Detta är den dag som Herren har gjort.
İşte o gün sevk, ancak Rabbinedir.
Och de frågar dig vad de bör ge åt andra.
Yine sana neyi infak edeceklerini soruyorlar.
Be därför till din Herre och förrätta offer!
Öyleyse Rabbin için namaz kıl ve kurban kes.
Och också över straffet ligger det ju något så festligt!"
Onlar için alçaltıcı bir azap vardır."
HAR DU inte sett hur din Herre gick till väga mot Elefantens armé?
Rabbin fil sahiplerine neler etti, görmedin mi?
Honom tillhör allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär.
Göklerdeki ve yerdeki her şey O’nu tesbih eder.
I Guds, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn!
Rahmân ve Rahîm (olan) Allah'ın adıyla.
Men när det som min Herre har lovat blir verklighet, skall Han jämna det med marken.
Rabbimin tayin ettiği vakit gelince, bunu yerle bir eder.
Gud är unik (wahid) och i sig allbarmhärtig och allsmäktig (ahad).
O, mutlak güç sahibidir, çok merhametlidir.
Och vad kan låta dig förstå vad denna betyder?
Ne iştir; ne gayrettir?
Guds löfte till Abraham: .
İbrahim'e selam olsun.
För andra betydelser, se El Yâtoûn.
Don Omar, (El Rey olarak da bilinen)(d.
Musa (författaren läser)”.
"Mûsâ Çelebi".
Att förbli i Herrens tempel för att alltid skåda Guds härlighet (Ps.
Alemlerin Rabbına hamdolsun!"
Nej, de flesta av dem vet inte (vad de talar om)!" (16:101B).
Fakat onların pek çoğu bunu bilmezler."
VI HAR sannerligen gett dig det goda i överflöd!
(Merak etme) elbette seni, hoşnut olacağın kıbleye çevireceğiz.
Hans allmakts tron omsluter himlarna och jorden.
Rabbiniz göklerin ve yerin rabbidir.
Adorn är en biflod till floden Isen (se Isengård) i Ringarnas herre.
El-Füyûzâtü’r-rabbâniyye fî evrâdi’l-Kadiriyye.
Bismillahi ar-Rahman ar-Rahim, som betyder "I Guds, den barmhärtiges, den nåderikes namn".
Cömert, âlicenap, yardımsever, merhametli olan Oruç Reis, ciddî ve sertti.
Hon stod i kontrast till Himlen (eller åskguden) och ansågs vara hans maka.
Gök de ise bunun tam tersidir ve Gök Ata öne çıkar.
Hvarför grymheter föröfvas mot fästningars försvarare Om maskiner och bössor som användas i fästningskrig Om utforskande och mätande af minanläggningar Om hvad som är af nöden för uthärdande af en belägring Huru man uppbjuder alla medel för att öfvervinna de belägrade Om Götastaden Kalmar och de talrika angrepp som riktats mot densamma Om en krigslist af Henning Gad, utvald biskop i Linköping Huru föga gagn och ära skördas af främlingar, som taga sig före att bekriga Svea- och Götaland Huru götar och svear göra sina fiender motstånd Huru man med eldens hjälp förstör borgarnas grundvalar Huru man sätter tyranners borgar under vatten Om samma ämne, dock mera omständligt Om angrepp på borgar och städer medelst flottar Om dubbla stegar, som brukas i strider till lands Om huru man går till väga vid borgars belägring Ännu ett annat sätt att angripa borgar och städer medelst flottar Om försiktighetsmått vid handgemäng Tappra skrigares lof Om hofmänvs kryperi Om rysliga grymheter, som slika lismare, förrädare och främlingar upprepade gånger föröfvat i hufvudstaden Stockholm Om stadens ursprung och läge Om Brunkebers ås utanför Stockholm och dess läge samt om de drabbningar, som där ägt rum Huruledes belägrade låta sin boskap beta på hustaken Fortsättning Huru man går till väga för att lindra vattenbrist Huru man går till väga för att lindra brödbrist Om ett grekiskt påfund vid brödbakning Om straff för sådana, som svikligen undandraga folket lifsmedel Huru man får till väga för att lindra foderbrist Om konung Domalders grymhet och om den stora hungersnöd, som föranledde longobardernas utvandring Om svår hungersnöd bland longobarderna jämte andra folkslag i Italien och Spanien Om strider i träskmarker och rifvande af broar Om de fartyg, som af ålder äro brukliga i Norden, samt deras form och användning Om ett annat slag af nordiska fartyg