# sco/0g613yeWAELN.xml.gz
# sv/0g613yeWAELN.xml.gz

(src)="1"> We need tae calculate 9 . 005 minus 3 . 6 , or we coud seeit aes 9 n 5 thoosants minus 3 n 6 tents .
(trg)="1"> Vi ska beräkna 9, 005 minus 3, 6 .
(trg)="2"> Man kan se det som 9 och 5 tusendelar minus 3 och 6 tiondelar .
(src)="2"> Whaniver ye dae ae subtractin deceemals proablem , the maist important thing , n this is true whan ye 'r eikin deceemals n aw , is that ye hae tae line the deceemals up .
(trg)="3"> När man subtraherar tal i decimalform , är det viktigaste ( detta gäller även för addition ) att rada upp decimalerna .
(src)="3"> Sae 9 . 005 minus 3 . 6 .
(src)="4"> Sae we 'v lined the decemals up , n nou we 'r readie tae subtract .
(src)="5"> Nou we can subtract .
(trg)="4"> Vi har 9, 005 minus 3, 6 och vi har radat upp decimalerna , så vi är redo att subtrahera .
(src)="6"> Sae we stert up here .
(trg)="5"> Nu kan vi subtrahera .
(src)="7"> We hae 5 minus nawthing .
(trg)="6"> Vi börjar här uppe .
(trg)="7"> 5 minus ingenting .
(src)="8"> Ye coud imagen 3 . 6 , or 3 n 6 tents .
(src)="9"> We coud eik twa zeros richt here , n it wid be the same thing aes 3 n 600 thoosants , the same aes 6 tents .
(trg)="8"> Man kan skriva om 3, 6 eller 3 och 6 tiondelar genom att skriva två nollor här , så att det blir 3 och 600 tusendelar ( vilket är samma sak som 6 tiondelar ) .
(src)="10"> N whan ye luik at it that waa , ye 'd say , " O . K . , 5 minus 0 is nawthing , n ye juist sceeve ae 5 here " .
(trg)="9"> Om man ser det på det sättet , kan man säga , OK , 5 minus 0 och man skriver 5 där .
(src)="11"> Or ye coud 'v said , gif thaur 's nawthin there ,
(src)="12"> It woud hae been 5 minus nawthing is 5 .
(trg)="10"> Eller så kunde man ha sagt att om det inte fanns något där , så hade det varit 5 minus ingenting - alltså 5 .
(src)="13"> Than ye hae 0 minus 0 , n that 's 0 .
(trg)="11"> Sen har vi 0 minus 0 , vilket är 0 .
(src)="14"> N than ye hae ae 0 minus 6 .
(trg)="12"> Och sedan har vi 0 minus 6 .
(src)="15"> N ye canna sutract 6 fae 0 .
(trg)="13"> Och man can inte ta bort 6 från 0 .
(src)="16"> Sae we need tae get sommit intae this space here , n whit we 'r baseeclie gaun tae dae is tae regroop .
(trg)="14"> Så vi behöver någonting på den här platsen och vad vi kommer att göra är att omgruppera .
(src)="17"> We 'r gaun tae tak ae 1 fae the 9 , sae lat 's dae that .
(trg)="15"> Vi kommer att ta en etta från nian .
(src)="18"> Sae lats tak ae 1 fae the 9 , sae it becomes aen 8 .
(trg)="16"> Vi tar en etta från nian - så att det blir en åtta .
(src)="19"> N we need tae dae sommit wi that 1 .
(trg)="17"> Och vi måste göra något med ettan .
(src)="20"> We 'r gaun tae put it in the tents steid .
(trg)="18"> Vi sätter den på tiondelsplatsen .
(src)="21"> Mynd ye , yin hale is the sam aes 10 tents .
(trg)="19"> Kom ihåg att en hel är 10 tiondelar .
(src)="22"> This is the tents steid .
(trg)="20"> Det här är tiondelsplatsen .
(src)="23"> Sae than this wil become 10 .
