# sh/ted2020-1146.xml.gz
# sv/ted2020-1146.xml.gz
(src)="1"> Razislite o svom danu jedan trenutak .
(trg)="1"> Fundera lite på din dag .
(src)="2.1"> Probudili ste se .
(src)="2.2"> Osetili ste svež vazduh na licu izlazeći iz kuće , sreli ste nove kolege i imali sjajne razgovore , i osetili strahopoštovanje kada ste otkrili nešto novo .
(src)="2.3"> Ali kladim se da postoji stvar na koju danas niste pomislili --
(trg)="2"> Du vaknade , kände frisk luft mot ditt ansikte när du gick ut , mötte nya kollegor som du diskuterade med och blev upplyft när du upptäckte något nytt .
(src)="3.1"> nešto svima tako blisko da verovatno o tome ne mislite uopšte .
(src)="3.2"> A mislim na to da u svemu što zapazite , osetite ,
(trg)="3.1"> Men jag lovar att det är nåt du inte tänkte på , något som ligger så nära att du troligen inte tänker på det ofta .
(trg)="3.2"> Och det är att alla upplevelser , känslor ,
(src)="4"> odlučite i uradite posreduje kompjuter u vašoj glavi koji zovemo mozak .
(trg)="4"> val och handlingar förmedlas av datorn i ditt huvud som kallas hjärnan .
(src)="5"> Znam da mozak ne izgleda bog zna kako spolja -- par kilograma ružičasto-sive mase , amorfne -- ali poslednjih stotinjak godina neuronauke
(trg)="5"> Hjärnan kanske inte ser märkvärdig ut från utsidan några kilon rosa-grått kött , oformligt ,
(src)="6"> su nam omogućile da " zumiramo " mozak i vidimo komplikovanost onoga što se nalazi unutra .
(trg)="6"> men det senaste seklets neurovetenskap har låtit oss zooma in på hjärnan och se detaljerna som finns inuti
(src)="7"> Oni nam govore da je mozak neverovatno komplikovano ispovezivan sačinjen od stotina milijardi ćelija zvanih neuroni .
(trg)="7"> och de har sagt oss att hjärnan är en otroligt komplicerad krets , uppbyggd av hundratals miljarder celler som kallas neuroner .
(src)="8"> Nasuprot kompjuteru koji su napravili ljudi , koji čini relativno mali broj različitih delova -- za njih znamo kako rade jer smo ih mi , ljudi , dizajnirali -- mozak se sastoji od hiljada različitih vrsta ćelija , možda desetina hiljada .
(trg)="8"> Till skillnad från en mänskligt designad dator som består av ett litet antal olika delar som vi vet hur de funkar , för vi människor designade dem , består hjärnan av tusentals olika typer av celler , kanske tiotusentals .
(src)="9"> Te ćelije su različitih oblika ; čine ih različiti molekuli ; i one projektuju i povezuju se sa različitim regijama mozga .
(trg)="9"> De har olika form , består av olika molekyler , de ansluter till olika regioner i hjärnan
(src)="10"> One se i menjaju na različite načine u različitim stadijumima bolesti .
(trg)="10"> och de ändrar sina beteenden i olika sjukdomstillstånd .
(src)="11"> Da konkretizujem .
(trg)="11"> För att vara konkret :
(src)="12"> Postoji klasa ćelija , prilično mala ćelija , inhibitorna ćelija , koja umiruje susedne .
(trg)="12"> Det finns en klass celler , en ganska liten , inhiberande cell , som tystar sina grannar .
(src)="13.1"> Čini se da te ćelije atrofiraju u stanjima kao što je šizofrenija .
(src)="13.2"> Zovu je korpasta ćelija .
(trg)="13"> Det är en av cellerna som förtvinar vid sjukdomar som schizofreni .
(src)="14"> Ta ćelija je jedna od hiljada vrsta ćelija o kojima učimo .
(trg)="15"> Och denna cell är en av de tusentals cellsorter vi lär oss om .
(src)="15.1"> Nove otkrivaju svakoga dana .
(src)="15.2"> Evo drugog primera :
(trg)="16"> Nya upptäcks varje dag .
(src)="16.1"> ove piramidalne ćelije , velike ćelije , one se mogu prostirati značajnim delom mozga .
