تأليف: موسى نجيب موسى.
Darreh-ye Mūsá (persiska: درّه موسی) är en dal i Iran.
إنه رحمة للعالمين, نور متجسد وشفيع رحيم.
I Guds, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn!
إلى ربها ناظرة: أي منتظرة لرحمته ودخول جنته.
Att förbli i Herrens tempel för att alltid skåda Guds härlighet (Ps.
النّعيم : الذي ألهاكم عن طاعة ربكم .
Denna är en nåd från er Herre för att lätta era bördor.
من أخطأ ثم تاب، ثم إلى رشده ثاب، فإن الله غفورٌ رحيم * هو ملك النور الحنان التوّاب الكريم.
Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig."
لم يبد يهود خيبر أي عداء للمسلمين حتى لحق بهم زعماء بني النضير عندما اجلوا عن المدينة وكان ابرز زعماء بني النضير الذين غادروا المدينة ونزلوا خيبر هم (سلام بن أبي الحقيق وكنانة بن الربيع بنابي الحقيق وحيي بن اخطب) فلما نزلوها دان لهم أهلها وقد وعد الله المسلمين بمغانم كثيرة يأخذونها إذا هزموا يهود خيبر وسار الجيش إلي خيبر بروح إيمانية عالية على الرغم من علمهم بمناعة حصون خيبر وشدة باس رجالها وعتادهم الحربي وسلكوا طريق بين خيبر وغطفان ليحولوا بينهم وبين أن يمدوا أهل خيبر لأنهم كانوا أعداء للمسلمين ونزل المسلمون بساحة اليهود قبل بزوغ الفجر وصلوا الفجر قرب خيبر ثم هجموا عليها بعد بزوغ الشمس وفوجئ أهلها بهم وهم في طريقهم إلي أعمالهم فقالوا (محمد والخميس) فقال الرسول صلى الله علية وسلم (الله أكبر خربت خيبر إنا إذا نزلنا بساحة قوم فساء صباح المنذرين) وهرب اليهود إلي حصونهم وحاصرهم المسلمون وقد حاولت غطفان نجدة حلفائهم اليهود حتى إذا ساروا مرحلة سمعوا خلفهم صوتا يناديهم في أموالهم وأهليهم فرجعوا يظنون أن المسلمين خالفوهم فخلوا بين رسول الله صلى الله علية وسلم وبين خيبر فاخذ المسلمون في افتتاح حصونهم واحد تلوا الأخر وكان أول ما سقط من حصونهم حصن (ناعم والصعب) بمنطقة النطاة (وأبي النزار) بمنطقة الشق في الشمال الشرقي من خيبر ثم حصن (القموص) المنيع في منطقة الكتيبة وهو حصن ابن أبي الحقيق ثم سقط حصن (الوطيح) وحصن (السلالم) واستغرق فتح حصن (ناعم) عشرة أيام وكانت هذه الغزوة في (شهر محرم من السنة السابعة للهجرة) وذكر المؤرخون أن (عبد الله بن رواحه) غزا خيبر مرتين في عهد الرسول قبل الغزوة مرة لقتل (يسير بن رازم اليهودي) وذلك في السنة الخامسة للهجرة ومرة أخرى ولكن لا يوجد لها ذكر وتفصيل في المراجع وعندما عزم الرسول صلى الله علية وسلم على الغزوة استدل بدليل يدعى (حسيل بن نويرة الاشجعي) يقال انه من بني غطفان حسب ما ذكر (الجاسر) ولكن الصحيح ما ذكرة (باشميل)انه من أشجع النجدية لأنه كان يذهب إلي خيبر دائما ويأتي من نجد والدليل الثاني وهو(عبد الله بن نعيم) فأرشدهم (حسيل) على الطرق فقال يارسول الله إن لها طرق تؤتى منها فقال صلى الله علية وسلم سمها لي وكان يحب الفال والاسم الحسن ويكرة الطيرة والاسم القبيح فقال الدليل لها طريق يقال لة (حزن) قال لا نسلكها قال لها طريق يقال له (شاس) قال لا نسلكها قال لها طريق يقال له (حاطب) قال لا نسلكها وقال بعض رفقائهم ما رأيت كالليلة أسماء أقبح من أسماء سميت لرسول الله صلى الله علية وسلم قال لها طريق واحدة لم يبق غيرها يقال لها (مرحب) قال صلى الله علية وسلم نعم اسلكها ثم سلك به الدليل صدور الأودية والصهباء ثم اقبل بجيشه حتى نزل بوادي يقال له الرجيع فنزل بينهم وبين غطفان كما ذكر سابقا ليحول بينهم ويقطع الإمدادات وكان الفتح في (شهر صفر سنة سبع للهجرة والمسير في محرم)وقسمت خيبر على أهل الحديبية ومن شهد خيبر ومن غاب عنها ولم يغب عنها إلا (جابر بن عبد الله بن عمرو الأنصاري) فقسم له رسول الله صلى الله علية وسلم كسهم من حضرها فالمعركة التي دارت بين المسلمين واليهود فهي في حصن (ناعم) الذي كان يحميه (مرحب) وإخوانه فهو فارس خيبر وقائد الحصن وهو كما ذكت سابقا ليس يهودي بل من العرب من حمير فلما حاصرهم المسلمون خرج يتبختر بسيفه طالبا المبارزة وهو يقول: ففي بعض الرويات التي تقول ان من بارزه هو عامر بن سنان الاكوع الأسلمي وهو يقول: فاختلفت ضربتين بينهما فوقع سيف مرحب في ترس عامر كما يقول الراوي ويقال أيضا في قتل مرحب أن محمد بن مسلمة الأنصاري هو الذي بارز مرحب فقطع رجليه وجاء علي بن أبي طالب فقطع رأسه وهذا ليس متفق عليه لا من أهل السنة ولا من أهل الشيعة وأما في الحقيقة أن على بن أبي طالب هو الذي قتل مرحب وهذا هو الأصح لان الحصن فتح على يده بعد المبارزة التي حدثت بينهم فلما قتلة علي انهار اليهود ووقعت معنوياتهم وهربوا إلي الحصون الأخرى وتم فتح حصن ناعم.
