309, თბ., 1985 წელი. ↑ მესტიის ეთნოგრაფიული მუზეუმი.
Shimonoseki utgör den nordligaste delen av det storstadsområde som sträcker sig från Fukuokaområdet i sydväst upp till området runt Kanmonsundet.

სუდანის გერბი (არაბ.
Ja, ni skall få skåda helvetets eld!
Vatnsfirðingar) სვინფელინგიები (ისლ.
Och de veta inte att vi låtit allt liv uppstå av vatten?
ჰოლირუდის სააბატო (ინგლ.
VI HAR sannerligen gett dig det goda i överflöd!
Do widzenia. - ნახვამდის.
Hej då").
He isn't a doctor, is he? — ის ხომ ექიმი არაა?
Eller är det ingen läkare?
The Kingdom of the Sun); ნახშირბადის მსოფლიო (ინგლ.
Skriften (numera för oss okänd) som den skrevs med kom ur bruk.
Foundation and Earth); დაფუძნების პრელუდია (ინგლ.
Påskort: Nej, ingenting på jorden alls kan liknas vid en påskavals!
2. პირი ihr liebt ihn, (sie es. sie) თქვენ გიყვართ ის, ისინი.
Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med er."
The River War) ბესტსელერი გახდა.
Röda armén hade kommit tillbaka.
ინტერლინგვა (თარგი:Iang-ia) — საერთაშორისო დამხმრე ენა.
Lån och räntor förföll till betalning denna dag.
კატაკომბა (იტალ. catacombe< გვაინდელი ლათ. catacumba - მიწისქვეშა აკლდამა) — ბუნებრივი ან ხელოვნური მიწისქვეშა სათავსები, რომლებსაც ძველად რელიგიური წეს-ჩვეულებების შესასრულებლად და მიცვალებულთა დასამარხად იყენებდნენ. ცნობილია რომის მიდამოების, ნეაპოლის, აგრეთვე სიცილიისა და მალტის, ეგვიპტის (ალექსანდრია), ჩრდილოეთ აფრიკის, წინა და მცირე აზიის, ბალკანეთისა და სხვა კატაკომბები. რომში არის დაახლოებით 60-მდე კატაკომბა (150-170 კმ სიგრძის). მათ კედლებში აკეთებდნენ სწორკუთხა, სხვადასხვა ზომის ნიშებს, ერთი ან მეტი ადამიანისათვის. დღს დღეობით თითქმის ყველა ნიშა გახსნილია და ცარიელი, თუმცა დახურულებიც შემორჩნენ. თვითონ სახელი "კატაკომბა" რომაელებმა არ იცოდნენ. ისინი ხმარობდნენ სიტყვა ცემეტერიუმს (coemeterium), რაც ნიშნავს განსასვენებელს. მხოლოდ წმინდა სებასტიანეს ცემეტერიუმს ერქვა კატაკომბა, რაც ბერძნულად ჩაღრმავებას, ფოსოს ნიშნავს. შუა საუკუნეებში გახდნენ ისინი ცნობილი უფრო ფართე საზოგადოებისათვის და მათ ამ დროიდან დაერქვათ კატაკომბა. წმიდნა სებასტიანეს კატაკომბა მორთულია ფრესკებით. აქ კარგად ჩანს წარმართობიდან ქრისტიანობაზე გადასვლა: წარმართული გამოსახულებები ეთანხმებიან ქრისტიანულ წარწერებს. უფრო გვიან ქრისტიანულ კატაკომბებში არის წმინდა სებასტიანეს კრიპტა, სადაც ინახებოდა წმინდანის ნაწილები. გადმოცემის მიხედვით ამ კატაკომბაში ინახებოდა პეტრესა და პავლეს ნაწილები. ამაზე მიუთითებს წარწერა: "ვინც არ უნდა იყო, პეტრესა და პავლეს სახელის მაძიებელი, უნდა იცოდე, რომ აქ განისვენებდნენ წმინდანები". ყველაზე ადრეული კატაკომბებია პრისცილასა და დომესცილას კატაკომბები. დომესცილას კატაკომბაში განისვენებდნენ წარმართებიც და ქრისტიანებიც. ტერიტორია, რომელზეც ის მდებარეობს, ეკუთვნოდა ფლავიუსების ოჯახს, თუმცა უცნობია, რომელი დომესცილა იგულისხმება. ზუსტად ცნობილია მხოლოდ ის, რომ დომესცილას კატაკომბა შეიქმნა რამდენიმე საგვარეულო აკლდამისაგან და შემდეგ გაფართოვდა ოთხ სართულად. ყოველი სართული დაახლოებით 5 მეტრის სიმაღლისაა. აქ გვხვდება ადრექრისტიანული სიმბოლოები: მტრედი, ბატკანი, თევზი, ღუზა. პრისცილას კატაკომბა იყო რომის კონსულის ოჯახის საკუთრება. ნაგებობა მორთულია ადრექრისტიანული ფრესკებით, რომლიდანაც გამოიყოფა ნადიმის სცენა ბერძნულ კაპელაში და უძველესი გამოსახულება ღვთისმშობლისა ყრმით, მიბრუნებული ესაია წინასწარმეტყველისაკენ. აქ იგრძნობა გვიანანატიკური სტილი. აქვე არის სცენა, თუ როგორ აგდებენ იონას ზღვაში. ფერები ღიაა. იონას ფიგურა თითქოს გაშეშებულია. ზღვის ტალღები მსუბუქი მონასმითაა დახატული. პრისცილას კატაკომბაშია ასევე ფრესკა, სადაც გამოსახულია სამი ყრმა ცეცხლში მდგარი. ფიგურები დგანან ორანტას პოზაში. კონტურები რბილია და ისედაც მცირე მოძრაობა არ არის შეზღუდული და გაშეშებული. ყმაწვილებს ზემოთ არის ჩიტი . ასეთი გამოსახულება სიმბოლურია პირველი ქრისტიანებისათვის. ისნი თაყვანს სცემდნენ სამ ბაბილონელ ყმაწვილს, რომლებიც თავიანთ რწმენაზე დარჩნენ უცხო რჯულის ხალხს შორის. წმინდა აგნესას კატაკომბა თარიღდება III-IV საუკუნეებით და მას სახელი დაერქვა ადრექრისტიანული ეპოქის მოწამე აგნეს რომაელის პატივსაცემად. ამ კატაკომბაში არ არის კედლის მხატვრობა, მაგრამ ორ კარგად შემონახულ გალერეაში გვხვდება ბევრი წარწერა კედლებზე. წმინდა კალისტოს კატაკომბა არის ძველ რომში ყველაზე დიდი ქრისტიანული სასაფლაო. კატაკომბა განფენილია 20 კმ-ზე, აქვს ოთხი დონე და ქმნის ლაბირინთს. წმინდა კალისტოს კატაკომბაში არის დაახლოებით 170 000 ადამიანის სამარხი ნიშა. ეს კატაკომბა მხოლოდ ნაწილობრივაა შესწავლილი. ღიაა პაპის კრიპტა, სადაც განისვენებს III საუკუნის რომის 9 ეპისკოპოსი. ღიაა წმინდა ცეცილიას კრიპტაც, სადაც 820 წელს აღმოჩნდა ამ წმინდადნის ძვლები. კრიპტას კედლები მორთულია მოწამე სებასტიანეს, კირიონისა და ცეცილიას გამოსახულებებით. რომაული კატაკომბების კედლებზე გამოსახულია ძველი და ახალი აღთქმის სცენები, წარმართული მითები, სხვადასხვა ქრისტიანული ალებორიული სიმბოლოები. მაგალითად, მოგვთა თაყვანისცემა განასახიერებს წარმართთა მოქცევას ჭეშმარიტ სარწმუნოებაზე. დევნის შიშით პირველი სამი საუკუნის განმავლობაში ჯვარს ძირითადად გამოსახავდნენ როგორც ღუზას ან ქრისტეს სახელის ბერძნულ მონოგრამას . სიტყვა თევზი კი ბერძნულად დაწერილი წარმოადგენდა აბრევიატურას ფრაზისა: "იესო ქრისტე, ძე ღვთისა, მაცხოვარი". სხვა გავრცელებული სიმბოლური ხატი ნაწილობრივ ნასესხებია ანტიკურიდან. კატაკომბებში ვხვდებით: ღუზა – იმედის ხატი; მტრედი – სულიწმინდის სიმბოლო; ფენიქსი – აღდგომის სიმბოლო; ფარშევანგი – უკვდავების სიმბოლო (მათი აზრით, ფარშევანგის სხეული არ იხრწნებოდა); მამალი – აღდგომის სიმბოლოა; ლომი – ძალა და სიძლიერე; შროშანი – სიწმინდის სიმბოლო; ვაზის ლერწი და კალათა პურით საიდუმლო სერობის სიმბოლოს წარმოადგენს. რომაულ კატაკომბებში ფრესკების უმრავლესობა შესრულებულია ელინისტურ სტილში. ადრეულ ფრესკებში ფიგურები პროპრციულია, მოძრაობა თავისუფალი, კონტურის უფრო რბილი და ფერებიც ნათელი, უფრო ოქროსფერი ჭარბობს. მოგვიანებით კი ელინისტური კედლის მხატვრობა იკონოგრაფიად იქცევა: გამოიყენება მეტი ოხრა, ფიგურები უფრო მძიმე ჩანს. სხეულის ფორმა უკანა პლანზეა გადაწეული, მთელი ყურადღება სულიერებას ექცევა. აღსანიშნავია, რომ კატაკომბებში არ გვხვდება ჯვარცმისა და აღდგომის სცენები. სამაგიეროდ, III საუკუნის ბოლოსა და IV საუკუნის დასაწყისის მხატვრობაში ხშირად გვხვდება ქრისტეს სასწაულების სცენები: პურის გამრავლება, ქორწილი კანაში, ლაზარეს აღდგენა რომელიც ყველაზე ხშირია. აქ ქრისტეს ხელში უჭირავს რაღაც კვერთხისმაგვარი. ასე გამოსახავდნენ სასწაულს ანტიკურ ეპოქაში და ის ასევე გადმოიტანეს ქრისტიანებმა. ქართული საბჭოთა ენციკლოპედია, ტ.