(src)="16.2"> One su pobuđujuće .
(trg)="17.1"> Ett andra exempel : dessa stora pyramidceller , som kan sträcka sig långt i hjärnan .
(trg)="17.2"> De är excitatoriska .
(src)="17"> I to su samo neke od ćelija
(trg)="18"> Och dessa är några av cellerna
(src)="18.1"> koje bi mogle biti previše aktivne u poremećajima kao što je epilepsija .
(src)="18.2"> Svaka od ovih ćelija
(trg)="19"> som kan vara överaktiva i sjukdomar som epilepsi .
(src)="19"> je neverovatna električna naprava .
(trg)="20"> Alla dessa celler är otroliga elektriska anordningar .
(src)="20.1"> One primaju podatke od hiljada prethodećih partnera i proračunavaju njihov sopstveni električni izlaz , koji onda , ako pređu određeni prag , nastavlja ka hiljadama narednih partnera .
(src)="20.2"> Taj proces , koji traje praktično samo milisekundu ,
(trg)="21"> De får indata från tusentals partners och beräknar sina egna elektriska utdata vilka , om de går över en viss gräns , fortsätter till tusentals partners längre ner
(src)="21"> odvija se hiljadama puta u minuti u svakoj od vaših 100 milijardi ćelija , dok ste živi i mislite i osećate .
(trg)="22"> och denna process , som tar en millisekund eller så , sker tusentals gånger varje minut i alla dina 100 miljarder celler så länge du lever och tänker och känner .
(src)="22"> I kako ćete da odgonetnete šta to kolo radi ?
(trg)="23"> Hur ska vi lista ut vad denna krets gör ?
(src)="23"> U idealnoj varijanti , mogli bi da prođemo tim kolom i tom prilikom da te raznorazne ćelije aktiviramo i deaktiviramo i vidimo da li tako možemo da zaključimo koje učestvuju u određenim funkcijama a koje se kvare usled nekih patologija .
(trg)="24"> Helst skulle vi gå igenom kretsen , slå av och på de olika cellerna och se om vi kan ta reda på vilka som bidrar till olika funktioner och vilka som gör fel i olika patologier .
(src)="24.1"> Ako bismo mogli da aktiviramo ćelije , mogli bi videti energiju koju one oslobađaju , šta mogu da iniciraju i podrže .
(src)="24.2"> Ako bismo mogli da ih isključimo ,
(trg)="25.1"> Kan vi aktivera celler så kan vi se vilka krafter de har , vad de kan hålla igång .
(trg)="25.2"> Om vi kan stänga av dem ,
(src)="25"> onda bi mogli da pokušamo da odgonetnemo za šta su neophodne .
(trg)="26"> skulle vi kunna lista ut vad de är viktiga för .
(src)="26"> E to je priča koju ću vam danas ispričati .
(trg)="27"> Och det är det jag kommer berätta om idag .
(src)="27"> Iskreno , kuda smo prošli u prethodnih 11 godina , pokušavajući da nađemo načine da kola i ćelije i delove i putanje u mozgu aktiviramo i deaktiviramo i da bi razumeli nauku , ali i da bi se suočili sa nekim pitanjima koja se tiču svih nas , ljudskih bića .
(trg)="28"> Det vi gått igenom de senaste 11 åren , i försök att hitta sätt att slå av och på kretsar och celler och delar i hjärnan både för att förstå vetenskapen och för att möta de problem
(src)="28"> Sada , pre priče o tehnologiji , loša vest je da će značajan broj nas u ovoj prostoriji , ako poživimo dovoljno dugo , verovatno , doživeti neki moždani poremećaj .
(trg)="29.1"> som påverkar alla oss människor .
(trg)="29.2"> Innan jag berättar om teknologin , är de dåliga nyheterna att en stor del av oss i detta rum om vi lever tillräckligt länge , kommer stöta på en hjärnsjukdom .
(src)="29"> Već sada , milijarda ljudi pati od neke vrste moždanog poremećaja koja ih onesposobljava .
(trg)="30"> En miljard personer har redan haft någon typ av hjärnsjukdom som handlingsförlamar dem
(src)="30"> A brojevi nam nisu naklonjeni .