Hvarför grymheter föröfvas mot fästningars försvarare Om maskiner och bössor som användas i fästningskrig Om utforskande och mätande af minanläggningar Om hvad som är af nöden för uthärdande af en belägring Huru man uppbjuder alla medel för att öfvervinna de belägrade Om Götastaden Kalmar och de talrika angrepp som riktats mot densamma Om en krigslist af Henning Gad, utvald biskop i Linköping Huru föga gagn och ära skördas af främlingar, som taga sig före att bekriga Svea- och Götaland Huru götar och svear göra sina fiender motstånd Huru man med eldens hjälp förstör borgarnas grundvalar Huru man sätter tyranners borgar under vatten Om samma ämne, dock mera omständligt Om angrepp på borgar och städer medelst flottar Om dubbla stegar, som brukas i strider till lands Om huru man går till väga vid borgars belägring Ännu ett annat sätt att angripa borgar och städer medelst flottar Om försiktighetsmått vid handgemäng Tappra skrigares lof Om hofmänvs kryperi Om rysliga grymheter, som slika lismare, förrädare och främlingar upprepade gånger föröfvat i hufvudstaden Stockholm Om stadens ursprung och läge Om Brunkebers ås utanför Stockholm och dess läge samt om de drabbningar, som där ägt rum Huruledes belägrade låta sin boskap beta på hustaken Fortsättning Huru man går till väga för att lindra vattenbrist Huru man går till väga för att lindra brödbrist Om ett grekiskt påfund vid brödbakning Om straff för sådana, som svikligen undandraga folket lifsmedel Huru man får till väga för att lindra foderbrist Om konung Domalders grymhet och om den stora hungersnöd, som föranledde longobardernas utvandring Om svår hungersnöd bland longobarderna jämte andra folkslag i Italien och Spanien Om strider i träskmarker och rifvande af broar Om de fartyg, som af ålder äro brukliga i Norden, samt deras form och användning Om ett annat slag af nordiska fartyg Om angrepp på fartyg eller borgar medelst pråmar Om försåtliga angrep nattetid och anstalter till deras afvärjande Om skepp försedda med sågar Om fartyg brukade till försåt Huru man afleder vattendrag för att hindra fartyg att komma ut Utländska exempel på försåt, för hvilka man har att taga sig i akt Huru man utestänger en fientlig flotta från stranden Om medel som tillgripas för flottans räddning Om brandfartyg Om skepp som utspy eld Några förhållningsregler vid strid Huru krämare till ömsesidig ödeläggelse bekämpa hvarandra utanför Islands hamnar Om bestraffning af upproriska sjömän Om regler vid tillämpningen af sjölagens bestämmelser Om nödvändigheten att väl taga sig till vara för uppviglarens onda ränker Om några vanliga mått och steg mot olika fiender Om öfverrumplande anförares villrådighet i valet mellan strid och återtåg Om faran vid fiendens låtsade flykt Om anledningar till krig samt om fördelarna af att låta en flyende fiende löpa Huru ryttare simma öfver vattendrag Om skickliga simmare Huru fotknektar, enkannerligen fetlagda, i full rustning simma öfver vattendrag Huru fiende drager fiende upp ur vattnet Om de första hjälpmedlen vid simöfningar Om samma ämne, belyst med exempel från främmande land Huru en fullrustad krigare kan simma med hjälp af en lädersäck, som uppblåses medelst ett rör Om barns