Hvarför grymheter föröfvas mot fästningars försvarare Om maskiner och bössor som användas i fästningskrig Om utforskande och mätande af minanläggningar Om hvad som är af nöden för uthärdande af en belägring Huru man uppbjuder alla medel för att öfvervinna de belägrade Om Götastaden Kalmar och de talrika angrepp som riktats mot densamma Om en krigslist af Henning Gad, utvald biskop i Linköping Huru föga gagn och ära skördas af främlingar, som taga sig före att bekriga Svea- och Götaland Huru götar och svear göra sina fiender motstånd Huru man med eldens hjälp förstör borgarnas grundvalar Huru man sätter tyranners borgar under vatten Om samma ämne, dock mera omständligt Om angrepp på borgar och städer medelst flottar Om dubbla stegar, som brukas i strider till lands Om huru man går till väga vid borgars belägring Ännu ett annat sätt att angripa borgar och städer medelst flottar Om försiktighetsmått vid handgemäng Tappra skrigares lof Om hofmänvs kryperi Om rysliga grymheter, som slika lismare, förrädare och främlingar upprepade gånger föröfvat i hufvudstaden Stockholm Om stadens ursprung och läge Om Brunkebers ås utanför Stockholm och dess läge samt om de drabbningar, som där ägt rum Huruledes belägrade låta sin boskap beta på hustaken Fortsättning Huru man går till väga för att lindra vattenbrist Huru man går till väga för att lindra brödbrist Om ett grekiskt påfund vid brödbakning Om straff för sådana, som svikligen undandraga folket lifsmedel Huru man får till väga för att lindra foderbrist Om konung Domalders grymhet och om den stora hungersnöd, som föranledde longobardernas utvandring Om svår hungersnöd bland longobarderna jämte andra folkslag i Italien och Spanien Om strider i träskmarker och rifvande af broar Om de fartyg, som af ålder äro brukliga i Norden, samt deras form och användning Om ett annat slag af nordiska fartyg Om angrepp på fartyg eller borgar medelst pråmar Om försåtliga angrep nattetid och anstalter till deras afvärjande Om skepp försedda med sågar Om fartyg brukade till försåt Huru man afleder vattendrag för att hindra fartyg att komma ut Utländska exempel på försåt, för hvilka man har att taga sig i akt Huru man utestänger en fientlig flotta från stranden Om medel som tillgripas för flottans räddning Om brandfartyg Om skepp som utspy eld Några förhållningsregler vid strid Huru krämare till ömsesidig ödeläggelse bekämpa hvarandra utanför Islands hamnar Om bestraffning af upproriska sjömän Om regler vid tillämpningen af sjölagens bestämmelser Om nödvändigheten att väl taga sig till vara för uppviglarens onda ränker Om några vanliga mått och steg mot olika fiender Om öfverrumplande anförares villrådighet i valet mellan strid och återtåg Om faran vid fiendens låtsade flykt Om anledningar till krig samt om fördelarna af att låta en flyende fiende löpa Huru ryttare simma öfver vattendrag Om skickliga simmare Huru fotknektar, enkannerligen fetlagda, i full rustning simma öfver vattendrag Huru fiende drager fiende upp ur vattnet Om de första hjälpmedlen vid simöfningar Om samma ämne, belyst med exempel från främmande land Huru en fullrustad krigare kan simma med hjälp af en lädersäck, som uppblåses medelst ett rör Om barns undervisning i simkonsten Om färdighet i simkonsten och dess nytta (Första kapitlet saknar titel) Om sammandrabbningar på isen Om moskoviters eller rutheners infall Om en håla, gemenligen Smällen kallad, från hvilken ett hemskt dån utgår Fortsättning Om finnars strider med moskoviterna Om moskoviternas sätt att röfva och plundra Fortsättning Om utländska motsvarigheter Om huru man mottager sändebud hos moskoviterna Om huru ett italienskt sändebud grymt bragtes om lifvet Om de moskovitiska krämarnas klokhet Om finnarnas olika stridssätt Ytterligare om detta folks vapen och skyddsmedel Om den svenske konungens fogdar i de nordiska länderna Om huru man uppbränner våldsamma fogdars borgar Fortsättning Om krigsmaskiner som användas på isen Om brandslädar Om samma ämne, belyst med exempel från främmande land Om huru man framforslar bössor och klot samt beskjuter fienden Fortsättning samt om sättet att taga sig öfver råkar i isen Om huru man förhindrar vattnets tillfrysande Om samma ämne, belyst med exempel från främmande land Om murar af is Om nattlig bevakning på isen Om morgonstunden såsom den gynnsammaste tidpunkten för strid Några utländska exempel på veklingar, som ej kunnat tåla köld Om huru man angriper fästen på isen Om anfall på infrusna fientliga fartyg Om huru man bestraffar otrogna tjänare genom begjutning med iskallt vatten Fortsättning Om huru man vid belägring uppreser stegar från vattnet Om stegar eller slungor som utspy eld Om kapplöpning med hästar om kläder eller andra pris Om vildåsnor eller älgar, som löpa öfver den snöhöjda isen Om renar, som löpa öfver isen Om huru fiender drunkna i snöfyllda dalar Om snöklumpar, som fastna vid hästhofvarna Om bytets utskiftande Om stillestånd och fredslut Om huru de belägrade anhålla om fred Om brottsliga underhandlare och skattmästare Om rådplägningar på holmar Om enahanda förhållanden och liknande stormannamöten Om redliga sekreterare och deras nytta Om huru en klok furste bör förhålla sig Om påfven Julius III:s vingård Om murarena och om stenens olika utseende och form Om byggande af hus och dessas olika form Om takfönster Om den stora rikedomen på träd i de nordiska länderna och dessa träds väldiga höjd Ytterligare om träden i norden Om de olika trädslagen Om frukternas beskaffenhet Om granens gummiharts eller kåda och om ambrans eller bärnstenens ursprung Om den förtjänst, bärnstenen inbringar, och det bruk man gör däraf Huru man drifver ner pålar i isen Huru man hindrar vattnet att tillfrysa Huru man lägger eller bör lägga grunden till byggnader på isen Fortsättning Om uppmuddring af hamnar Om upprensning af grafvar och kanaler Huru skepp lyftas upp ur djupet Om vindarnas och vågorna våldsamhet i många nordiska hamnar Om bjälkar, som vid hafstranden sätts till värn mot vågorna Huru man söker hamn med ledning af märken på kusten Ytterligare något om bärnstenens eller ambrans ursprung, som ej på förra stället blifvit antecknadt Om släckande af eldsvådor Huru vänskapen sättes på prof vid en eldsvåda Om skeppsbrutna och återställande af skeppsbrutet gods Om straff för röfvare af skeppsbrutnas egendom Om åkrarnas gödslande Om sättet att gödsla Om åkerjordens beredning Yttermera om åkerbrukets nytta Om svedjeland i skogarna Om slika åkrars bördighet Om tröskning vintertid Om olika sätt att bärga skörden Om späda barns skyddande mot ormar i skördeanden Om flottar och båtar för spannmål Om olika slags kvarnar Fortsättning Om bagarstugor och brödbakning Om torkande af säd till förvaring