.5.22.1"> Pero ats̈e s̈cuayana , nda cachabe cats̈átaftaca tbojetna , chánaca bontsemna jobuambayana chë ents̈angbiama ts̈abá o ndoñe ts̈abá tmonjamama endbayanabe delante , ndáyeca chca ca .
(trg)="b.MAT.5.22.2"> Nda cachabe cats̈átbioye puerte tbojtsáboyënja , cha bontsemna chë Sanedrín ca uabaina mándayëngbe delante jobuambayana ndáyeca chca ca ; y nda cachabe cats̈atbiama opjema ca tojayana , nts̈amo cha bétsamama , cha bontsemna chë infiernoca íñeshoye jama .