undervisning i simkonsten Om färdighet i simkonsten och dess nytta (Första kapitlet saknar titel) Om sammandrabbningar på isen Om moskoviters eller rutheners infall Om en håla, gemenligen Smällen kallad, från hvilken ett hemskt dån utgår Fortsättning Om finnars strider med moskoviterna Om moskoviternas sätt att röfva och plundra Fortsättning Om utländska motsvarigheter Om huru man mottager sändebud hos moskoviterna Om huru ett italienskt sändebud grymt bragtes om lifvet Om de moskovitiska krämarnas klokhet Om finnarnas olika stridssätt Ytterligare om detta folks vapen och skyddsmedel Om den svenske konungens fogdar i de nordiska länderna Om huru man uppbränner våldsamma fogdars borgar Fortsättning Om krigsmaskiner som användas på isen Om brandslädar Om samma ämne, belyst med exempel från främmande land Om huru man framforslar bössor och klot samt beskjuter fienden Fortsättning samt om sättet att taga sig öfver råkar i isen Om huru man förhindrar vattnets tillfrysande Om samma ämne, belyst med exempel från främmande land Om murar af is Om nattlig bevakning på isen Om morgonstunden såsom den gynnsammaste tidpunkten för strid Några utländska exempel på veklingar, som ej kunnat tåla köld Om huru man angriper fästen på isen Om anfall på infrusna fientliga fartyg Om huru man bestraffar otrogna tjänare genom begjutning med iskallt vatten Fortsättning Om huru man vid belägring uppreser stegar från vattnet Om stegar eller slungor som utspy eld Om kapplöpning med hästar om kläder eller andra pris Om vildåsnor eller älgar, som löpa öfver den snöhöjda isen Om renar, som löpa öfver isen Om huru fiender drunkna i snöfyllda dalar Om snöklumpar, som fastna vid hästhofvarna Om bytets utskiftande Om stillestånd och fredslut Om huru de belägrade anhålla om fred Om brottsliga underhandlare och skattmästare Om rådplägningar på holmar Om enahanda förhållanden och liknande stormannamöten Om redliga sekreterare och deras nytta Om huru en klok furste bör förhålla sig Om påfven Julius III:s vingård Om murarena och om stenens olika utseende och form Om byggande af hus och dessas olika form Om takfönster Om den stora rikedomen på träd i de nordiska länderna och dessa träds väldiga höjd Ytterligare om träden i norden Om de olika trädslagen Om frukternas beskaffenhet Om granens gummiharts eller kåda och om ambrans eller bärnstenens ursprung Om den förtjänst, bärnstenen inbringar, och det bruk man gör däraf Huru man drifver ner pålar i isen Huru man hindrar vattnet att tillfrysa Huru man lägger eller bör lägga grunden till byggnader på isen Fortsättning Om uppmuddring af hamnar Om upprensning af grafvar och kanaler Huru skepp lyftas upp ur djupet Om vindarnas och vågorna våldsamhet i många nordiska hamnar Om bjälkar, som vid hafstranden sätts till värn mot vågorna Huru man söker hamn med ledning af märken på kusten Ytterligare något om bärnstenens eller ambrans ursprung, som ej på förra stället blifvit antecknadt Om släckande af eldsvådor Huru vänskapen sättes på prof vid en eldsvåda Om skeppsbrutna och återställande af skeppsbrutet gods Om straff för röfvare af skeppsbrutnas egendom Om åkrarnas gödslande Om sättet att gödsla Om åkerjordens beredning Yttermera om åkerbrukets nytta Om svedjeland i skogarna Om slika åkrars bördighet Om tröskning vintertid Om olika sätt att bärga skörden Om späda barns skyddande mot ormar i skördeanden Om flottar och båtar för spannmål Om olika slags kvarnar Fortsättning Om bagarstugor och brödbakning Om torkande af säd till förvaring Om västergötarnas