Om västergötarnas sädeslag, så ock om deras dråpliga styrka Om olika sätt att forma bröd Yttermera om andra sätt Om ett find bakverk för sjukliga förnäma daer i Norden och till äfventyrs äfven för andra Om utländska viner, de enda som komma i fråga i Norden Om de till Norden inskeppade vinernas olika beskaffenhet Om viners varaktighet Om beredning af honungsdryck, äfven sötbrygd eller mjöd kallad, på nordbornas sätt Föreskrifter att beakta vidkommande råämnena Om polackers och lithauers sätt att brygga mjöd Ytterligare om regler för beredning på götars sätt af honungsdryck, äfven mjöd eller sötbrygd kallad Om beredning af korn och annan spannmål för ölbrygd Yttermera om spannmålens beredning för ölbrygd i olika, sinsemellan aflägna landsändar Om olika sätt för ölbrygd Om olika ölsorter och deas hälsokrafter Om etiopiernas eller indernas sätt att brygga öl, enligt beskrifning af den indiske prästen herr Johannes Baptista Habascianus Om samma slags öl bryggdt på annat sätt Om ölets olika användning i skilda länder Huruledes konung Hundring frivilligt dränkte sig i mjöd eller honungsdryck Om ovislig förtrolighet af furstar gentemot sina hirdmän och tjänare Om olika kärl och deras utseende Om de gamles måltidsseder Om de nordiska folkens dryckesseder Ytterligare om olika landskaps dryckeskärl Om drinkares straff Om utländska motsvarigheter Om drinkares styggeliga framfart Om maskerader och utklädningar Om olika sätt att koka salt Om svårigheten att införa salt i de nordiska rikena Om den stora tillgången på smör Om de stora och goda ostarna Om mått och vikt Om väfvare och målare Om allahanda vapen, som pryda stormännens hus Ytterligare om målare i Nordanland Om utmärkta taflors underbara verkan Om skiljaktigheter i klädesdräkten Om ungmörnas ärbara skrud Om förnäma och ädelborna personers bröllop Om sträng kyskhet och om betydelsen af vissa vapen Om skick och bruk vid kungliga bröllop Om huru välsignelse nedkallas öfver katolska kungar Om riddare och deras ed Om adliga personers bröllop Om bröllop bland allmogen Om äktenskapbandets helgd Om vissa oförtänkta händelser Om skillnaden mellan äkta och oäkta barn Fortsättning Exempel från Norden Om horkarlar och deras straff Fortsättning Om domare och rättsförhandlingar på fria fältet Olika domares eder Om olika straff för frälse och ofrälse Om lättsinniga domare och deras straff Om hofsamma domare och goda sakförare Om ett strängt rättsförfarande Om huru ett milt rättsförfarande understundom är att föredraga Om huru en rätt domare och ett rätt domsförfarande böra vara beskaffade Om värjemålsed Om vanartiga piltars tuktande Om huru bedröfvade föräldrar kunna varda tröstade Om ett godt sätt att uppfostra piltar Om piltarnas öfningar Fortsättning Några få exempel på synnerlig färdighet i denna konst Ytterligare exempel på färdighet i samma konst Fortsättning Om högt sittande mål, som man söker träffa med pilen Om utländska motsvarigheter Om huruledes man plgar framställa vinterns fördrifvande och sommarens mottagande Fortsättning Om majfester Om förhindrande af skamliga visor Om tärning och schackspel Fortsättning Om ynglingarnas mångahanda öfningar Om utländska motsvarighet Om fäktöfningar Fortsättning om huruledes nordborna ej ville veta af ett lif på nåder Om lansbrytning och tornerspel Yttermera om samma ämne Om torneringar mellan skelögda och enögda Om fega krigares förödmjukande Om lansbrytning till sjöss i båtar Om svärdsdans eller vapendans Om bågdans Om hormusdansen Fortsättning Om elddans Om undrandsvärda strängspelare Om utländska motsvarigheter Om pipare Om skådespelare och gycklare Om utländska snyltgäster, gycklare och narrar Om naturliga fånar och om stumt spel Om gycklares föraktiga ros och de visas värdefulla beröm Om bad, kopping och åderlåtning Yttermera om jungfruarnas högtidliga tåg till badstugorna Om skolor och ungdomens uppfostran Fortsättning Om huru fäder välsigna sina barn Om lärarnas aflöning Om konsternas inbördes likhet Om ett bruk, som iakttages vid begående af den Heliga jungfruns renseledag Om de signade vaxljusens utskiftande Om bruket av signade vaxljus Om välsignelser öfver alla ting, efter Bugers, Upsala ärkebiskops, instiftelse Yttermera om välsignelser öfver pilgrimer, af samme ärebiskop Birger Om välsignelser öfver allmosor för lefvande och hädangångna, af samme ärkebiskop Om götarnas och andra nordbors gästfrihet Ett utländskt vittnesbörd om denna gästfrihet Om otacksamma gästers faror Om huru godt och nyttigt det är att iakttaga hofsamhet gent emot orättfärdiga gäster Om skick och bruk vid kristliga bordssamkväm Om syftet med sådana samkväm Om gagnet af dylika samkväm Om huruledes sådana goda samkväm af rikets inbyggare understumdom blifva störda Om det öfliga sättet att förrätta bön i kyrkorna Om vapnens trygga förvaring i kyrkans förhus Om helgerånares elände och vanära Om helgerånarnas gränslösa förmätenhet Om huru S:t Petri heliga käril återställdes Om olika slag af helgerån och desslikes olika straff Om skändliga helgerånare samt deras ärelösa lif och grufliga ändalykt Yttermera om slika helgerånare Om helgerånares straff m.m. Om medel att afvända helgerån Om faran af att misshandla föräldrar samt om efterdömet af en man, som vände åter till besinning Om ett fromt efterdöme, huruledes man rättfärdeligen bör godtgöra oförrätter mot kyrkans hus och tjänare Om nödvändigheten att utrota villfarelser och falska läror Om det bästa medlet att afskaffa stridigheter, kätterier, söndringar och andra styggeliga missförhållanden Om nödvändigheten att stäfja förmätna disputeringar Om huruledes man bör iakttaga en fast ståndaktlighet i tider af kätteri och söndring Yttermera om huruledes man ej bör sänka sig ner till kättare och samtycka till deras meningar Om furstars likbegängelse, grafsättning och testamenten Fortsättning Om falska uttolkningar af lagar och skrifter Yttermera om helgerånares makalösa arghet och illfundighet Om huru värdiga personer böra återgifvas åt kyrkan, men de ovärdiga utdrufvas Om goda furstars fridsälla styrelse och de ondas fara Om detsamma enligt den Heliga skrift Om slika helgerånares nesliga flykt och smälek Om skändande af lik och grifter Yttermera om huru grifter öppnas för en skatts skull Om lysande och förnäma mäns likbegängelse Om grifternas beskafflighet och det tilländalupna lefvernets vittnesbörd Om några goda furstar, som deras undersåtar på sina skuldror burit till konungagrifterna Om läkare och läkemedel Om olika slag af sjuklingar, sjukdomar och läkemedel Om giktens vedervärdigheter Om ett ovanligt medel att lindra giktplågor Om baggar och lamm Om får Om lamm Om oxar och annan nötboskap Om hundar och deras olika skaplynne Fortsättning Om hundarnas