(trg)="31"> och siffrorna gör inte detta rättvisa .
(src)="31"> Ti poremećaji -- šizofrenija , Alchajmer , depresija , zavisnosti -- ne samo da nam skraćuju životni vek , oni nas menjaju ; oni nam oduzimaju identitet i menjaju naša osećanja --
(trg)="32.1"> Dessa sjukdomar , schizofreni , Alzheimers , depression , beroende , de stjäl inte bara vår tid att leva , de ändrar vilka vi är .
(trg)="32.2"> De tar vår identitet och ändrar våra känslor ,
(src)="32"> i menjaju nas kao osobe .
(trg)="33"> och förändrar vilka vi är som personer .
(src)="33"> Sada , u 20 . veku , postojala je nada koju je generisao razvoj farmaceutskih proizvoda za tretiranje moždanih poremećaja .
(trg)="34"> På 1900-talet , steg ett hopp tack vare utvecklingen av läkemedel för behandling av hjärnsjukdomar ,
(src)="34"> Dok su razvijani mnogi lekovi koji ublažavaju simptome moždanih poremećaja , praktično nijedan od njih nije moga biti izlečen .
(trg)="35"> och trots att många läkemedel utvecklats som mildrar symptomen kan i praktiken ingen av sjukdomarna bli botad .
(src)="35.1"> Deo razloga je što preplavljujemo mozak hemikalijama .
(src)="35.2"> Ovo složeno kolo sačinjeno od hiljada različitih vrsta ćelija počinje da biva preplavljeno supstancama .
(trg)="36.1"> En anledning till det är att vi badar hjärnan i kemikalien .
(trg)="36.2"> Denna komplicerade krets av tusentals olika typer av celler dränks i en substans .
(src)="36"> Možda je to razlog zašto većina lekova , ali ne svi , koji su na tržištu ima ozbiljne neželjene efekte .
(trg)="37"> Det är kanske därför de flesta av läkemedlen på marknaden också ger någon typ av allvarlig biverkning .
(src)="37.1"> Neki ljudi nalaze utehu od električnih stimulatora koji su im ugrađeni u mozak .
(src)="37.2"> Ili u slučaju Parkinsonove bolesti , kohlearni implanti ,
(trg)="38"> En del personer hjälps genom elektriska stimulatorer som implanteras i hjärnan. och för Parkinsons , har cochleaimplantat ,
(src)="38"> koji su zaista uspeli da donesu neku vrstu poboljšanja ljudima sa određenim vrstama poremećaja .
(trg)="39"> verkligen kunnat ge någon sorts mildring till personer med vissa sorters sjukdom .
(src)="39.1"> Ali elektricitet ide u svim pravcima -- putem manjeg otpora , što je , delom , i poreklo fraze .
(src)="39.2"> A uticaće i na normalna kola baš kao i na abnormalna koja želite da popravite .
(src)="39.3"> I tako smo se vratili ideji
(trg)="40.1"> Men elektricitet går i alla riktningar längs minsta motståndets väg vilket är var det uttrycket kommer från .
(trg)="40.2"> Det kommer också påverka normala kretsar utöver de abnorma som du vill fixa .
(src)="40.1"> ultra precizne kontrole .
(src)="40.2"> Možemo li poslati informaciju precizno tamo gde želimo da ona ode ?
(trg)="41.1"> Så vi kommer tillbaka till tanken om ultraprecis kontroll .
(trg)="41.2"> Kan vi skicka in information precis dit vi vill ?
(src)="41.1"> I tako , kada sam ja počeo da se bavim neuronaukom pre 11 godina , posedovao sam znanja električnog inženjera i fizičara , a prva stvar koju su me naučili je bila da ako su neuroni električni sklopovi , sve što treba da uradimo je da nađemo način da izvedemo električne promene sa daljine .
(src)="41.2"> Ako bi mogli da izazovemo elekticitet u jednoj ćeliji ,
(trg)="42"> När jag började med neurovetenskap för 11 år sedan hade jag jobbat som elektrisk ingenjör och fysiker och det första jag tänkte var om dessa neuroner är elektriska anordningar behöver vi bara hitta ett sätt att göra de elektriska ändringarna på håll Om vi kan starta elektriciteten i en cell , men inte dess grannar ,
(src)="42.1"> ali ne i u susednoj , to bi nam dalo alat koji nam treba da aktiviramo i deaktiviramo te različite ćelije , da otkrijemo šta one rade i kako doprinose mreži u koju su smeštene .