(trg)="21"> Så det här kommer att bli 10 .
(src)="24"> Somtimes it 's said that ye 'r borroin the 1 , but ye 'r realie takin it , n ye 'r realie takin 10 fae the steid oan ye 'r cair .
(trg)="22"> Ibland så lärs det ut som att man lånar ettan , men man tar den faktiskt , och man tar faktiskt 10 från platsen till vänster .
(src)="25"> Sae yin hale is 10 tents , we 'r in the tents steid .
(trg)="23"> En hel är 10 tiondelar , vi är på tiondelsplatsen .
(src)="26"> Sae ye hae 10 minus 6 .
(trg)="24"> Så vi har 10 minus 6 .
(src)="27"> Lat me switch colours .
(trg)="25"> Jag byter färg .
(src)="28"> 10 minus 6 is 4 .
(trg)="26"> 10 minus 6 är 4 .
(src)="29"> Ye hae ye 'r deceemal richt there , n than ye hae 8 minus 3 is 5 .
(trg)="27"> Vi har decimalkommat där , och sen har vi 8 minus 3 , alltså 5 .
(src)="30"> Sae 9 . 005 minus 3 . 6 is 5 . 405 .
(trg)="28"> Så 9, 005 minus 3, 6 är 5, 405 .

# sco/7O4zTUHeOK8w.xml.gz
# sv/7O4zTUHeOK8w.xml.gz

(src)="1"> On Satuday , Williams paurents gave birth tae twins n named thaim Nadia n Vanessa .
(trg)="1"> På lördagen födde Williams mamma tvillingar -
(trg)="2"> - och gav dem namnen Nadia och Vanessa
(src)="2"> Whan thay were first born ,
(trg)="3"> När de var nyfödda vägde -
(src)="3"> Nadia weiched 7 . 27 poonds n wis 21 . 5 inches taw , n Vanessa weiched 8 . 34 poonds .
(trg)="4"> - Nadia 7 . 27 pounds och var 21 . 5 tum lång -
(trg)="5"> - och Vanessa vägde 8 . 34 pounds
(src)="4"> Whit did the bairns weich aw up ?
(trg)="6"> Hur mycket vägde bebisarna tillsammans ?
(src)="5"> Sae thay tell us that Nadia weiched 7 . 27 , n Vanessa weiched 8 . 34 , we hae tae eik thir up , n realie , thay juist gave us Nadia 's langth at birth aes ae distraction ,
(trg)="7"> Så de berättar att Nadia vägde 7 . 27 och att -
(trg)="8"> - Vanessa vägde 8 . 34 , och vi ska addera det
(trg)="9"> Och de gav oss egentligen bara Nadias längd -
(src)="6"> Sae mynd that we dinna myndlesslie eik onie nummers that we see .
(trg)="10"> - som en distraktion för att se att vi inte -
(trg)="11"> - bara huvudlöst adderar alla nummer vi ser
(src)="7"> Sae realie , this is juist data ment tae distract us .
(trg)="12"> Så det här är egentligen onödig -
(trg)="13"> - information för att distrahera oss
(src)="8"> Sae than we need tae eik Nadia 's birth weicht tae Vanessa 's , sae it 's 7 . 27 plus 8 . 34 , n it 's aye important that we line the deceemals up .
(trg)="14"> Så då behöver vi addera Nadias -
(trg)="15"> - födelsevikt plus Vanessa så det är 7 . 27 -
(trg)="16"> Så 7 . 27 ...
(src)="9"> Ah lik tae dae the deceemals first , sae it 's 8 . 34 n we 'l juist eikthir twa thegeather .
(trg)="18"> - vi linjerar upp decimalerna , jag brukar -
(trg)="19"> - göra decimaltecknet först .
(trg)="20"> Så det är 8 . 34 -
(src)="10"> Sae 7 plus 4 , n realie this is 7 hunnerts , plus 4 hunnerts , is 11 hunnerts .