Om angrepp på fartyg eller borgar medelst pråmar Om försåtliga angrep nattetid och anstalter till deras afvärjande Om skepp försedda med sågar Om fartyg brukade till försåt Huru man afleder vattendrag för att hindra fartyg att komma ut Utländska exempel på försåt, för hvilka man har att taga sig i akt Huru man utestänger en fientlig flotta från stranden Om medel som tillgripas för flottans räddning Om brandfartyg Om skepp som utspy eld Några förhållningsregler vid strid Huru krämare till ömsesidig ödeläggelse bekämpa hvarandra utanför Islands hamnar Om bestraffning af upproriska sjömän Om regler vid tillämpningen af sjölagens bestämmelser Om nödvändigheten att väl taga sig till vara för uppviglarens onda ränker Om några vanliga mått och steg mot olika fiender Om öfverrumplande anförares villrådighet i valet mellan strid och återtåg Om faran vid fiendens låtsade flykt Om anledningar till krig samt om fördelarna af att låta en flyende fiende löpa Huru ryttare simma öfver vattendrag Om skickliga simmare Huru fotknektar, enkannerligen fetlagda, i full rustning simma öfver vattendrag Huru fiende drager fiende upp ur vattnet Om de första hjälpmedlen vid simöfningar Om samma ämne, belyst med exempel från främmande land Huru en fullrustad krigare kan simma med hjälp af en lädersäck, som uppblåses medelst ett rör Om barns undervisning i simkonsten Om färdighet i simkonsten och dess nytta (Första kapitlet saknar titel) Om sammandrabbningar på isen Om moskoviters eller rutheners infall Om en håla, gemenligen Smällen kallad, från hvilken ett hemskt dån utgår Fortsättning Om finnars strider med moskoviterna Om moskoviternas sätt att röfva och plundra Fortsättning Om utländska motsvarigheter Om huru man mottager sändebud hos moskoviterna Om huru ett italienskt sändebud grymt bragtes om lifvet Om de moskovitiska krämarnas klokhet Om finnarnas olika stridssätt Ytterligare om detta folks vapen och skyddsmedel Om den svenske konungens fogdar i de nordiska länderna Om huru man uppbränner våldsamma fogdars borgar Fortsättning Om krigsmaskiner som användas på isen Om brandslädar Om samma ämne, belyst med exempel från främmande land Om huru man framforslar bössor och klot samt beskjuter fienden Fortsättning samt om sättet att taga sig öfver råkar i isen Om huru man förhindrar vattnets tillfrysande Om samma ämne, belyst med exempel från främmande land Om murar af is Om nattlig bevakning på isen Om morgonstunden såsom den gynnsammaste tidpunkten för strid Några utländska exempel på veklingar, som ej kunnat tåla köld Om huru man angriper fästen på isen Om anfall på infrusna fientliga fartyg Om huru man bestraffar otrogna tjänare genom begjutning med iskallt vatten Fortsättning Om huru man vid belägring uppreser stegar från vattnet Om stegar eller slungor som utspy eld Om kapplöpning med hästar om kläder eller andra pris Om vildåsnor eller älgar, som löpa öfver den snöhöjda isen Om renar, som löpa öfver isen Om huru fiender drunkna i snöfyllda dalar Om snöklumpar, som fastna vid hästhofvarna Om bytets utskiftande Om stillestånd och fredslut Om huru de belägrade anhålla om fred Om brottsliga underhandlare och skattmästare Om rådplägningar på holmar Om enahanda förhållanden och liknande stormannamöten Om redliga sekreterare och deras nytta Om huru en klok furste bör förhålla sig Om påfven Julius III:s vingård Om murarena och om stenens olika utseende och form Om byggande af hus och dessas olika form Om takfönster Om den stora rikedomen på träd i de nordiska länderna och dessa träds väldiga höjd Ytterligare om träden i norden Om de olika trädslagen Om frukternas beskaffenhet Om granens gummiharts eller kåda och om ambrans eller bärnstenens ursprung Om den förtjänst, bärnstenen inbringar, och det bruk man gör däraf Huru man drifver ner pålar i isen Huru man hindrar vattnet att tillfrysa Huru man lägger eller bör