(src)="42.2"> To bi nam omogućilo i da imamo ultra precizne kontrole koje nam trebaju
(trg)="43.1"> har vi ett verktyg för att aktivera och stänga ner olika celler , lista ut vad de gör och hur de bidrar till de nätverk de befinner sig i .
(trg)="43.2"> Det ger oss också den extrema precision vi behöver
(src)="43"> da bi mogli da popravimo rezultate kola koja su zastranila .
(trg)="44"> för att lösa de beräkningar i kretsen som gått fel .
(src)="44"> Kako ćemo to da uradimo ?
(trg)="45"> Hur gör vi detta ?
(src)="45"> Pa , u prirodi postoje mnogi molekuli koji su sposobni da pretvore svetlost u elektricitet .
(trg)="46"> Det finns många molekyler i naturen , som kan omvandla ljus till elektricitet .
(src)="46"> Možete o njima misliti kao o malim proteinima koji su kao solarne ćelije .
(trg)="47"> Tänk på dem som små proteiner som beter sig som solceller .
(src)="47.1"> Ako bi nekako mogli da instaliramo te molekule u neurone onda bi ti neuroni postali elektro-upravljivi svetlom .
(src)="47.2"> A njihovi susedi , koji nemaju dodate molekule , ne bi bili .
(trg)="48"> Om vi kan installera dessa molekyler i neuronerna , så kan deras elektricitet drivas med ljus. och deras grannar , som inte har molekylen , är som vanligt .
(src)="48"> Postoji još jedan magični trik koji vam treba da bi se sve ovo desilo a to je načičn da uvedete svetlost u mozak .
(trg)="49"> Det behövs ett trick till för att detta ska ske och det är hur man får in ljus i hjärnan .
(src)="49"> Da bi to uradili -- mozak ne oseća bol -- možete ugraditi --
(trg)="50"> Och för att göra det - hjärnan känner inte smärta - kan man
(src)="50"> zahvaljujući svemu što je uloženo u razvoj internet i komunikacije i slično -- optička vlakna prikopčana na lasere koja možete koristiti za aktiviranje , na primer u životinjskim modelima , u predkliničkim studijama , ovih neurona i tako videti šta rade .
(trg)="51"> utnyttja allt arbete som lagts ner på internet och kommunikationer - optiska fibrer kopplade till lasrar som du kan använda till att aktivera , i djur till exempel , innan kliniska studier , dessa neuroner och se vad de gör .
(src)="51"> Pa kako ćemo to da izvedemo ?
(trg)="52"> Så hur gör vi detta ?
(src)="52"> U 2004 . godini , u saradnji sa Gerhardom Najdželom i Karlom Deiserotom , ova vizija je dala plodove .
(trg)="53"> Runt 2004 , i ett samarbete med Gerhard Nagel och Karl Deisseroth , förverkligades denna vision .
(src)="53"> Postoji alga koja obitava u divljini , i ona se kreće prema svetlu da bi optimalno obavljala fotosintezu .
(trg)="54"> Det finns en alg som lever i naturen , och den letar sig mot ljus för att ha effektivast fotosyntes .
(src)="54"> Ona oseća svetlost malom tačkom-okom , koja funkcioniše ne bitno različito od našeg oka .
(trg)="55"> Och den känner ljus med en liten ögonfläck , som funkar nästan som våra ögon .
(src)="55"> U membrani , ili na njenoj granici , sadrži male proteine koji zaista pretvaraju svetlost u elektricitet .
(trg)="56"> I dess membran , eller gräns , har den små proteiner som kan omvandla ljus till elektricitet .
(src)="56"> Ti molekuli se zovu channelrhodopsin-i
(trg)="57"> Dessa molekyler kallas kanalrodopsiner .
(src)="57.1"> I svaki od tih proteina deluje kao solarna ćelija o kojoj sam vam pričao .