minne, deras trohet, läraktigher, fina väderkorn och mod Hur man skall utröna hästarnas goda egenskaper och se upp med deras fe1 Ytterligare om kännetecken på en stark och kraftig häst Om andra omständigheter att lägga märke till vid hästköp Om Virgilii mening angående utväljande af goda hästar Huru man tämjer och vårdar fölungar Om botande af hästarnas oarter Om hästarnas skötsel och vård Om en erfaren ryttares skicklighet och en ovans oduglighet Om svearnas och götarnas hästar och orsakerna därtill, att de föredragas framför alla andra och utföras till främmande land Om stridshingstar Om hästarnas läraktighet Om kattor Om dödande af råttor och möss Om den fruktansvärda hämnd, råttorna utkräfva af gudlösa människor Yttermera om råttornas gräsliga hämnd Om bockar och getter Om svin och grisar Om dessa djurs gagn och om det trojanska svinet Om renar Om den nytta, man har af detta djur Om de fordon, som dragas af renarna Om de slädar, som dragas af renarna Om det gagn, man har af de olika delarna af detta djurs kropp Om älgar eller vildåsnor och deras törst Om den läkedom, man kan hämta från älgens högra fot, och huru man fångar detta djur Om älgars eller vildåsnors strid med vargar Om hjortar och kronhjortar Om bäfrar Om Solini mening rörande bäfvergäll Om järfvar Om huru man ärar gäster medelst täcken af järfskinn Om sättet att jaga järf Om harar Om olika slag af harar Om lodjur och deras skinn Om vargar och deras grymma framfart Om en bidragande orsak till konung Kristiern den andres af Danmark fördrifvande Om de mångfaldiga slagen af vargar Om uttrar och deras olika slag samt om förfalskning af deras skinn Om ekorrar Yttermera om samma djur och dess förmåga att förutse framtiden Om mårdar och soblar samt deras skinn Om hermeliner, enligt mitt fönmenande samma djur som de af Plinius omtalade pontiska råttorna Om jakten på detta djur Om gräflingarnas natur Fortsättning Om fiskande biörnar Om ett listigt sätt att dräpa björnar Om björnarnas försåtliga sätt att jaga Om igelkottens och björnens nappatag Om björnar, som stjäla honung Om björnars dräpande medelst en järnklubba Om en flickas bortröfvande och om den sluge och tappre Ulfs börd Om spelande herdars bortröfvande Om de litauiska björnarnas dans Om björnarnas vighet Om björnar som rulla hjul Om uroxar och deras vildhet Yttermera om uroxarna samt om deras fångande Om räfvar och deras list Om olika beskaffenhet af kött och skinn samt om vilddjurens nytta Om räfvarnas svekfulla sinnelag Yttermera om räfvaknep Om jägare och jakter Om utländska exempel på jägare och jakter Om jaktens faror vid de offentliga spelen Fortsättning Om till vargar förvandlade människors vilda framfart Om människors förvandling till vargar Exempel på att människor blifvit förvandlade till vargar, och tvärt om Om många olika slag af fåglar och deras indelning Ytterligare om fåglarnas indelning Om skillnaden fåglarna emellan enligt Cassiodorus, 8. boken Om höken och dess olika arter Mera om hökarnas natur Om örnarnas natur och olikheten dem emellan Om en egendomlighet hos örnarna och om deras sätt att rufva sina ägg Om anden och dess släkte Om skotska änders underbara födelse Om gäss Om de moraliska lärdomar, man kan hämta fràn gässen Om tuppar Om storkar Om storkarnas medfödda fromhet och om hägern Om svanor Vidare om många författares uppgifter om svanornas natur Om dufvornas släktr och deras olika färger Om dufvornas ungar och deras användbarhet i medicinen Om vilda och tama korpar Om hafskorpar (skarfvar) Om en mot denna korp fientlig fågel Om Erythrotao (tjädern) Om falkar och deras olika arter Hur nordborna bruka sköta falkar och andra jaktfåglar Om nötskrikor, kråkor och råkor Hvad man kan lära af fåglarnas goda egenskaper Om gripar och några andra fåglar Om tranor och krigares vakthållning Om svalor, som dragas upp ur vattnet Mera om svalorna och om de läkemedel, man får af dem Om Lagus m. fl.
ჩვენ რობოტი დაგვეხმარება (რუს.
Jag försöker bara hjälpa till.
صحف إبراهيم وموسى; სუჰუფ იბრაჰიმ ვა მუსა), რომელიც პირველია ღმერთის მიერ გარდმოვლენილი წერილებიდან. ათ–თავრათი (არაბ.
Den sista versen i suran bekräftar att budskapet i denna sura också uppenbarades för Abraham (Ibrahim) och Moses (Musa) i deras skrifter.
ლიბანის გერბი (არაბ.
Ordbok För Profeten Lut, se Lut (islamisk profet).
Post-WWII გერმანიის მმართველები ↑ What Is to Be Done?
Vad för slags eftergifter menar du att man måste göra?
ტუნდრა (< ფინ. tunturi – უტყეო, მოშიშვლებული მაღლობი) — მცენარეულობის ტიპი, რომელიც დამახასიათებელია არქტიკული ოლქისათვის. ჩრდილოეთით ესაზღვრება არქტიკული უდაბნოები, სამხრეთით — ტყეები. ტუნდრა ჩამოყალიბდა ცივი, ჭარბტენიანი ჰავისა და მარადი მზრალობის პირობებში, სუსტად განვითარებულ ნიადაგზე. სკანდინავიის, ურალის, ციმბირის, ალასკის, ჩრდილოეთ კანადის მთებში ე.წ. მთის ტუნდრა გვხვდება. ტუნდრაში ჭარბობს მრავალწლოვანი მცენარეები: ხავსები, მღიერები, ბალახოვანი ჰემიკრიპტოფიტები და ქამეფიტები (კორდიანი, ფესურიანი, ბალიშა და ნახევრად ბალიშა, როზეტისებრი და ნახევრად როზეტისებრი მცენარეები), ფოთოლმცვივანი ქონდარა ბუჩქები — ქამეფიტები (Salix polaris და სხვ.), მარადმწვანე ქონდარა ბუჩქები (Empetrum hermaphroditum, Ledum decumbens და სხვ.), ფოთოლმცვივანი ტანმორჩილი ბუჩქები — ნანოფანეროფიტები (Betula nana, B. exilis, Salix lanata); თითო-ოროლა გვხვდება ერთწლოვანები (Koenigia islandica და სხვა) და ბოლქვიანი გეოფიტები (Liolidia serotina და სხვა). ტუნდრისთვის ნიშანდობლივია პოლიდომინანტურობა და მოზაიკური სტრუქტურა. ტუნდრის ზონის დიდი ნაწილი უჭირავს ჩრდილოურ და სამხრეთულ სუბარქტიკულ ტუნდრას, რომელიც უკიდურეს ჩრდილოეთით იცვლება არქტიკული ტუნდრით; აქ ბუჩქნარი სრულიად არ არის. რუსეთის ევროპული ნაწილის აღმოსავლეთ და დასავლეთ ციმბირში სამხრეთული ტუდრისთვის დამახასიათებელია ქონდარა არყის დაჯგუფებების გაბატონება. ჩრდილოეთისაკენ ბუჩქნარი მეჩხერდება და სულ უფრო გართხმულია მიწაზე, თანდათან ფართოდ ვრცელდება ისლი. აღმოსავლეთ ციმბირში ქონდარა არყის დაჯგუფებები ადგილს უთმობს არყის სხვა სახეობის დაჯგუფებებს. ჩუკოტკასა და ალასკაზე გავრცელებულია იაკოლბოხიანი ტუნდრა, სადაც ბატონობს წყლის ბამბა და ისლი. კანადისა და გრენლანდიის სუბარქტიკულ ტუნდრაში გაბატონებულია ერიკოიდული ბუჩქები. ტუნდრას იყენებენ ირმის საძოვრებად, სამონადირეო სავარგულებად; აგროვებენ კენკრას (მიწამაყვალა, ლურჯი მოცვი). დამუშავებულია ტუნდრაში მაღალმოსავლიანი მდელოების შექმნის ხერხები. ტუნდრისთვის დამახასიათებელია ზოგიერთი სახეობა (კეწერა, წითელი მოცვი, ლურჯი მოცვი, მოცვი, ბამბა და სხვა) გავრცელებულია კავკასიონის მაღალმთიანეთში; გვხვდება მონათესავე სახეობებიც (ტუნდრაში — oxyria digina, Dryas octopetala და სხვა. კავკასიონზე, შესაბამისად — Oxyria elatior, Dryas caucasica და სხვა). ტუნდრა — სტატია დიდი საბჭოთა ენციკლოპედიიდან (რუსული) ტუნდრა — სტატია ენციკლოპედია ბრიტანიკიდან (ინგლისური) ზაზანაშვილი ნ., ქართული საბჭოთა ენციკლოპედია, ტ.