lägga grunden till byggnader på isen Fortsättning Om uppmuddring af hamnar Om upprensning af grafvar och kanaler Huru skepp lyftas upp ur djupet Om vindarnas och vågorna våldsamhet i många nordiska hamnar Om bjälkar, som vid hafstranden sätts till värn mot vågorna Huru man söker hamn med ledning af märken på kusten Ytterligare något om bärnstenens eller ambrans ursprung, som ej på förra stället blifvit antecknadt Om släckande af eldsvådor Huru vänskapen sättes på prof vid en eldsvåda Om skeppsbrutna och återställande af skeppsbrutet gods Om straff för röfvare af skeppsbrutnas egendom Om åkrarnas gödslande Om sättet att gödsla Om åkerjordens beredning Yttermera om åkerbrukets nytta Om svedjeland i skogarna Om slika åkrars bördighet Om tröskning vintertid Om olika sätt att bärga skörden Om späda barns skyddande mot ormar i skördeanden Om flottar och båtar för spannmål Om olika slags kvarnar Fortsättning Om bagarstugor och brödbakning Om torkande af säd till förvaring Om västergötarnas sädeslag, så ock om deras dråpliga styrka Om olika sätt att forma bröd Yttermera om andra sätt Om ett find bakverk för sjukliga förnäma daer i Norden och till äfventyrs äfven för andra Om utländska viner, de enda som komma i fråga i Norden Om de till Norden inskeppade vinernas olika beskaffenhet Om viners varaktighet Om beredning af honungsdryck, äfven sötbrygd eller mjöd kallad, på nordbornas sätt Föreskrifter att beakta vidkommande råämnena Om polackers och lithauers sätt att brygga mjöd Ytterligare om regler för beredning på götars sätt af honungsdryck, äfven mjöd eller sötbrygd kallad Om beredning af korn och annan spannmål för ölbrygd Yttermera om spannmålens beredning för ölbrygd i olika, sinsemellan aflägna landsändar Om olika sätt för ölbrygd Om olika ölsorter och deas hälsokrafter Om etiopiernas eller indernas sätt att brygga öl, enligt beskrifning af den indiske prästen herr Johannes Baptista Habascianus Om samma slags öl bryggdt på annat sätt Om ölets olika användning i skilda länder Huruledes konung Hundring frivilligt dränkte sig i mjöd eller honungsdryck Om ovislig förtrolighet af furstar gentemot sina hirdmän och tjänare Om olika kärl och deras utseende Om de gamles måltidsseder Om de nordiska folkens dryckesseder Ytterligare om olika landskaps dryckeskärl Om drinkares straff Om utländska motsvarigheter Om drinkares styggeliga framfart Om maskerader och utklädningar Om olika sätt att koka salt Om svårigheten att införa salt i de nordiska rikena Om den stora tillgången på smör Om de stora och goda ostarna Om mått och vikt Om väfvare och målare Om allahanda vapen, som pryda stormännens hus Ytterligare om målare i Nordanland Om utmärkta taflors underbara verkan Om skiljaktigheter i klädesdräkten Om ungmörnas ärbara skrud Om förnäma och ädelborna personers bröllop Om sträng kyskhet och om betydelsen af vissa vapen Om skick och bruk vid kungliga bröllop Om huru välsignelse nedkallas öfver katolska kungar Om riddare och deras ed Om adliga personers bröllop Om bröllop bland allmogen Om äktenskapbandets helgd Om vissa oförtänkta händelser Om skillnaden mellan äkta och oäkta barn Fortsättning Exempel från Norden Om horkarlar och deras straff Fortsättning Om domare och rättsförhandlingar på fria fältet Olika domares eder Om olika straff för frälse och ofrälse Om lättsinniga domare och deras straff Om hofsamma domare och goda sakförare Om ett strängt rättsförfarande Om huru ett milt rättsförfarande understundom är att föredraga Om huru en rätt domare och ett rätt domsförfarande böra vara beskaffade Om värjemålsed Om vanartiga piltars tuktande Om huru bedröfvade föräldrar kunna varda tröstade Om ett godt sätt att uppfostra piltar Om piltarnas öfningar Fortsättning Några få exempel på synnerlig färdighet i denna konst Ytterligare exempel på färdighet i samma konst Fortsättning Om högt sittande mål, som