(src)="57.2"> Kada je pogodi plavo svetlo , otvori se mala rupa
(trg)="58"> Och varje protein beter sig precis som solcellerna jag nämnde .
(src)="58.1"> i čestica sa nabojem uđe u tačku-oko .
(src)="58.2"> Time tačka-oko dobija električni impuls baš kao solarna ćelija koja puni bateriju .
(trg)="59"> När blått ljus träffar det , öppnas ett litet hål som låter laddade partiklar åka in i ögonfläcken och ger ögonfläcken en elektrisk signal som en solcell som laddar ett batteri .
(src)="59"> Znači , ono što treba da uradimo je da uzmemo te molekule i nekako ih instaliramo u neurone .
(trg)="60"> Vi behöver ta dessa molekyler och installera dem i neuroner .
(src)="60"> A pošto su to proteini , kodirani su za DNK tih organizama .
(trg)="61"> Eftersom det är ett protein finns det inkodat i DNA:t hos denna organismen .
(src)="61"> Sve što treba da uradimo je da uzmemo tu DNK ubacimo je u okviru genske terapije , kao virus , i ugradimo je u neuron .
(trg)="62"> Vi kan ta det DNA:t , flytta det till en genterapivektor , som ett virus , och ge det till neuronerna .
(src)="62.1"> Ispostavilo se da je ovo veoma produktivno vreme u smislu genske terapije , i mnogi virusi su se pojavljivali .
(src)="62.2"> Tako je ovo postalo lako izvodivo .
(trg)="63.1"> Det var en väldigt produktiv tid för genterapin och massor med virus uppfanns .
(trg)="63.2"> Så detta var enkelt att genomföra
(src)="63"> Ranim jutrom jednog dana u septembru 2004 . pokušali smo i proradilo je iz prve .
(trg)="64"> och en tidig morgon sommaren 2004 testade vi , och det funkade på första försöket .
(src)="64"> Uzmete ovu DNK i stavite je u neuron .
(trg)="65"> Du tar DNA:t och sätter det i en neuron .
(src)="65"> Neuroni su koristili prirodan proces za pravljenje proteina da bi prizveli ove male fotoosetljive proteine i instalirali ih svuda po ćeliji , kao što se postavljaju solarni paneli na krov .
(trg)="66"> Neuronen använder sitt naturliga maskineri för att bygga proteiner för att skapa dessa ljuskänsliga proteiner och installera dem över hela cellen , som att installera solceller på ett tak
(src)="66"> I tek tako , imate neuron koji može da se aktivira pomoću svetla .
(trg)="67"> och därefter har du en neuron som kan aktiveras med ljus .
(src)="67"> To je tako moćno .
(trg)="68"> Detta är väldigt kraftfullt .
(src)="68"> Jedna od stvari koje treba da uradite je da odgonetnete kako da isporučite te gene u ćelije koje ste odredili a ne u sve ćelije u okolini .
(trg)="69"> Ett av tricken är att lista ut hur generna levereras till cellerna du vill och inte alla grannar .
(src)="69"> I to može da se uradi ; moguće je " oblikovati " viruse tako da pogode samo određene ćelije a ne neke druge .
(trg)="70"> och det går ; du kan finjustera virusen så de träffar vissa celler men inte andra
(src)="70"> A postoje i drugi genetičarski trikovi koje možete primeniti da bi dobili ćelije koje se aktiviraju svetlom .
(trg)="71"> och det finns andra genetiska trick för att skapa ljusaktiverade celler .
(src)="71"> Ova oblast je sada poznata kao optogenetika .
(trg)="72"> Detta fält kallas nu optogenetik .
(src)="72"> Evo jedan primer onoga što možete da uradite , možete uzeti kompleksnu mrežu i upotrebiti neki od virusa da isporučite gen samo jednoj vrsti ćelija u toj gustoj mreži .
(trg)="73"> Som exempel på vad du kan göra kan du ta ett komplext nätverk , använda ett virus för att leverera genen till en typ av cell i det täta nätverket .
(src)="73"> Kada obasjate svetlom celu mrežu aktiviraće se samo odabrana vrsta ćelija .
(trg)="74"> När du sedan belyser hela nätverket kommer bara den typen att aktiveras .