sädeslag, så ock om deras dråpliga styrka Om olika sätt att forma bröd Yttermera om andra sätt Om ett find bakverk för sjukliga förnäma daer i Norden och till äfventyrs äfven för andra Om utländska viner, de enda som komma i fråga i Norden Om de till Norden inskeppade vinernas olika beskaffenhet Om viners varaktighet Om beredning af honungsdryck, äfven sötbrygd eller mjöd kallad, på nordbornas sätt Föreskrifter att beakta vidkommande råämnena Om polackers och lithauers sätt att brygga mjöd Ytterligare om regler för beredning på götars sätt af honungsdryck, äfven mjöd eller sötbrygd kallad Om beredning af korn och annan spannmål för ölbrygd Yttermera om spannmålens beredning för ölbrygd i olika, sinsemellan aflägna landsändar Om olika sätt för ölbrygd Om olika ölsorter och deas hälsokrafter Om etiopiernas eller indernas sätt att brygga öl, enligt beskrifning af den indiske prästen herr Johannes Baptista Habascianus Om samma slags öl bryggdt på annat sätt Om ölets olika användning i skilda länder Huruledes konung Hundring frivilligt dränkte sig i mjöd eller honungsdryck Om ovislig förtrolighet af furstar gentemot sina hirdmän och tjänare Om olika kärl och deras utseende Om de gamles måltidsseder Om de nordiska folkens dryckesseder Ytterligare om olika landskaps dryckeskärl Om drinkares straff Om utländska motsvarigheter Om drinkares styggeliga framfart Om maskerader och utklädningar Om olika sätt att koka salt Om svårigheten att införa salt i de nordiska rikena Om den stora tillgången på smör Om de stora och goda ostarna Om mått och vikt Om väfvare och målare Om allahanda vapen, som pryda stormännens hus Ytterligare om målare i Nordanland Om utmärkta taflors underbara verkan Om skiljaktigheter i klädesdräkten Om ungmörnas ärbara skrud Om förnäma och ädelborna personers bröllop Om sträng kyskhet och om betydelsen af vissa vapen Om skick och bruk vid kungliga bröllop Om huru välsignelse nedkallas öfver katolska kungar Om riddare och deras ed Om adliga personers bröllop Om bröllop bland allmogen Om äktenskapbandets helgd Om vissa oförtänkta händelser Om skillnaden mellan äkta och oäkta barn Fortsättning Exempel från Norden Om horkarlar och deras straff Fortsättning Om domare och rättsförhandlingar på fria fältet Olika domares eder Om olika straff för frälse och ofrälse Om lättsinniga domare och deras straff Om hofsamma domare och goda sakförare Om ett strängt rättsförfarande Om huru ett milt rättsförfarande understundom är att föredraga Om huru en rätt domare och ett rätt domsförfarande böra vara beskaffade Om värjemålsed Om vanartiga piltars tuktande Om huru bedröfvade föräldrar kunna varda tröstade Om ett godt sätt att uppfostra piltar Om piltarnas öfningar Fortsättning Några få exempel på synnerlig färdighet i denna konst Ytterligare exempel på färdighet i samma konst Fortsättning Om högt sittande mål, som man söker träffa med pilen Om utländska motsvarigheter Om huruledes man plgar framställa vinterns fördrifvande och sommarens mottagande Fortsättning Om majfester Om förhindrande af skamliga visor Om tärning och schackspel Fortsättning Om ynglingarnas mångahanda öfningar Om utländska motsvarighet Om fäktöfningar Fortsättning om huruledes nordborna ej ville veta af ett lif på nåder Om lansbrytning och tornerspel Yttermera om samma ämne Om torneringar mellan skelögda och enögda Om fega krigares förödmjukande Om lansbrytning till sjöss i båtar Om svärdsdans eller vapendans Om bågdans Om hormusdansen Fortsättning Om elddans Om undrandsvärda strängspelare Om utländska