man söker träffa med pilen Om utländska motsvarigheter Om huruledes man plgar framställa vinterns fördrifvande och sommarens mottagande Fortsättning Om majfester Om förhindrande af skamliga visor Om tärning och schackspel Fortsättning Om ynglingarnas mångahanda öfningar Om utländska motsvarighet Om fäktöfningar Fortsättning om huruledes nordborna ej ville veta af ett lif på nåder Om lansbrytning och tornerspel Yttermera om samma ämne Om torneringar mellan skelögda och enögda Om fega krigares förödmjukande Om lansbrytning till sjöss i båtar Om svärdsdans eller vapendans Om bågdans Om hormusdansen Fortsättning Om elddans Om undrandsvärda strängspelare Om utländska motsvarigheter Om pipare Om skådespelare och gycklare Om utländska snyltgäster, gycklare och narrar Om naturliga fånar och om stumt spel Om gycklares föraktiga ros och de visas värdefulla beröm Om bad, kopping och åderlåtning Yttermera om jungfruarnas högtidliga tåg till badstugorna Om skolor och ungdomens uppfostran Fortsättning Om huru fäder välsigna sina barn Om lärarnas aflöning Om konsternas inbördes likhet Om ett bruk, som iakttages vid begående af den Heliga jungfruns renseledag Om de signade vaxljusens utskiftande Om bruket av signade vaxljus Om välsignelser öfver alla ting, efter Bugers, Upsala ärkebiskops, instiftelse Yttermera om välsignelser öfver pilgrimer, af samme ärebiskop Birger Om välsignelser öfver allmosor för lefvande och hädangångna, af samme ärkebiskop Om götarnas och andra nordbors gästfrihet Ett utländskt vittnesbörd om denna gästfrihet Om otacksamma gästers faror Om huru godt och nyttigt det är att iakttaga hofsamhet gent emot orättfärdiga gäster Om skick och bruk vid kristliga bordssamkväm Om syftet med sådana samkväm Om gagnet af dylika samkväm Om huruledes sådana goda samkväm af rikets inbyggare understumdom blifva störda Om det öfliga sättet att förrätta bön i kyrkorna Om vapnens trygga förvaring i kyrkans förhus Om helgerånares elände och vanära Om helgerånarnas gränslösa förmätenhet Om huru S:t Petri heliga käril återställdes Om olika slag af helgerån och desslikes olika straff Om skändliga helgerånare samt deras ärelösa lif och grufliga ändalykt Yttermera om slika helgerånare Om helgerånares straff m.m. Om medel att afvända helgerån Om faran af att misshandla föräldrar samt om efterdömet af en man, som vände åter till besinning Om ett fromt efterdöme, huruledes man rättfärdeligen bör godtgöra oförrätter mot kyrkans hus och tjänare Om nödvändigheten att utrota villfarelser och falska läror Om det bästa medlet att afskaffa stridigheter, kätterier, söndringar och andra styggeliga missförhållanden Om nödvändigheten att stäfja förmätna disputeringar Om huruledes man bör iakttaga en fast ståndaktlighet i tider af kätteri och söndring Yttermera om huruledes man ej bör sänka sig ner till kättare och samtycka till deras meningar Om furstars likbegängelse, grafsättning och testamenten Fortsättning Om falska uttolkningar af lagar och skrifter Yttermera om helgerånares makalösa arghet och illfundighet Om huru värdiga personer böra återgifvas åt kyrkan, men de ovärdiga utdrufvas Om goda furstars fridsälla styrelse och de ondas fara Om detsamma enligt den Heliga skrift Om slika helgerånares nesliga flykt och smälek Om skändande af lik och grifter Yttermera om huru grifter öppnas för en skatts skull Om lysande och förnäma mäns likbegängelse Om grifternas beskafflighet och det tilländalupna lefvernets vittnesbörd Om några goda furstar, som deras undersåtar på sina skuldror burit till konungagrifterna Om läkare och läkemedel Om olika slag af sjuklingar, sjukdomar och läkemedel Om giktens vedervärdigheter Om ett ovanligt medel att lindra giktplågor Om baggar och lamm Om får Om lamm Om oxar och annan nötboskap Om hundar och deras olika skaplynne Fortsättning Om hundarnas minne, deras trohet, läraktigher, fina