(src)="74.1"> Na primer , hajde da vidimo one korpaste ćelije o kojima sam ranije pričao -- one koje atrofiraju u šizofreniji koje su inhibitorne .
(src)="74.2"> Ako možemo da isporučimo odabrane gene tim ćelijama --
(trg)="75"> Som exempel , ta korgcellerna jag pratade om tidigare- de som förtvinade i schizofreni , och som är inhiberande .
(src)="75.1"> naravno , to ih neće , u genetskom smislu , promeniti -- i ako onda obasjamo plavom svetlošću kompletnu moždanu mrežu , samo će se odabrane ćelije pokrenuti .
(src)="75.2"> Kada ugasimo svetlo , te ćelije će se vratiti u normalu
(trg)="76"> Om vi kan leverera genen till dessa celler och de inte ändras av insättningen av genen , så kommer blixtar av blått ljus inuti hela hjärnan , att aktivera bara dessa celler .
(src)="76"> tako da nisu trajno izmenjene .
(trg)="77"> När ljuset släcks blir cellerna som vanligt igen och har inte påverkats negativt .
(src)="77"> Ne samo da ovo možete da koristite da bi studirali šta ove ćelije rade , koji je njihov značaj u proračunima mozga , nego možete koristiti ovo da bi pokušali da odgonetnete -- možda bi mogli da oživimo aktivnosti ovih ćelija , ako one zaista atrofiraju .
(trg)="78"> Utöver att studera vad dessa celler gör , vad deras styrka är i hjärnan , kan man också försöka lista ut om vi kan skruva upp aktiviteten på cellerna om de faktiskt är förtvinade .
(src)="78"> Sada bih želeo da vam ispričam nekoliko kratkih priča o tome kako koristimo ovo , na naučnom , kliničkom i predkliničkom nivou .
(trg)="79"> Jag vill berätta några korta historier om hur vi använder detta både på vetenskaplig , klinisk och preklinisk nivå .
(src)="79"> Jedno od pitanja sa kojima smo se susreli je koji signali u mozgu posreduju osećaju nagrade ?
(trg)="80"> En av frågorna vi ställde var , vilka är signalerna som ger belöningskänsla i hjärnan ?
(src)="80.1"> Jer ako možemo da pronađemo njih , to bi bili neki od signala koji bi mogli da podstiču učenje .
(src)="80.2"> Mozak bi radio više onoga što se nagrađuje .
(src)="80.3"> Ujedno , to su signali koji oslabe pri poremećajima kao što je zavisnost .
(trg)="81.1"> För om du kan hitta dessa är de några av signalerna som driver inlärning .
(trg)="81.2"> Hjärnan vill göra mer av det som gav belöningen .
(src)="81"> Ako bi mogli da odgonetnemo koje su to ćelije , možda bi mogli da nađemo nove ciljeve za koje bi mogli da napravimo lekove ili koje bi mogli da izolujemo , ili možda mesta u koja bi mogli da uvedemo elektrode ljudima koji pate od ozbiljnih invaliditeta .
(trg)="83"> Om vi kan hitta vilka celler som gör detta kanske vi kan hitta nya mål som nya läkemedel kan designas och testas mot , eller platser där elektroder kan sättas in för personer med allvarliga nedsättningar .
(src)="82"> Da bi to uradili , smislili smo veoma jednostavan primer u saradnji sa Fiorela grupom , u kome na jednoj strani ove male kutije , ako životinja prođe tuda , životinja dobije bljesak svetla da bi učinila druge ćelije mozga osetljive na svetlo .
(trg)="84"> Vi kom på en väldigt enkel idé i samarbete med Fiorellagruppen , där en sida av en liten låda , om djuret sätts där , får det en ljuspuls
(src)="83"> Ako te ćelije posreduju pri nagradi ,
(trg)="85"> för att göra olika celler i hjärnan ljuskänsliga .
(src)="84.1"> životinja će sve više i više ići tuda .
(src)="84.2"> I to se i desilo .
(trg)="86"> Om dessa celler kan förmedla belöning kommer djuret gå dit oftare och oftare .
(src)="85"> Ova životinja će ići ka desnoj strani i promoliće nos tamo ,
(trg)="87"> Och det är det som händer .