motsvarigheter Om pipare Om skådespelare och gycklare Om utländska snyltgäster, gycklare och narrar Om naturliga fånar och om stumt spel Om gycklares föraktiga ros och de visas värdefulla beröm Om bad, kopping och åderlåtning Yttermera om jungfruarnas högtidliga tåg till badstugorna Om skolor och ungdomens uppfostran Fortsättning Om huru fäder välsigna sina barn Om lärarnas aflöning Om konsternas inbördes likhet Om ett bruk, som iakttages vid begående af den Heliga jungfruns renseledag Om de signade vaxljusens utskiftande Om bruket av signade vaxljus Om välsignelser öfver alla ting, efter Bugers, Upsala ärkebiskops, instiftelse Yttermera om välsignelser öfver pilgrimer, af samme ärebiskop Birger Om välsignelser öfver allmosor för lefvande och hädangångna, af samme ärkebiskop Om götarnas och andra nordbors gästfrihet Ett utländskt vittnesbörd om denna gästfrihet Om otacksamma gästers faror Om huru godt och nyttigt det är att iakttaga hofsamhet gent emot orättfärdiga gäster Om skick och bruk vid kristliga bordssamkväm Om syftet med sådana samkväm Om gagnet af dylika samkväm Om huruledes sådana goda samkväm af rikets inbyggare understumdom blifva störda Om det öfliga sättet att förrätta bön i kyrkorna Om vapnens trygga förvaring i kyrkans förhus Om helgerånares elände och vanära Om helgerånarnas gränslösa förmätenhet Om huru S:t Petri heliga käril återställdes Om olika slag af helgerån och desslikes olika straff Om skändliga helgerånare samt deras ärelösa lif och grufliga ändalykt Yttermera om slika helgerånare Om helgerånares straff m.m. Om medel att afvända helgerån Om faran af att misshandla föräldrar samt om efterdömet af en man, som vände åter till besinning Om ett fromt efterdöme, huruledes man rättfärdeligen bör godtgöra oförrätter mot kyrkans hus och tjänare Om nödvändigheten att utrota villfarelser och falska läror Om det bästa medlet att afskaffa stridigheter, kätterier, söndringar och andra styggeliga missförhållanden Om nödvändigheten att stäfja förmätna disputeringar Om huruledes man bör iakttaga en fast ståndaktlighet i tider af kätteri och söndring Yttermera om huruledes man ej bör sänka sig ner till kättare och samtycka till deras meningar Om furstars likbegängelse, grafsättning och testamenten Fortsättning Om falska uttolkningar af lagar och skrifter Yttermera om helgerånares makalösa arghet och illfundighet Om huru värdiga personer böra återgifvas åt kyrkan, men de ovärdiga utdrufvas Om goda furstars fridsälla styrelse och de ondas fara Om detsamma enligt den Heliga skrift Om slika helgerånares nesliga flykt och smälek Om skändande af lik och grifter Yttermera om huru grifter öppnas för en skatts skull Om lysande och förnäma mäns likbegängelse Om grifternas beskafflighet och det tilländalupna lefvernets vittnesbörd Om några goda furstar, som deras undersåtar på sina skuldror burit till konungagrifterna Om läkare och läkemedel Om olika slag af sjuklingar, sjukdomar och läkemedel Om giktens vedervärdigheter Om ett ovanligt medel att lindra giktplågor Om baggar och lamm Om får Om lamm Om oxar och annan nötboskap Om hundar och deras olika skaplynne Fortsättning Om hundarnas minne, deras trohet, läraktigher, fina väderkorn och mod Hur man skall utröna hästarnas goda egenskaper och se upp med deras fe1 Ytterligare om kännetecken på en stark och kraftig häst Om andra omständigheter att lägga märke till vid hästköp Om Virgilii mening angående utväljande af goda hästar Huru man tämjer och vårdar fölungar Om botande af hästarnas oarter Om hästarnas