väderkorn och mod Hur man skall utröna hästarnas goda egenskaper och se upp med deras fe1 Ytterligare om kännetecken på en stark och kraftig häst Om andra omständigheter att lägga märke till vid hästköp Om Virgilii mening angående utväljande af goda hästar Huru man tämjer och vårdar fölungar Om botande af hästarnas oarter Om hästarnas skötsel och vård Om en erfaren ryttares skicklighet och en ovans oduglighet Om svearnas och götarnas hästar och orsakerna därtill, att de föredragas framför alla andra och utföras till främmande land Om stridshingstar Om hästarnas läraktighet Om kattor Om dödande af råttor och möss Om den fruktansvärda hämnd, råttorna utkräfva af gudlösa människor Yttermera om råttornas gräsliga hämnd Om bockar och getter Om svin och grisar Om dessa djurs gagn och om det trojanska svinet Om renar Om den nytta, man har af detta djur Om de fordon, som dragas af renarna Om de slädar, som dragas af renarna Om det gagn, man har af de olika delarna af detta djurs kropp Om älgar eller vildåsnor och deras törst Om den läkedom, man kan hämta från älgens högra fot, och huru man fångar detta djur Om älgars eller vildåsnors strid med vargar Om hjortar och kronhjortar Om bäfrar Om Solini mening rörande bäfvergäll Om järfvar Om huru man ärar gäster medelst täcken af järfskinn Om sättet att jaga järf Om harar Om olika slag af harar Om lodjur och deras skinn Om vargar och deras grymma framfart Om en bidragande orsak till konung Kristiern den andres af Danmark fördrifvande Om de mångfaldiga slagen af vargar Om uttrar och deras olika slag samt om förfalskning af deras skinn Om ekorrar Yttermera om samma djur och dess förmåga att förutse framtiden Om mårdar och soblar samt deras skinn Om hermeliner, enligt mitt fönmenande samma djur som de af Plinius omtalade pontiska råttorna Om jakten på detta djur Om gräflingarnas natur Fortsättning Om fiskande biörnar Om ett listigt sätt att dräpa björnar Om björnarnas försåtliga sätt att jaga Om igelkottens och björnens nappatag Om björnar, som stjäla honung Om björnars dräpande medelst en järnklubba Om en flickas bortröfvande och om den sluge och tappre Ulfs börd Om spelande herdars bortröfvande Om de litauiska björnarnas dans Om björnarnas vighet Om björnar som rulla hjul Om uroxar och deras vildhet Yttermera om uroxarna samt om deras fångande Om räfvar och deras list Om olika beskaffenhet af kött och skinn samt om vilddjurens nytta Om räfvarnas svekfulla sinnelag Yttermera om räfvaknep Om jägare och jakter Om utländska exempel på jägare och jakter Om jaktens faror vid de offentliga spelen Fortsättning Om till vargar förvandlade människors vilda framfart Om människors förvandling till vargar Exempel på att människor blifvit förvandlade till vargar, och tvärt om Om många olika slag af fåglar och deras indelning Ytterligare om fåglarnas indelning Om skillnaden fåglarna emellan enligt Cassiodorus, 8. boken Om höken och dess olika arter Mera om hökarnas natur Om örnarnas natur och olikheten dem emellan Om en egendomlighet hos örnarna och om deras sätt att rufva sina ägg Om anden och dess släkte Om skotska änders underbara födelse Om gäss Om de moraliska lärdomar, man kan hämta fràn gässen Om tuppar Om storkar Om storkarnas medfödda fromhet och om hägern Om svanor Vidare om många författares uppgifter om svanornas natur Om dufvornas släktr och deras olika färger Om dufvornas ungar och deras användbarhet i medicinen Om vilda och tama korpar Om hafskorpar (skarfvar) Om en mot denna korp fientlig fågel Om Erythrotao (tjädern) Om falkar och deras olika arter Hur nordborna bruka sköta falkar och andra jaktfåglar Om nötskrikor, kråkor och råkor Hvad man kan lära af fåglarnas goda egenskaper Om gripar och några andra fåglar Om tranor och krigares vakthållning Om svalor, som dragas upp ur vattnet Mera om svalorna och om de läkemedel, man får af dem Om Lagus m. fl.