(trg)="22"> Så 7 plus 4 .
(trg)="23"> Och det är egentligen 7 ... -
(trg)="24"> - 7 hundradelar plus 4 hundradelar -
(src)="11"> N this is the sam thing aes 1 hunnerts n 1 tent .
(trg)="25"> - är 11 hundradelar vilket -
(trg)="26"> - är samma som 1 hundradel och 1 tiondel 1 tiondel plus 2 tiondelar plus -
(src)="12"> 1 tent plus 2 tents plus 3 tents is 6 tents .
(trg)="27"> - 3 tiondelar är 6 tiondelar
(src)="13"> We hae oor deceemal sign richt here , n than 7 plus 8 is 15 .
(trg)="28"> Vi har decimaltecknet precis där
(trg)="29"> Och 7 plus 8 är 15
(src)="14"> Or ye coud it 's 5 yins n the ae ten .
(trg)="30"> Eller du skulle kunna säga 5 ental -
(trg)="31"> - och 1 tiotal .
(trg)="32"> Och vi är klara
(src)="15"> N we 'r duin , thay weiched 15 . 61 poonds aw up .
(trg)="33"> De vägde 15 . 61 pounds tillsammans

# sco/IpFzKHbQjcy5.xml.gz
# sv/IpFzKHbQjcy5.xml.gz

(src)="1"> Leo haes $4, 522 . 08 in his bank accoont .
(trg)="1"> Leo har 4´522 . 08 dollar på sitt bankkonto
(src)="2"> He deposits anither $875 . 50 n than withdraws $300 in siller .
(trg)="2"> Han sätter in yttligare 875 . 50 dollar och -
(trg)="3"> - sedan tar han ut 300 dollar i kontanter
(src)="3"> Hoo muckle is still in his accoont ?
(trg)="4"> Hur mycket är det kvar på sitt konto ?
(src)="4"> Sae , he sterts wi $4, 522 . 08 .
(trg)="5"> Så han startar med 4´522 . 08 dollar
(src)="5"> Lats screeve that doun . $4522 . 08 .
(trg)="6"> Jag skriver ner det 4´522 . 08 dollar
(src)="6"> Than he deposits , or he eiks , anither $875 . 50 .
(trg)="7"> Och sen sätter han in , eller han -
(trg)="8"> - adderar , ytligare 875 . 50 dollar
(src)="7"> Sae he 's gaun tae eik $875 . 50 .
(trg)="9"> Så han adderar 875 . 50 dollar
(src)="8"> Whan ye deposit intae aen accoont , yer pitin somit intae the accoont , or yer eikin tae the accoont .
(trg)="10"> När du sätter in på ett konto , lägger du till -
(trg)="11"> - något på kontot , eller du adderar till kontot .
(src)="9"> Sae , efter he eiks that $875 . 50 , whit dis he hae ?
(trg)="12"> Så efter att han har adderat de -
(trg)="13"> - 875 . 50 dollarna , vad har han då ?
(src)="10"> We heid back tae the pennie steid , or we coud see that aes the hunnerts .
(trg)="14"> Vi går till penny- platsen , som vi kan -
(trg)="15"> - se som hundradelar
(src)="11"> Ae pennie is ae hunnerts o ae dollar , ( in Americae ) .
(trg)="16"> En penny är en hundradels dollar
(src)="12"> Lat me switch colours .
(trg)="17"> Jag ska bara byta färg
(src)="13"> We hae 8 plus 0 is 8 .
(src)="14"> 0 plus 5 is 5 .
(trg)="18"> Vi har 8 plus 0 som är 8 0 plus 5 är 5
(src)="15"> We hae the deceemal richt thaur .
(src)="16"> 2 plus 5 is 7 .
(src)="17"> 2 plus 7 is 9 .
(trg)="19"> Vi har decimaltecknet där 2 plus 5 är 7 2 plus 7 är 9 5 plus 8 är 13
(src)="19"> Pit the 3 doun here n regroop the 1 , or cairrie the 1 .