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V Z Ä Ö Alflugsvamp (Amanita friabilis) Alpluggskivling (Paxillus filamentosus) Alsopp (Gyrodon lividus) Alticka (Inonotus radiatus) Ametistskivling (Laccaria amethystina) Anisspindelskivling (Cortinarius odorifer) Aprikosspindling (Cortinarii armeniacus) Aspskål (Encoelia fascicularis) Aspsopp (Leccinum rufum) Avenboksriska (Lactarius circellatus) Azurkremla (Russula azurea) Barkhätta (Mycena meliigena) Barrbroskskivling (Micromphale perforans) Besk sågnagelskivling (Collybia fodiens) Besk trattskivling (Clitocybe amarescens) Besk vaxskivling (Hygrophorus erubescens) Biskopsmössa (Gyromitra infula) Bitter riddarmusseron (Tricholoma aestuans) Bittersopp (Boletus calopus) Bitterticka (Oligoporus stipticus) Björkmussling (Lenzites betulina) Björksopp (Leccinum scabrum) Björkticka (Piptoporus betulinus) Blek borstticka (Coriolopsis trogii) Blek blåticka (Oligoporus subcaesius) Blek bårdspindling (Cortinarius balteatoalbus) Blek fingersvamp (Ramaria pallida) Blek giftkremla (Russula betularum) Blek grönskål (Chlorociboria aeruginosum) Blek klibbflamskivling (Pholiota mixta) Blek mössmurkling (Cudonia confusa) Blek nagelskivling (Collybia dryophila) Blek ostronmussling (Pleurotus pulmonarius) Blek puderskivling (Cystolepiota seminuda) Blek rynkhätta (Mycena niveipes) Blek rotskål (Sowerbyella radiculata) Blek skäggriska (Lactarius pubescens) Blek sommartrattskivling (Clitocybe catinus) Blek stenmurkla (Discina gigas) Blek taggsvamp (Hydnum repandum) Blek toffelskräling (Tubaria conspersa) Blekblå spindling (Cortinarius betulinus) Blekfotad spindling (Cortinarius dilutus) Bleknopping (Entoloma sericellum) Blekriska (Lactarius pallidus) Blekröd trattskivling (Clitocybe diatreta) Blekskivig spindling (Cortinarius ochrophyllus) Bleksopp (Boletus impolitus) Blekviolett spindling (Cortinarius alboviolaceus) Blodchampinjon (Agaricus langei) Blodhätta (Mycena haematopus) Blodkremla (Russula sanguinea) Blodsopp (Boletus erythropus) Blodspindling (Cortinarius sanguineus) Blomkålssvamp (Sparassis crispa) Blyvit trattskivling (Clitocybe cerussata) Blå lökspindling (Cortinarius caerulescens) Blå taggsvamp (Hydnellum caeruleum) Blågrön kragskivling (Stropharia caerulea) Blåmusseron (Lepista nuda) Blånande fingersvamp (Ramaria abietina) Blåsticka (Oligoporus folliculocystidiatus) Blåticka (Oligoporus caesius) Blåtrådshätta (Mycena cyanorrhiza) Bläckfisksvamp (Anthurus archeri) Blödskinn (Stereum sanguinolentum) Bockspindling (Cortinarius traganus) Bokhätta (Mycena fagetorum) Bokkremla (Russula mairei) Boklövshätta (Mycena capillaris) Bokmusseron (Tricholoma ustale) Bokrödgömming (Nectria coccinea) Bolmörtsskivling (Entoloma sinuatum) Bombmurkla (Sarcosoma globosum) Borstticka (Trametes hirsuta) Brandmusseron (Tricholoma aurantium) Brandriska (Lactarius mitissimus/L. aurantiacus) Brokkremla (Russula cyanoxantha) Brokspindling (Cortinarius bolaris) Bronssopp (Boletus appendiculatus) Broskboll (Tremella encephala) Broskfingersvamp (Clavulinopsis microspora) Brosknagelskivling (Gymnopus confluens) Brosktuvskivling (Lyophyllum loricatum) Broskvaxskivling (Hygrocybe laeta) Brun borstticka (Coriolopsis gallica) Brun flugsvamp (Amanita regalis) Brun kamskivling (Amanita fulva) Brun klibbskivling (Limacella glioderma) Brun kvistskål (Rutstroémia firma) Bruneggad hätta (Mycena olivaceomarginata) Brunfläckig riska (Lactarius blennius) Brunkremla (Russula mustelina) Brunskål (Peziza badia) Brunsopp (Boletus badius) Bräkenhätta (Mycena pterigena) Brännagelskivling (Collybia peronata) Brödticka (Albatrellus confluens) Brödtaggsvamp (Sarcodon versipellis) Buktriska (Lactarius flexuosus) Busksvamp (Thelephora palmata) Bårdspindling (Cortinarius balteatus) Champinjonfjällskivling (Leucoagaricus cretaceus) Cinnobergömming (Nectria cinnabarina) Cinnoberröd grynskivling (Cystoderma terrei) Cinnoberspindling (Cortinarius cinnabarinus) Cinnoberticka (Pycnoporus cinnabarinus) Citronkremla (Russula raoultii) Citronporing (Antrodiella citrinella) Citronslemskivling (Gomphidius glutinosus) Citronskål (Bisporella citrina) Citronspindling (Cortinarius citrinus) Citronticka (Antrodia xantha) Daggskinn (Columnocystis abietina) Dallergröppa (Phlebia tremellosa) Dallerskål (Ascotremella faginea) Diskfränskivling (Hebeloma mesophaeum) Diskvaxing (Hygrophorus discoideus) Djävulssopp (Boletus satanas) Doftfjällskivling (Lepiota ochraceofulva) Doftmussling (Lentinellus suavissimus) Doftriska (Lactarius glyciosmus) Doftskinn (Cystostereum murraii) Dofttaggsvamp (Hydnellum suaveolens) Dofttrattskivling (Clitocybe fragrans) Dofttråding (Inocybe bongardii) Doftvaxskivling (Hygrophorus agathosmus) Droppfläckig trattskivling (Lepista gilva) Droppklibbskivling (Limacella guttata) Droppmusseron (Tricholoma pessundatum) Droppskivling (Chamaemyces fracidus) Druvfingersvamp (Ramaria botrytis) Dunbläcksvamp (Coprinus lagopus) Dunmussling (Crepidotus versutus) Dvärggullhorn (Calocera furcata) Dynstinksvamp (Phallus hadriani) Dystersopp (Porphyrellus porphyrosporus) Ekkremla (Russula pseudointegra) Ekkrös (Exidia truncata) Eklackticka (Ganoderma resinaceum) Ekmusseron (Tricholoma lascivum) Ekriska (Lactarius quietus) Eksillkremla (Russula graveolens) Eksopp (Leccinum aurantiacum) Ekticka (Phellinus robustus) Eldticka (Phellinus igniarius) Eldsopp (Boletus luridus) Eldspindling (Cortinarius limonius) Elfenbenssopp (Suillus placidus) Elfenbensvaxskivling (Hygrophorus eburneus) Enkel lavklubba (Multiclavula vernalis) Epålettsvamp (Panellus stipicus) Etterkremla (Russula urens) Ettervitriska (Lactarius bertillonii) Fagerkremla (Russula lepida) Falsk kantarell (Hygrophoropsis aurantiaca) Falsk rutsopp (Boletus porosporus) Falsk rättikhätta (Mycena pelianthina) Falsk tryffel (Diehliomyces micrósporus) Finluden stensopp (Boletus reticulatus) Fjällig bläcksvamp (Coprinus comatus) Fjällig jordtunga (Geoglossum fallax) Fjällig taggsvamp (Sarcodon imbricatus) Fjällig tofsskivling (Pholiota squarrosa) Fjällmusseron (Tricholoma imbricatum) Fjällriska (Lactarius spinosulus) Fjällsopp (Strobilomyces strobilaceus) Fjällticka (Polyporus squamosus) Flockflugsvamp (Amanita strobiliformis) Flåhätta (Mycena epipterygia) Fläckig bitterskivling (Gymnopilus sapineus) Fläckkantarell (Cantharellula umbonata) Fläckkremla (Russula maculata) Fläckmusseron (Tricholoma fulvum) Fläcknagelskivling (Collybia