Keçecilik Koşumculuk At Arabacılığı Demircilik Yemencilik Kilimcilik Hasır Örücülüğü Mermercilik Halıcılık Örgücülük Dantel ve Oyalar Kaşıkçılık Bastonculuk Süpürgecilik A Gız Senin Adın Dudu Afiyon'un Ortasında Galesi Var Ahmet Ahmet Diye Al Fadimem Allı Gelin Taş Başını Yol Eder Arpalıktan Arpa Biçer Attım Tabancamı Ateş Almadı Ayşe'nin Evleri Yayla Yolunda Ben Giderim Oduna Cevizin Yaprağı Dal Arasında Çamlıbel'Den De Baktı Köroğlu Çay Kenarında İnadına Bitiyor Kestane Çayır Değil Çimenlikte Evim Var Çekin Kır Atımı Nalbant Nallasın Çemberim Dalda Kaldı Dam Başına Asa Goymuş Galbırı Dertli Kerem Der Ki Çalın Sazları Emirdağı Birbirine Ulalı Erzurum’dan Çevirdiler Yolumu Evim Kireç Dutmuyor Evlerinin Önü Bir Kötü Yokuş Fadime'mi Doru Tay'a Bindirdim Ferace'm De Dört Duvarda Harmana Sererler Sarı Samanı Hatçam Çıkmış Gül Dalına Haydi Güzelim Kundurana Tek Tek Bas Haydin Arkadaşlar Kına Yakalım Haydin Güzelim At Olur Da Depmez Mi Hezin Hezin Gir Kapıdan Hüseyni Semahı İki De Derviş Gelir Posdu Posdundan İslamoğlu Kale Yapar Taşınan Kaçındasın Gelin Ümmü Kaçında Kapı Ardına Asa Koymuş Eleği Kara Da Goçun Boynuzu Kara Koçun Boynuzu Karahisar Kalesi Yıkılır Gelir Karahisar Oyun Havası Sandıklı Karanfil Dallanır Mı Kınası Karılır Tasta Kırmızı Gülden Dal Kestim Köprünün Altı Pınar Kumalar Dağından Göç Katar Katar Mahpushane Dedikleri Bir Derin Guyu Merduvanın Başındayım Molla Ahmed Nazilli'nin Hanları Oyun Havası Ördek Suya Dal Da Gel Öte Yakanın Buludu Sahan Sahan Höşmerim Uzun Olur Fesligenin Dalları Köyü Üç Guşuduk Uçarıdık Havada Ümmüm Seni Hanaylardan Atarlar Vardım Pınar Başına Yassıya Varmadan Güveyi Koyarlar Yeşil Olur Sandıklının Biberi Zalım Poyraz Gıcım Gıcım Gıcılar Misket Oyun Havası Afyon zeybeği (Çaykenarı zeybeği, Sandıklı zeybeği) Arpalıktan arpa biçer Bas bas zeybeği Bolvadin havası (Acem kızı, Bak şu kaşa) Buhurcular ağır zeybeği (Oyun havası, Bengi) Cemilem (Meşeli) Çember Çiğil Çiğil Dabandan Dambaşı Denizkızı zeybeği (Tavas kırması) Develi zeybeği Düz oyun (Asbab serdim sicime) Efelerin uşağı (Efeler) Gaydalama, (Çorabını ördüğüm,) Harman yeri Harmandalı Hatçam Haydi güzelim Hazin hazin (Usul yavaş, Gökte yıldız,Fadik) İğde dalları Kadılar zeybeği (Kadılar yolu, Keklik) Karahisar oyun havası Kız saçların Minarenin alemi Osmanlı zeybeği (Ağır zeybek) Penceresi kanat kanat (Penceresi yeşil perde) Sandıklının biberi (Yeşil olur) Tespihimin mercanı (Balık suda yan gider, Aşgına, Bülbül yuva yapmış) Turnalar (Turna) Yayla yolları (Teke zortlatması) T.C. Kültür ve Turizm Bakanlığı Afyonkarahisar Valiliği Türkü Sitesi
Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig."