(trg)="20"> Sätt 3an här nere och omgruppera -
(trg)="21"> - 1an , eller för över 1an 1 plus 4 är 5
(src)="21"> Sae , efter the $875 . 50 deposit , he haes $539 . 58 .
(trg)="22"> Så efter insättningen på 875 . 50 dollar -
(trg)="23"> - har han 5´397 . 58
(src)="22"> Than he withdraws $300 in siller , or he taks $300 oot ,
(trg)="24"> Sen tar han ut 300 dollar i kontanter ,
(src)="23"> Sae we 'l hae tae subtract that .
(trg)="25"> Vi måste subtrahera det
(src)="24"> Sae than he taks $300 oot n Ah juist eikt some follaein zeros efter the deceemal . $300 is the sam aes $300 . 00 n zero cents .
(trg)="26"> Sedan tar han ut 300 dollar
(trg)="27"> Och jag lägger bara till några -
(trg)="28"> - efterföljande nollor efter decimlatecknat 300 dollar är samma sak som 300 . 00 dollar
(src)="25"> N than we subtract .
(trg)="29"> Och sen subtraherar vi
(src)="26"> 8 minus 0 is 8 .
(src)="27"> 5 minus 0 is 5 .
(trg)="30"> Och sen kan vi subtrahera 8 minus 0 är 8 5 minus 0 är 5
(src)="28"> We hae oor deceemal richt thaur .
(src)="29"> 7 minus zero is 7 .
(src)="30"> 9 minus 0 is 9 .
(trg)="31"> Vi har vårar decimaltecken där 7 minus 0 är 7 9 minus 0 är 9 3 minus 3 är 0
(src)="31"> 3 minus 3 is 0 , n than 5 minus nawthing is 5 .
(trg)="32"> Och 5 minus tomheten här är 5
(src)="32"> Sae he 's left wi $5 . 097 . 58 in his accoont .
(trg)="33"> Så han har kvar 5´097 . 58 dollar på sitt konto

# sco/fbpZ98nxEgnj.xml.gz
# sv/fbpZ98nxEgnj.xml.gz

(src)="1"> Walcom tae the video oan BASEEC ADDITION .
(src)="2"> Ah ken whit yer thinkin :
(trg)="107"> Välkommen till föreläsningen om enkel addition
(src)="3"> " Sal , addeetion isna sae baseec fer me . "
(trg)="108"> Jag vet vad du tänker :
(src)="4"> Weel , Ah 'm sairrie .
(trg)="109"> " Addition verkar inte så enkelt ! "
(src)="5"> Hopefulie , at the end o this video , or in twa- three weeks , it 'l seem baseec .
(trg)="110"> Jag ber om ursäkt ...
(trg)="111"> Förhoppningsvis kommer det verka enkelt efter föreläsningen , eller inom några veckor .
(src)="6"> Sae lats get gaun wi ,
(src)="7"> Ah guess we coud say , some proablems .
(trg)="112"> Nu sätter vi igång med , jag antar att du kan kalla det , några problem
(src)="8"> Weel , hoo aboot we stairt wi aen auld classeec .
(src)="9"> 1 + 1
(src)="10"> N Ah think ye can awreddie dae this .
(trg)="113"> Om jag till exempel börjar med en gammal klassiker 1 + 1
(src)="11"> But Ah 'l shaw ye ae waa o daein this , in case ye no hae it memorised , or ye 'v no awreddie maistered this .
(trg)="114"> Det här kan du säkert redan
(trg)="115"> Men jag skall visa dig hur man gör om man inte kan det utantill eller om du inte kan det här ännu .
(src)="12"> Lats say that Ah hae
(trg)="116"> Om du säger
(src)="13"> Yin ( Lats crie this aen avacado . )
(trg)="117"> Ok , om vi har ett --- vi säger att det är en avocado
(src)="14"> Gif Ah hae 1 avacado , n than ye gave me anither avacado hoo monie avacados hae Ah the nou ?