maculata) Fläcksopp (Leccinum variicolor) Fnasig fjällskivling (Macrolepiota excoriata) Fnöskticka (Fomes fomentarius) Fransad jordstjärna (Geastrum fimbriatum) Frostvaxskivling (Hygrophorus hypothejus) Fyrflikig jordstjärna (Geastrum quadrifidum) Fårticka (Albatrellus ovinus) Föränderlig tofsskivling (Kuehneromyces mutabilis) Gaffelkremla (Russula heterophylla) Gallkremla (Russula fellea Gallmusseron (Tricholoma virgatum) Gallsopp (Tylopilus felleus) Gammelgranskål (Pseudographis pinicola) Gelétaggsvamp (Pseudohýdnum gelatinósum) Gelétratting (Tremiscus hellvelloides) Giftchampinjon (Agaricus xanthoderma) Gifthätting (Galerina marginata) Giftkremla (Russula emetica) Gifttrattskivling (Clitocybe dealbata) Glansbroskskivling (Marasmius cohaerens) Glansspindling (Cortinarius renidens) Glitterbläcksvamp (Coprinus micaceus) Goliatmusseron (Tricholoma nauseosum) Granatfjällskivling (Melanophyllum echinatum) Granblodriska (Lactarius deterrimus) Granfingersvamp (Ramaria eumorpha) Grangråticka (Boletopsis leucomelaena) Grankotteskivling (Strobilurus esculentus) Granriska (Lactarius zonarioides) Grantaggsvamp (Bankera violascens) Granticka (Phellinus chrysoloma) Grenbroskskivling (Marasmiellus ramealis) Grenticka (Polyporus umbellatus) Gropticka (Oligoporus guttulatus) Grovticka (Phaeolus schweinitzii) Grynig vaxskivling (Hygrophorus pustulatus) Grynsopp (Suillus granulatus) Grå bläcksvamp (Coprinus atramentarius) Grå brokskivling (Panaeolus sphinctricus) Grå fingersvamp (Clavulina cinerea) Grå kamskivling (Amanita vaginata) Grå kantarell (Cantharellus cinereus) Grå lärksopp (Suillus viscidus) Grå trattskivling (Clitocybe metachroa) Grå vaxskivling (Hygrocybe unguinosa) Gråbrun sammetsmusseron (Dermoloma cuneifolium) Gråfotad flugsvamp (Amanita spissa) Grågrön fjällskivling (Lepiota griseovirens) Gråkremling (Asterophora parasitica) Gråmusseron (Tricholoma myomyces) Gråriska (Lactarius vietus) Gråticka (Boletopsis grisea) Gråvit mjölskivling (Clitopilus prunulus) Gräddporing (Skeletocutis lenis) Gräddticka (Perenniporia subacida) Gränsticka (Phellinus nigrolimitatus) Grön jordtunga (Microglossum viride) Grön rödhätting (Entoloma versatile) Grön trattskivling (Clitocybe odora) Grönkremla (Russula aeruginea) Grönköttig spindling (Cortinarius malicorius) Grönmussling (Panellus serotinus) Grönpucklig tråding (Inocybe corydalina) Grönriska (Lactarius blennius) Grönskål (Chlorociboria aeruginascens) Gul fingersvamp (Ramaria flava) Gul flamskivling (Pholiota alnicola) Gul kragskivling (Stropharia semiglobata) Gul rotskål (Sowerbyella imperialis) Gul spindelskivling (Cortinarius delibutus) Gul vaxskivling (Hygrocybe chlorophana) Gulbrun hartryffel (Rhizopogon luteolus) Guldeggad hätta (Mycena aurantiomarginata) Gulfotshätta (Mycena renati) Guldkremla (Russula aurea) Guldtofsskivling (Phaelepiota aurea) Gulflockig fjällskivling (Lepiota ventriosospora) Gulkremla (Russula claroflava) Gulköttig grynskivling (Cystoderma jasonis) Gullgröppa (Pseudomerulius aureus) Gullhorn (Calocera viscosa) Gullkrös (Tremella mesenterica) Gullmurkling (Neolecta vitellina) Gulmjölkig ekriska (Lactarius chrysorrheus) Gulmjölkig storskål (Peziza succosa) Gulmjölkig sötriska (Lactarius tabidus) Gulnande spindelskivling (Cortinarius rubicundulus) Gulprickig vaxskivling (Hygrophorus chrysodon) Gulriska (Lactarius repraesentaneus) Gulskivig brokkremla (Russula grisea) Gulskivig kanelspindling (Cortinarius croceus) Gult porskinn (Lindtneria trachyspora) Gyllensopp (Pulveroboletus gentilis) Gyttrad röksvamp (Lycoperdon pyriforme) Gyttrad taggsvamp (Creolophus cirrhatus) Hartryffel Haröra Hasselriska Hasselsopp Hattmurkla Hedspindelskivling Hjorthornssvamp Hjortsvamp Hjulbroskskivling Honungsskivling Horngrå nagelskivling Hovsvamp Hålsopp Häggdoftande trattskivling Hängeskål Hättmurkla Hönsbenssvamp Höstmusseron Igelkottröksvamp Irismusseron Jodoformkremla Jordmusseron Judasöra Jättekamskivling Jättemusseron Jättespindelskivling Jätteticka Jättetrattskivling Kakaofränskivling Kameleontskål Kamferriska Kamfingersvamp Kamjordstjärna Kamskivling Kandelabersvamp Kanelbroskskivling Kanelspindelskivling Kantarell Kantarellmussling Kantkremla Kantmusseron Kantspindelskivling Kantöra Karljohan Kastanjefjällskivling Kastanjemusseron Kastanjesopp Kastanjesprödskivling Kejsarskivling Klibbmussling Klibbticka Klubblik trumpetsvamp Klubbspindelskivling Klubbtrattskivling Klyvblad Knölfotad snöbollschampinjon Kokosriska Kolflamskivling Kopparspindelskivling Korallfingersvamp Koralltaggsvamp Korallticka Korkticka Kornig spindelskivling Kosopp Kosvamp Kotteskål Kragjordstjärna Kremla Kremlevaxskivling Kronskål Krusbärskremla Krusig blomkålssvamp Kryddspindelskivling Kuddticka Kungschampinjon Kvistskål Kärrsopp Labyrintgröppa Lackkremla Lakritsriska Laxskivling Liksvamp Lila spindelskivling Lilakremla Lilariska Lilatrådriska Limsvamp Liten klubbsvamp Liten mönjeskål Liten äggsvamp Luddnagelskivling Luddticka Luden skålmurkla Luden vitriska Luktmusseron Luktticka Lukttofsskivling Lundbläcksvamp Lundells kremla Lundspindelskivling Lusriska Lutvaxskivling Långfotad röksvamp Läcker riska Läderboll Läderkremla Läderskål Lärkriska Lärksopp Lökbroskskivling Lökfotad ringskivling Lömsk biskopsmössa Lömsk fingersvamp Lömsk flugsvamp Lömsk rörsopp Mandelkremla Mandelriska Marsipankremla Mattsvamp Medelstor äggsvamp Mild gulkremla Mjöldryga Mjölkhätta Mjölskivling Mjöltrattskivling Mortelstötsvamp Mosshätting Myrnavling Myrspindelskivling Mångkransad spindelskivling Mönjeskål Mönjesopp Mönjevaxskivling Mörkeggad stinkkremla Mörkfjällig vaxskivling Mörk doftriska Mörk kokosriska Mörk nagelskivling Mörk spärrfjällskivling Mörk trattskivling Mörk tuvskivling Mörkfotad bitterskivling Mörkmusseron Mörknande vaxskivling Mörknavlad dofttrattskivling Mörkringad flugsvamp Mörkviolett spindelskivling Mössmurkling Nejlikbroskskivling Nässelkremla Ockragul fingersvamp Ockragul grynskivling Ockraspindelskivling Olivkremla Olivvaxskivling Ollonskål Orange kamskivling Orangegul taggsvamp Orangeskål Ostronmussling Ostronskivling Oxtungsvamp Panterflugsvamp Pantermusseron Papegojvaxskivling Parasitslidskivling Parasitsopp Pelargonspindelskivling Pepparkremla Pepparriska Pepparsopp Pipklubbsvamp Plattmurkla Pluggskivling Pluggtrattskivling Poppeltofsskivling Porslinsskivling Prickmusseron Pudrad trattskivling Pärontrådskivling Rabarbersvamp Raggskinn Riddarmusseron