skötsel och vård Om en erfaren ryttares skicklighet och en ovans oduglighet Om svearnas och götarnas hästar och orsakerna därtill, att de föredragas framför alla andra och utföras till främmande land Om stridshingstar Om hästarnas läraktighet Om kattor Om dödande af råttor och möss Om den fruktansvärda hämnd, råttorna utkräfva af gudlösa människor Yttermera om råttornas gräsliga hämnd Om bockar och getter Om svin och grisar Om dessa djurs gagn och om det trojanska svinet Om renar Om den nytta, man har af detta djur Om de fordon, som dragas af renarna Om de slädar, som dragas af renarna Om det gagn, man har af de olika delarna af detta djurs kropp Om älgar eller vildåsnor och deras törst Om den läkedom, man kan hämta från älgens högra fot, och huru man fångar detta djur Om älgars eller vildåsnors strid med vargar Om hjortar och kronhjortar Om bäfrar Om Solini mening rörande bäfvergäll Om järfvar Om huru man ärar gäster medelst täcken af järfskinn Om sättet att jaga järf Om harar Om olika slag af harar Om lodjur och deras skinn Om vargar och deras grymma framfart Om en bidragande orsak till konung Kristiern den andres af Danmark fördrifvande Om de mångfaldiga slagen af vargar Om uttrar och deras olika slag samt om förfalskning af deras skinn Om ekorrar Yttermera om samma djur och dess förmåga att förutse framtiden Om mårdar och soblar samt deras skinn Om hermeliner, enligt mitt fönmenande samma djur som de af Plinius omtalade pontiska råttorna Om jakten på detta djur Om gräflingarnas natur Fortsättning Om fiskande biörnar Om ett listigt sätt att dräpa björnar Om björnarnas försåtliga sätt att jaga Om igelkottens och björnens nappatag Om björnar, som stjäla honung Om björnars dräpande medelst en järnklubba Om en flickas bortröfvande och om den sluge och tappre Ulfs börd Om spelande herdars bortröfvande Om de litauiska björnarnas dans Om björnarnas vighet Om björnar som rulla hjul Om uroxar och deras vildhet Yttermera om uroxarna samt om deras fångande Om räfvar och deras list Om olika beskaffenhet af kött och skinn samt om vilddjurens nytta Om räfvarnas svekfulla sinnelag Yttermera om räfvaknep Om jägare och jakter Om utländska exempel på jägare och jakter Om jaktens faror vid de offentliga spelen Fortsättning Om till vargar förvandlade människors vilda framfart Om människors förvandling till vargar Exempel på att människor blifvit förvandlade till vargar, och tvärt om Om många olika slag af fåglar och deras indelning Ytterligare om fåglarnas indelning Om skillnaden fåglarna emellan enligt Cassiodorus, 8. boken Om höken och dess olika arter Mera om hökarnas natur Om örnarnas natur och olikheten dem emellan Om en egendomlighet hos örnarna och om deras sätt att rufva sina ägg Om anden och dess släkte Om skotska änders underbara födelse Om gäss Om de moraliska lärdomar, man kan hämta fràn gässen Om tuppar Om storkar Om storkarnas medfödda fromhet och om hägern Om svanor Vidare om många författares uppgifter om svanornas natur Om dufvornas släktr och deras olika färger Om dufvornas ungar och deras användbarhet i medicinen Om vilda och tama korpar Om hafskorpar (skarfvar) Om en mot denna korp fientlig fågel Om Erythrotao (tjädern) Om falkar och deras olika arter Hur nordborna bruka sköta falkar och andra jaktfåglar Om nötskrikor, kråkor och råkor Hvad man kan lära af fåglarnas goda egenskaper Om gripar och några andra fåglar Om tranor och krigares vakthållning Om svalor, som dragas upp ur vattnet Mera om svalorna och om de läkemedel, man får af dem Om Lagus m. fl.