(trg)="118"> Om jag har en avocado och du ger mig en avocado till
(src)="15"> Weel , lats see .
(trg)="119"> Hur många avocado har jag då ?
(src)="16"> Ah hae yin ... twa avacados .
(trg)="120"> Det blir en , två avocados
(src)="17"> Sae , 1 + 1 is the same aes twa .
(src)="18"> O . K . , Ah ken whit yer thinkin :
(trg)="121"> Så ett plus ett är alltså två
(src)="19"> " That wis ower easie . "
(trg)="122"> Jag vet vad du tänker
(src)="20"> Sae , lat me gie ye sommit ae wee bit harder .
(trg)="123"> " Det där är för enkelt ! "
(trg)="124"> Så låt mig ge dig något lite svårare
(src)="21"> Ah lik the avacados .
(src)="22"> Ah micht haud wi that theme .
(trg)="125"> Jag gillar avocados
(src)="23"> Whit 's 3+4 ?
(trg)="126"> Jag tror vi fortsätter med dem
(trg)="127"> Vad blir tre plus fyra ?
(src)="25"> Ah think this is ae harder proablem .
(src)="26"> Lats haud wi the avacados .
(trg)="128"> Det här är , tror jag , ett svårare problem vi håller oss till avocados
(src)="27"> Incase ye didna ken whit an avacado is , it 's actualie ae verra delicious fruit .
(src)="28"> In fact it 's the fattiest o aw fruits .
(trg)="129"> Om du inte vet vad en avocado är så är det en jättegod frukt det är den fetaste av alla frukterna
(src)="29"> Ye proablie didna een ken that it wis ae fruit, een gif ye 'v eaten yin .
(trg)="130"> Du skulle nog inte ens tro det var en frukt om du åt en
(src)="30"> Sae lats say that Ah hae 3 avacados .
(src)="31"> 1 , 2 , 3 .
(src)="32"> Richt ? yin , twa , three .
(trg)="131"> Ok , jag har alltså 3 avocados 1 2 3 och sen säger vi att du ger mig fyra avocados till
(src)="34"> Sae lat me pit this 4 in yelloch , sae noo ye ken that thir 's the avacados that yer giein me .
(src)="35"> 1 2 3 4
(trg)="132"> De 4 får bli gula så du vet att det är de du ger till mig 1 2 3 4
(src)="36"> Nou , hou monie avacados hae Ah aw up ?
(trg)="133"> Ok , hur många avocados har jag nu ?
(src)="37"> That 's 1 , 2 , 3 , 4 , 5 , 6 , 7 , avacados .
(trg)="134"> Det blir 1 2 3 4 5 6 7 avocados
(src)="38"> Sae , 3 + 4 is the same aes 7 .
(src)="39"> Nou Ah 'm gaun tae introduce ye tae anither waa o thinkin o this .
(trg)="135"> Så tre plus fyra är lika med sju
(src)="40"> It 's cried the nummer line .
(trg)="136"> Nu skall jag visa ett annat sätt att se på det här
(trg)="137"> Det kallas för :
(src)="41"> N , Ah think this is hou Ah dae it in ma heid , whan Ah ferget -- gif Ah dinna hae it memorised .
(trg)="138"> Tallinjen
(trg)="139"> Så här gör jag själv i huvudet när jag glömmer eller när jag inte kan det utantill
(src)="42"> Sae oan the nummer line , Ah juist write aw o the nummers in order , n Ah gae hei enough sae that aw the nummers that Ah 'm uisin ar in it .
(src)="43"> Sae , ye ken that the first nummer is 0 , n this is nawthing .
(trg)="140"> Alltså , med Tallinjen så skriver jag alla siffrorna i ordning och så går jag så högt , att alla siffror jag använder är med
(src)="44"> Perhaps ye dinna ken , but nou ye ken .
(trg)="141"> Du vet att den första siffran är noll , som är ingenting