Rimskivling Ringbroskskivling Rodnande fjällskivling Rodnande flugsvamp Rodnande hartryffel Rodnande svartkremla Romells kremla Rosa rättikhätta Rosamjölkig rökriska Rosenhätta Rosenslemskivling Rosensopp Rostbrun grynskivling Rostnavling Rostöra Rotnagelskivling Rotsopp Rotticka Rottryffel Rund toppmurkla Rutbläcksvamp Rutsopp Rynkad fingersvamp Rynkig vitriska Rynkriska Rättikhätta Rävriska Röd sammetssopp Rödbrun jordstjärna Rödbrun mjölskivling Rödbrun stensopp Rödbrun trattskivling Röd ekkremla Röd flamskivling Röd flugsvamp Röd sammetssopp Rödfotad läderkremla Rödgul grynskivling Rödgul taggsvamp Rödgul trumpetsvamp Rödmussling Rödskivlig kanelspindelskivling Rökriska Rökslöjskivling Röksvamp Sammetsfotad pluggskivling Sammetsfotad sköldskivling Sammetssopp Sandsopp Senapsfränskivling Sidenticka Sidentrådskivling Sienakremla Silkesmusseron Sillkremla Sippskål Skarp gulkremla Skinnticka Skogschampinjon Skogsriska Skogsrödhätting Skruvnagelskivling Skålmurkla Skålröksvamp Skäggmusseron Skäggriska Sköldskivling Skönfotad sopp Skörkremla Slemmig flamskivling Slemmig tofsskivling Slemmurkling Slemskivling Slemsopp Slemspindelskivling Slidskivling Slingerticka Slåtterbrokskivling Slät vitriska Slätfotad sopp Slöjröksvamp Slöjskivling Smal hattmurkla Smal svampklubba Småriska Smörsopp Snurrkrös Snöbollschampinjon Sommarkarljohan Sommarsopp Sommartrattskivling Sotriska Sotvaxskivling Spenslig fjällskivling Spädkremla Spärrfjällskivling Stenmurkla Stensopp Stinkkremla Stinkrödskivling Stinkspindelskivling Stinksvamp Stjälkröksvamp Stjärnsporig trådskivling Stoftkremling Stolt fjällskivling Stor klubbsvamp Stor kragskivling Stor lökbroskskivling Stor stinkbroskskivling Storkremla Stort haröra Streckmusseron Strecknagelskivling Strimmig brödkorgssvamp Strimmig lökspindelskivling Strimmig trattskivling Strumpticka Strävsopp Stubb-bläcksvamp Stubbhorn Stybbskål Styvskinn Svartblånande sopp Svart skålmurkla Svart trumpetsvamp Svartblå rödskivling Svarteggad sköldskivling Svartfjällig prickmusseron Svartgrön musseron Svartnande vaxskivling Svartriska Svartöra Svavelgul slöjskivling Svavelmusseron Svavelriska Svavelticka Svaveltofsskivling Svedkremla Syrlig fjällskivling Såpmusseron Tagelbroskskivling Tallblodriska Tallkotteskivling Tallriska Tegelkremla Tegelröd björksopp Tegelröd slöjskivling Tegelröd trådskivling Tegelticka Tjockhorn Toppig giftspindelskivling Toppmurkla Toppslätskivling Topptrådskivling Tovig spindelskivling Transkräling Trappspindelsskivling Trattkantarell Trattkremla Trattnavling Tratt-ticka Trollsmör Trådklubbsvamp Tuvnagelskivling Tvåfärgad laxskivling Tårfränskivling Tårkremla Tårslöjskivling Tårsprödskivling Tätskivig svedkremla Ullspindelskivling Umbraröksvamp Umbraspindelskivling Undulatvaxskivling Vargmjölk Vattenblå spindelskivling Vattrad vaxskivling Vaxnavling Veckad kragskivling Vecknavelskivling Vedmussling Vedplätt Videriska Vindlad klockmurkla Vinkremla Vinriska Vintermussling Vinternagelskivling Vinterticka Vintertrattskivling Violettfotad puderskivling Violettfotad slemspindelskivling Violett geléskål Violettköttig stinkspindelskivling Violettröd spindelskivling Violmusseron Violriska Violspindelskivling Violticka Vit flugsvamp Vit hattmurkla Vit kamskivling Vit kungschampinjon Vit parkchampinjon Vit slidskivling Vit slöjskivling Vit sprödskivling Vit såpmusseron Vit tofsskivling Vit tuvskivling Vit vaxskivling Vitbrun vaxskivling Vitgul flugsvamp Vitköttig giftchampinjon Vitmussling Vitsporig mellankremla Vittryffel Vitviolett spindelskivling Vriden klubbfingersvamp Vårmusseron Vårnagelskivling Vårtfjällskivling Vårticka Vårtig röksvamp Vårtkrös Vårtofsskivling Liten vårtrattskivling Stor vårtrattskivling Vårtöra Väderspåstjärna Välluktande taggsvamp Välluktande vaxskivling Vägchampinjon Zonkamskivling Zonticka Äggkremla Äggsopp ,((äggsvamp)) Äkta elfenbensvaxskivling Äkta tryffel Ängschampinjon Ängsmusseron Ängsröksvamp Ängsvaxskivling Ärggrön kragskivling Ättiksopp Ögonskål Örmurkla Öronmussling Örskål Örsopp Örtaggsvamp Lista över svenska matsvampar
ალ-სუხნა (არაბ.
Jag ber inte om förlåtelse.
O'Reilly, გვ.
O'Reilly. sådan.
58. ახლა ბავშვი დაიბადა დედამიწაზე.
Barnet reste sig då upp.
Es regnet — წვიმს.
Tak mot regn och snö.
დავით (დათა) გუგუნავა (დ.
Lovsång i jutetid (O Gud, vi prisar dig).
यमान्तक Yamāntaka; (ტიბეტური); იაპონ.
För berget Hohenstaufen, se Hohenstaufen (berg).
დანიელა პინედა (ინგლ.
Han utlovade därför åt dem avlat.
They enjoyed the party, didn't they? — მათ წვეულება მოეწონათ, არა?
Gillar att festa och träffa killar.
რიჩარდ კირვანი (ინგლ.
Vi kallar honom Anna.
Dzień dobry. - გამარჯობა.
"God dag!
91. ახლა ის მართლა მოკვდა.
Men dog han verkligen?
41 წლიანი მმართველობის შემდეგ მას ფორბასი ცვლის.
Sedan dess har han blivit far till 41 barn.
Какво правиш? - რას შვრები?
Vad tänker de göra?
1995-2003 წლებში იღებდა მუსიკალურ კლიპებს.
Bandet tog en paus mellan 1995 och 2009.
11, 260 ↑ მეტ.
2000 Två kaffe, tack!
Nəcəfqulubəyli GEOnet სახელების სერვერზე
För andra betydelser, se Çürüklüktəpə Dağı.
2010 წლის 27 სექტემბერს პარტიის წარმომადგენელი ფატმირ სეიდუ გახდა კოსოვოს პრეზიდენტი.
Den 27 april 2010 löstes officiellt gränstvisten.
I Did It Again-ის შემდეგ.
Det har funnits där sedan dess.
ირაკლი მექვაბიშვილი (დ.
Denne är min älskade son.
ნატალია სუხანოვა (რუს.
(Det var snällt av er.)
VI-V სს.) და სხვა ნივთებისაგან.
Och någonting annat vaknar.
ანგლო-ეგვიპტური სუდანი (არაბ.
Låt elden brinna ut helt och hållet.
მოიკოვაცი (ჩერ.
Vill du göra det för mig?)
The Naked Sun); ალიონის რობოტები (ინგლ.
Vem låter solen lysa fritt (En psalm om en orättvis Gud — tacksägelse).
2008 წელს იგი გახდა მის სამყარო 2008 ვიეტნამში გამართულ კონკურსზე.
Boken blev i april 2008 korad till årets vackraste bok.
ჭრაჭუნა ფანჩატური (რუს.
En ny handväska?
جهنم‎‎, Gahannam, ჯაჰანნამ) - გვევლინება ჯოჯოხეთის სინონიმად და ენათესავება სემიტურ ენებიდან სხვა სიტყვებს (არამ.
Men på dem som förnekar sanningen, väntar helvetets eld, och "där skall de förbli till evig tid; de är de uslaste av alla skapade varelser."
صحف إبراهيم وموسى; სუჰუფ იბრაჰიმ ვა მუსა) რომლებიც ქრონოლოგიურად პირველია ღმერთის მიერ გარდმოვლენილი წერილებიდან. იაჰიას წიგნი (არაბ.
Enligt Bahá'í-läran satte Jesus sin egen uppgift i samband med Moses och Abrahams före honom och med andra som skulle komma efter honom, som exempelvis den Sanningens Ande som skulle uppenbara sådant som Jesus själv inte hade uppenbarat (Joh.