ويعتبر الفرعون السابق للفرعون خع سخم.
Han blir den förste (och ende) faraon av den tjugoåttonde dynastin.
النبي موسى (كليم الله) عليه السلام.
Suran fortsätter med berättelsen om Mose (Musa) och farao.
ولو ذكروا الآخرة لفروا فرارا إلى جناب ربهم.”
Men hundarna för den ena efter den andra till sin herre."
لترون الجحيم : والله لترون الجحيم .
Ja, ni skall få skåda helvetets eld!
عن "رب العالمين" سبحانه وتعالى.
Den rättfärdige är herre över allt.
ما لكم وللفِرار؟!»
Och vad kan låta dig förstå vad denna betyder?
معرفة الله بأفكار البشر وأفعالهم.
Tron på att Gud känner människans handlingar och tankar.
قال تعالى:"إنّا أعطيناك الكوثر، فصلِّ لربِك وانحرْ".
Be därför till din Herre och förrätta offer!
"فرعون: قرية فَرعون (Far'un or Far'oun)- فلسطين في الذاكرة".
När Pharaon åter lovar att låta Israels folk ge sig av, låter Moïse mörkret vika.
وكتب في الذكر كل شيء وخلق السموات والأرض " وفي لفظ: ثم خلق السموات والأرض.
Honom tillhör allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär.
وطنيات (1 - 10).
1 och 9 ( (
الجامع لأحكام القرآن، سورة آل عمران، قوله تعالى: إن في خلق السماوات والأرض واختلاف الليل والنهار لآيات لأولي الألباب، جـ4.
Enligt Koranen är Gud alltings skapare (sura 25:59): ”Han som har skapat himlarna och jorden och allt som finns däremellan under sex dagar och som tronar i Sin allmakts härlighet, …”.
قالوا: فيم تأمرنا يا رسول الله.
De (efterföljarna) sade: "Vem skulle avstå, O Guds sändebud?"
وما أدراك ما الحطمة ؟ نار الله الموقدة) فهذا الإجمال والإيهام.
Himmel, helvete och allt däremellan (Första utgåvan).
فكتب إليه رسول الله كتابا فيه، بعد البسملة أما بعد.
Enligt dem skapades Koranen i samband med profetens uppenbarelser.
واللب هو مصيرك يا إنسان إلى ربك، وعبورك هذه الدنيا لتُختبر فيها وتصير إلى جزائك".
I Herrens hand ligger människans framgång, och Han sprider sin glans över de styrande".
لا تصنع لك تمثالًا منحوتًا إلي صورة ما مما في السماء من فوق وما في الأرض من تحت، وما في الماء من تحت الأرض.
Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden.
وحين وصلوا قال: (مرحباً بالقوم لا خزايا ولا ندامى) ثم دعا لهم: (اللهم اغفر لعبد القيس).
När den välsignade sagt detta, hälsade han dem alla och sade: "Frid vare med er.
ويقسم الله – سبحانه - بهاتين الآتين : الليل والنهار .
Påsknatten är natten mellan påskafton och påskdagen.
ويجازى المؤمنون بنعيم الجنة، ويعاقب الفاسقون بجحيم جهنم.
De goda får komma till paradiset och de onda till helvetets eld.
أن الله حرم القتال في الحرم منذ خلق الله السماوات والأرض إلى يوم القيامة.