(src)="86.1"> i dobiti bljesak plavog svetla svaki put kada to učini .
(src)="86.2"> I ona će to učiniti stotine i stotine puta .
(trg)="88.1"> Djuret går till höger och sätter nosen där , och får en ljuspuls varje gång .
(trg)="88.2"> Och han gör det hundratals gånger .
(src)="87"> Ovo su neuroni dopamina ,
(trg)="89"> Dessa är dopaminneuroner ,
(src)="88.1"> o kojima su neki od vas možda čuli , u nekim od centara za zadovoljstvno u mozgu .
(src)="88.2"> Pokazali smo da je njihova kratka aktivacija
(trg)="90"> i njutningscentra av hjärnan .
(src)="89"> dovoljna , zaista , da bi podstakla učenje .
(trg)="91"> Vi har visat att kort aktivering av dessa är tillräckligt för att gynna lärande .
(src)="90.1"> Iz toga možemo da generalizujemo ideju .
(src)="90.2"> Umesto jedne tačke u mozgu ,
(trg)="92"> Nu kan vi generalisera denna idé .
(src)="91.1"> možemo izmisliti napravu koja može obuhvatiti mozak , koja može dopremiti svetlo u trodimenzionalnom obliku -- nizovi optičkih vlakana , svaki uparen sa njegovim nezavisnim minijaturnim izvorom svetla .
(src)="91.2"> I tada možemo da pokušamo stvari na živo
(trg)="93"> Istället för en punkt i hjärnan kan vi ha anordningar som täcker hjärnan , som kan leverera ljus i tredimensionella mönster , samlingar med optiska fibrer var och en kopplad till en egen liten ljuskälla .
(src)="92.1"> koje su do sada rađene samo u posudama -- kao što je visoko-propusno nadgledanje kompletnog mozga zbog signala koji mogu prouzrokovati dešavanje određenih stvari .
(src)="92.2"> Ili bi mogli da budu dobre kliničke ciljane grupe za tretmane poremećaja mozga .
(trg)="94"> Och sen kan vi göra saker in vivo som tidigare bara gjorts i provskålar , som storskalig testning av hela hjärnan efter signalerna som orsakar vissa saker eller som kan vara bra kliniska mål för att behandla hjärnsjukdomar .
(src)="93"> Evo još jedne priče koju želim da vam ispričam o tome kako možemo naći mete za tretman PTSP -- oblik nekontrolisane anksioznosti i straha .
(trg)="95"> En historia som jag vill berätta är om hur vi kan hitta mål för att behandla posttraumatiskt stressyndrom- en sorts okontrollerad oro och rädsla .
(src)="94"> Jedna od stvari koje smo uradili je bila da smo usvojili veoma klasičan model straha .
(trg)="96"> Och en sak vi gjorde var att använda en klassisk modell av rädsla .
(src)="95"> Ovo je iz vremena Pavlova .
(trg)="97"> Detta kommer ända från Pavlovs dagar .
(src)="96"> Naziva se Pavlovljevim uslovljavanjem -- tu se zvuk završava kratkim šokom .
(trg)="98"> Det kallas Pavlovs rädslebetingning - där ett ljud slutar med en elchock .
(src)="97"> Šok nije bolan ali je neprijatan .
(trg)="99"> Elchocken gör inte ont men är irriterande .
(src)="98.1"> Tokom vremena -- u ovom slučaju miš -- koji je dobar životinjski model , obično se koristi u ovakvim eksperimentima -- životinja uči da se plaši zvuka .
(src)="98.2"> Životinja reaguje kočenjem ,
(trg)="100.1"> Och över tid - här har vi en mus , en bra djurmodell som används i liknande försök- lär sig djuret att vara rädd för ljudet .
(trg)="100.2"> Djuret reagerar genom att stelna ,
(src)="99"> nešto kao jelen uhvaćen u farove .
(trg)="101"> som ett rådjur i strålkastare .
(src)="100.1"> Pitanje je koju metu možemo da nađemo u mozgu koja bi nam omogućila da prevlada strah ?
(src)="100.2"> Stoga smo ponovo proizvodili ton
(trg)="102"> Frågan är , vilka mål i hjärnan kan vi hitta som låter oss komma över rädslan ?