ზვიად კვაჭანტირაძე (დ.
(Skall jag hälla upp lite te? )
Flame Tree, გვ.
Exempelvis en skogsbrand.
Σωκράτης Παπασταθόπουλος), უფრო მეტად ცნობილი სახელით სოკრატისი; დ.
Are there any other questions? ( Var det några fler frågor?)
ელ-ზაკაზიკი (არაბ.
Sluta oroa dig.
B შემაგრებული სადესერტო ღვინო შეიცავს 12,0-17,0% (მოცულობითი) სპირტს, აქედან არანაკლები 1,2%-ისა ალკოჰოლური დუღილითაა მიღებული, საწარმოო დაძველების ვადაა 2 წ. შაქრის შემცველობის მიხედვით არის მოტკბო, ტკბილი და არომატული. მოტკბო შეიცავს 14,0-16,0 % (მოცულობითი) სპირტს, 5,0-12,0% შაქარს; ტკბილი - 15,0-17,0% (მოცულობითი) სპირტს, 21,0-35 % შაქარს; არომატული - 16,0-18,0% (მოცულობითი) სპირტს, 6,0-16,0% შაქარს. ნახშირორჟანგის შემცველ ღვინოებს ეკუთვნის ჰერმეტულ ჭურჭელში წნევის ქვეშ დუღილის შდეგად ნახშირორჟანგის ბუნებრივად გაჯერებული ღვინო. აგრეთვე შუშხუნა ან აირიანი, სატურაციით ხელოვნურად გაჯერებული ღვინო. წყნარი ღვინო ხარისხის მიხედვით არის ორდინალური, სამარკო და საკოლექციო. დაუძველებლად გამოშვებულ ღვინოს ორდინალურს უწოდებენ, დაძველებულ მაღლხარისხოვანს კი - სამარკოს. განსაკუთრებით მაღალხარისხოვან ღვინოს, რომელსაც კასრებში საწარმოო დაძველების გარდა ბოთლებშიც აძველებენ (2-3 წლიდან განუსაზღვრელ დრომდე), საკოლქციო ღვინო ეწოდება. ღვინის დამზადების პროცესები მიმდინარეობს ძირითადად მუხის კასრებში, როფებში, რკინაბეტონის რეზერვუარებში, ლითონის ცისტერნებსა და ქვევრებში. მთავარი სტატია : ქართული ღვინო. ქართული მარანი ვერცხლის თასი. თრიალეთის კულტურა (ძვ.წ II ათას. დასაწყისი). მასზე გამოსახულია წარმართული რიტუალი, რომელიც ღვინის თანხლებით სრულდება. თიხის ჭურჭელი (ძვ.წ.II ათასწლეული) საქართველოში 575-ზე მეტი ვაზის ჯიშია ცნობილი და მეღვინეობა-მევენახეობის კულტურას ძალიან ძველი და მდიდარი ისტორია აქვს. აქ ვაზი მუდამ წმინდა, ღვთაებრივ მცენარედ იყო მიჩნეული, ხოლო ღვინოს საკრალური და კეთილშობილი დანიშნულება ჰქონდა. ერთხანს, ღვინის სამშობლოდ შუამდინარეთი იყო მიჩნეული, მაგრამ საქართველოში წარმოებულმა არქეოლოგიურმა გათხრება უფრო ძველ და უნიკალურ მასალას მიაგნო, რის შედეგადაც, სწორედაც რომ, საქართველო იქნა აღიარებული მეღვინეობა-მევენახეობის ისტორიულ სამშობლოდ. სუფრის მშრალი ღვინოები: წინანდალი (თეთრი), გურჯაანი (თეთრი), ნაფარეული (თეთრი), ბახტრიონი (თეთრი), მანავი (თეთრი), ვაზისუბანი (თეთრი), ციცქა (თეთრი), ცოლიკაური (თეთრი), რქაწითელი (თეთრი), ტიბაანი (თეთრი), თელავი (თეთრი), სვირი (თეთრი), , სამება (თეთრი), თელიანი (წითელი), ნაფარეული (წითელი), ყვარელი (წითელი), მუკუზანი (წითელი), სუფრის მშრალი ორდინალური ღვინოები: ჰერეთი (თეთრი), გარეჯი(თეთრი), გელათი (თეთრი), კახეთი (თეთრი), დიმი (თეთრი), ბოდბე (თეთრი), შუამთა (თეთრი), საფერავი (წითელი), ნახევრადმშრალი ღვინოები: აგუნა (თეთრი), საჩინო (წითელი), მთაწმინდა (წითელი), ანაკოფია (თეთრი), თბილისური (თეთრი), ფიროსმანი (წითელი), ბარაკონი (წითელი). ნახევრადტკბილი ღვინოები: ახმეტა (თეთრი), ტვიში (თეთრი), თეთრა (თეთრი), ჩხავერი (თეთრი), სავანე (თეთრი), ფსოუ (თეთრი), ალაზნის ველი (თეთრი), ხვანჭკარა (წითელი), ოჯალეში (წითელი), ქინძმარაული (წითელი), ახაშენი (წითელი), თავკვერი (წითელი), უსახელაური (წითელი), აფსნი (წითელი), ლისნი (წითელი), ალაზნის ველი (წითელი), ალადასტური (წითელი). მაგარი ღვინოები (პორტვეინი): კარდანახი (თეთრი), ანაგა (თეთრი), სიღნაღი (თეთრი), ივერია (თეთრი), კოლხეთი (წითელი), ტარიბანა (თეთრი), ლელო (თეთრი), მარაბდა (თეთრი), სადესერტო ღვინოები: საამო (თეთრი), ხიხვი (თეთრი), სალხინო (წითელი), აფხაზეთის თაიგული (თეთრი), საქართველოში ღვინოს არსებობაზე წერილობითი ცნობები დაცულია ბერძნულ, სპარსულ და ქართულ წყაროებში. ქსენოფონტე (ძვ. წ.
Uttalet i orsamålet är: a jämte en nasal konsonant uttalas /ɒ/, delvis som hot i engelskan; gnåg (kält) och stjånnå (stjärna). a och u som i svenskan står i starka verbs supinumform är i orsamålet e som i feri (farit), beri (burit), weri (varit) och skeri (skurit). a som står framför ll, ld och lt har blivit till ö som kan ses i fölla (falla), sölt (salt) osv. Dessutom har a blivit ö i några ord framför kk, ng, nk, dg och gg såsom dögg (dagg), frögga (fradga), lögg (lagg), blökk (black), bökkä (backe), drökk (drack), tökka (tacka), mönkä (manke), sönka (sanka, samla) och tönkä (tanke). ä har blivit e i ord där j:et har fallit; feri (färja), wenå (vänja), sela (sälja), kreva (kräva), wela (välja) och eva (häva). ö i plural som omljud motsvaras också av e som i beker (böcker), bredrer (bröder), feter (fötter) och reter (rötter) men även i många andra ord motsvaras det av e; djeda (göda), gren (grön), set (söt), leda (löda), meta (möta), fera (föra), eta (höta) m.fl. fornnordiska diftongen au har blivit till ö som i svenskan och märks i blöt (blöt), gök (gök), lög (ljög), böd (bjöd) m.fl. fornnordiska o som i svenskan har blivit u har i orsamålet istället blivit ö som i böd (bud), bödå (buda), lödin (luden) och rötin (rutten) orsamålet har även ö för å-ljud i många andra sammanhang när detta går tillbaka på ett o; abbörr (abborre), bört (bort), böttnå (bottna), köss (kors), skrökk (skrock), ölmä (holme) osv. h har i orsamålet försvunnit och gör ord som hö, ha, höna osv. till e, ava och enå. y saknas i orsamålet och har oftast blivit till i som i bira (börja), stida (stödja), kliva (klövja), fia (följa) och stjila (skölja). jä motsvaras i många ord av ja/jå som i bjalla (bjällra), fjall (fjäll), jånka (jämka), jåmmen (jämn) och spjall (spjäll). g och k framför en mjuk vokal förmjukas och blir till /ʤ/ och /ʧ/, vilket kan märkas i bland annat tjarv (kärv), stjalla (skälla), djall (gäll), djaspa (gäspa) och djånnå (gärna). l försvinner ofta framför g, k, p, s och v som i swag (svalg), fok (folk), jåpa (hjälpa), pössa (pölsa) och kåv (kalv). äldre í, ú och ý har blivit till ai som i aus (hus), ait (ut) och ais (is).