Hon stod i kontrast till Himlen (eller åskguden) och ansågs vara hans maka.
قال تعالى: وَلَعَلَّكُمْ تَشْكُرُونَ (185)، أي: "ولعلكم تشكرون" الله على نعمه، التي أنعم بها عليكم، بهدايته وتوفيقه لكم لفعل الخيرات.
(Ordagrant: "(Jag driver) tackar åt dig!")
ولو أن السماوات والارضين كانتا على عبد رتقا، ثم اتقى الله، لجعل الله له منهما مخرجا!
Därefter kommer paradiset (dit skärseldens besökare i sinom tid kommer) och sedan himlen, dit de som tjänat Gud helt får komma.
إبراهيم هارون (ابراهومة).
Guds löfte till Abraham: .
وأنا مثل أي شخص، أود أن أعيش حياة طويلة.
Precis som alla andra skulle jag vilja leva ett långt liv.
قال تعالى: {خلق كل شيء فقدره تقديرا} وقال تعالى: {خلق السماوات والأرض وما بينهما} والزمان والمكان فهما مخلوقان، قد كان تعالى دونهما، والمكان إنما هو للأجسام، والزمان إنما هو مدة كل ساكن أو متحرك أو محمول في ساكن أو متحرك، وكل هذا مبعد عن الله عز وجل".
En av scenerna visar när guden Shu (Luftens gud) hjälper Nut (Himlens gud) att dela på himmel och jord, framställd som Geb (Jordens gud).
وهو الله المتصف بالجود : وهو كثرة الفضل والإحسان.
Gud är unik (wahid) och i sig allbarmhärtig och allsmäktig (ahad).
قاعة تعرفك على النبي صلى الله عليه وسلم كقائد عادل وحاكم ، حكمته وسماحته، كرمه وسخاؤه، صبره ، عدله ومساواته بين الناس، تواضعه ورحمته بعيته و عطفه على الضعفاء وحفظ حقوقهم.
Han känner allt det som är dolt för människor liksom det som de kan bevittna - Han, den Nåderike, den Barmhärtige.
معرف الاتحاد الدولي للشطرنج: سويسرا
Sveriges Schackförbund (
"حقًّا قد سمعت الفجر ينادي..."
"Jag har sannerligen hört gryningen kalla mig... "
مضيفا "إننا نراقب أعمالهم وكلماتهم".
Hur förhåller vi oss till dem och deras verklighet.
في سبعين من المشركين.
17) och allt består genom honom (v.
الحب للأرض والإنسان" للمترجمْ له. "
Människan och marken (noveller).
فأتيناه فقسم ما له شطرين ثم خيرنا في أحسن الشطرين.
VI HAR sannerligen gett dig det goda i överflöd!
أنا في الحقيقة لا أعرف من أين جاء أقاربي، لذا فأنا لا أعرف إذا كنت أيرلنديًا أم فرنسيًا."
Jag vet inte riktigt var mina släktingar kommer från, så jag vet inte om jag är irländare eller fransman."
وهنا ذكر أن عاقبة العاصي الخسار في الدنيا والعقاب في الآخرة.
Och också över straffet ligger det ju något så festligt!"
ثم قال : ياشيبة قاتل الكفار.
SÄG: "Ni som förnekar sanningen!
أيّها المؤمنون احذروا!".
Thenne er ey bätre än hin!"
يعني أن ...
Jag menar...
وقد سأله قبيل الموت بعض أصحابه:، فقالوا له: أوصِ.
Vid sin död utropade hon: "Till paradiset!
وروى عنه من أهل الشام: شهر بن حوشب.
För månen, se Himalia (måne).
إذا كان لديك العديد من المشاكل مثل عائلتنا ، فأنت تحتاج إلى شيء مثل ذلك ".
Om du har så många problem som vår familj, behöver du nåt sånt.”
في خمس دقائق ، إتصلت مرة أخرى.
Fem minuter senare ringde jag igen.
وما لهذا خلقنا الله.”
Har inte en och samma Gud skapat oss?"