Allah çok bağışlayan çok esirgeyendir.''
Gud är allsmäktig, allvetande och evig.
O, mutlak güç sahibidir, hüküm ve hikmet sahibidir."
I Herrens hand ligger människans framgång, och Han sprider sin glans över de styrande".
Secde vaziyeti insanın Rabbine en yakın olduğu haldir.
Detta gjorde de enligt sin vantro.
Lâkin şeytanlar kâfir oldular.
Thenne er ey bätre än hin!"
Doğrusu asıl ebter (soyu kesik) olan sana kin duyandır."
En skada som orätt åsamkas dem.
İşte bu zalimlerin cezasıdır."
VAD ANSER du om den som förnekar Domen?
Kâfirlik (küfr) ise yalanlamayla, inkârla olur.
Innehållet i dessa uppenbarelser, kända som al-Qur'an ("recitationen"), memorerades och antecknades av hans följeslagare.
Şüphesiz kendilerine kitap verilenler, bunun Rabblerinden (gelen) bir gerçek olduğunu elbette bilirler.
Ni skall avhålla er från all otukt.
Bütün günahlarınızı bağışlanacak!"
De lägger sig (stillsamt) bredvid varandra.
Sonra birbirlerine doğru koşarlar.
Denna är en nåd från er Herre för att lätta era bördor.
ALİM — Rabbin nimetleri mübarek olsun.
Vad min Herre lovar är sanning!"
Şüphesiz rabbim, gerçekten duayı işitendir.''
1 och 9 ( (
10 (4) (yardım)
Vänd tillbaka till din Herre, tillfredsställd omsluten av Hans välbehag!"
Rabbinizin rızkından yiyin ve O'na şükredin.
De samlades inte kring en bok eller några skrifter.
Kitap, ne bir övgü, ne de bir yergi kitabıdır.
Ty för Gud är allting möjligt."
Gerçekten Allah her şeye kadirdir...." diye buyurmaktadır.
Herren vände sitt ansikte till oss och give oss frid."
Bağışla bizi ey Rabbimiz!
Den är också känd för att den tillskriver skapelsen av solen och månen till Allah.
Gökyüzündeki evinin yanında Güneş(dişil) ve Ay(eril) vardır.
Jfr även: о книге (om boken), об этом (om detta), обо мне (om mig).
Benden ona dair bir kitap için söz istemişlerdi.”
Enligt Koranen är Gud alltings skapare (sura 25:59): ”Han som har skapat himlarna och jorden och allt som finns däremellan under sex dagar och som tronar i Sin allmakts härlighet, …”.
Çünkü Rab gökleri, yeri ve denizi ve onlarda olan bütün şeyleri altı günde yarattı.
Och Gud själv skall vara hos dem.
Allah sabredenlerle beraberdir”.
Suran fortsätter med berättelsen om Mose (Musa) och farao.
Firavun da olayı duyar ve Musa’nın idâmını ister.
De goda får komma till paradiset och de onda till helvetets eld.
Bunlar arasında en bilineni Cennet ve Cehennem'dir.
Med tillägg av betonat не- får vi det indefinita некоторый (någon, viss).
Biz ekalliyette (azınlıkta) kalsak dahi, mandayı kabul etmeyeceğiz.
Sådana vackra drag finns det bland deras sedvänjor".
Doğrusu onlar bizim yanımızda seçkin iyi kimselerdir."
Det var ju för vår skull han strävade, skulle då inte kvinnor som jag ställa upp?".
Biz kadınlar bunda nasıl rol oynuyoruz?"
Himlen eller Blixtslungaren befruktade jorden med regnet, varefter hon gav skörd (födde).
Ufuk (Gözerimi veya Ufuk Çizgisi) gök ile yer ya da deniz düzeyini hayali olarak ayıran çizgidir.
Kunskap (okunnighet är vanmakt).
Arif Hikmet Özdemir, (d.
Jag vill ha fred överallt".
Ben her yerde barış istiyorum".