# ca/01fktUkl0vx8.xml.gz
# sv/01fktUkl0vx8.xml.gz
(src)="1"> Ens demanen que multipliquem 65 per 1 .
(trg)="1"> Uppgiften är att multiplicera 65 med 1 .
(src)="2"> Així , només hem de multiplicar 65 , i ho podem escriure amb el signe " per " com aquest o amb un punt volat com aquest , però això vol dir 65 per 1 .
(trg)="2"> Så vil måste bokstavligen multiplicera 65 -- vi skulle kunna skriva gångertecknet så här eller som en punkt så här men det betyder 65 gånger 1 .
(src)="3"> Hi ha dues maneres d' interpretar- ho .
(trg)="3"> Och det finns två sätt att tolka det .
(src)="4"> Ho podem veure com el nombre 65 un sol cop o com el nombre 1 sumat 65 cops .
(trg)="4"> Du skulle kunna se det som talet 65 en gång eller så kan du se det som summan av 65 ettor .
(src)="5"> De qualsevol manera , si tenim un 65 , el resultat és 65 .
(trg)="5"> Men i vilket fall som helst , om du har en 65a , så är det bokstavligen bara 65 .
(src)="6"> Qualsevol cosa per 1 serà la cosa , valgui el que valgui .
(trg)="6"> " Vad som helst " gånger 1 är just detta " vad som helst " , vad det än är .
(src)="7"> Valgui el que valgui , això per 1 serà això de nou .
(trg)="7"> " Vad som helst " gånger 1 är det samma " vad som helst " .
(src)="8"> Si tenim , si tenim ... podeu pensar ... si tenim un marcador de posició multiplicat per 1 , i ho escric amb el signe " per " , per 1 , el resultat és el mateix marcador de posició .
(trg)="8"> Om jag har någon sorts lucka här gånger 1 , och jag kan t o m skriva det som gångertecknet gånger 1 , så blir det alltså samma lucka .
(src)="9"> Si tenim 3 per 1 , el resultat serà 3 .
(trg)="9"> Så om vi har 3 gånger 1 är det 3 .
(src)="10"> Si tenim 5 per 1 , el resultat serà 5 , perquè literalment això és tenir el 5 un sol cop .
(trg)="10"> Om jag har 5 gånger 1 får jag 5 , för att allt det säger är 5 en gång .
(src)="11"> Si escrivís , no ho sé , 157 per 1 , el resultat seria 157 .
(trg)="11"> Om jag stoppar in 157 får jag 157 .
(src)="12"> Diria que ja ho heu entès .
(trg)="12"> Jag tror du förstår .
# ca/0Iu4qGiSFvRK.xml.gz
# sv/0Iu4qGiSFvRK.xml.gz
(src)="1"> On és la Unió Europea ?
(trg)="1"> Var finner vi Europeiska unionen ?
(src)="2"> Obviament està per aquí , no com el continent europeu mateix , el qual té una frontera indefinida , la UE també té
(trg)="2"> Här någonstans , men i likhet med världsdelen Europa -
(trg)="3"> - vars gränser kan ses som luddiga , så är EUs gränser inte helt självklara .
(src)="4"> Primer , els membres oficials de la UE , de més a menys habitants , són :
(trg)="4"> EUs medlemsstater är , i avtagande ordning gällande befolkningsmängd :
(src)="5"> * Alemanya * França
(trg)="5"> * Tyskland * Frankrike
(src)="6"> * El Regne Unit * Itàlia
(trg)="6"> * Storbrittanien * Italien
(src)="7"> * Espanya * Polònia
(trg)="7"> * Spanien * Polen
(src)="8"> * Romania * El Regne dels Països Baixos
(trg)="8"> * Rumänien * Nederländerna
(src)="9"> * Grècia * Bèlgica
(trg)="9"> * Grekland * Belgien
(src)="10"> * Portugal * La República Xeca
(trg)="10"> * Portugal * Tjeckien
(src)="11"> * Hungria * Suècia
(trg)="11"> * Ungern * Sverige
(src)="12"> * Àustria * Bulgària
(trg)="12"> * Österrike * Bulgarien
(src)="13"> * Dinamarca * Eslovàquia
(trg)="13"> * Danmark * Slovakien
(src)="14"> * Finlàndia * Irlanda
(trg)="14"> * Finland * Irland
(src)="15"> * Croàcia * Lituània
(trg)="15"> * Kroatien * Litauen
(src)="16"> * Letònia * Slovènia
(trg)="16"> * Lettland * Slovenien
(src)="17"> * Estònia * Xipre
(trg)="17"> * Estland * Cypern
(src)="18"> * Luxemburg * Malta
(trg)="18"> * Luxemburg * Malta
(src)="19"> Els límits de la UE probablement es continuaran expandint tenint en compte que hi ha diversos estats en el procés d' esdevenir- ne membre .
(trg)="19"> EUs gränser kommer troligen att expandera då fler länder står i kö för att bli medlemmar .
(src)="20"> Com la UE funciona exactament és terriblement complicat i és una història per un altre dia . però per aquest video només has de saber tres coses :
(trg)="20"> Exakt hur EU fungerar är väldigt invecklat och en helt annan historia -
(trg)="21"> - i den här videon behöver vi bara veta tre saker :
(src)="21"> 1 .
(trg)="22"> 1 .
(src)="23"> Voten lleis que gairebé compleixen i 3 .
(trg)="23"> Länderna betalar medlemsavgift * , och - 2 . röstar gällande lagar alla medlemsländer måste följa * , och - 25 00 : 00 : 43, 490 -- & gt ; 00 : 00 : 47, 920 3 . medlemsländernas medborgare är automatiskt även EU- medborgare . *
(src)="25"> Això últim vol dir que si ets ciutadà de qualsevol d' aquests països ets lliure de viure i treballar o retirar- te en tots els altres .
(trg)="24"> Det sistnämnda innebär att om du är medborgare i ett EU- land har du friheten att bo och arbeta -
(src)="26"> El que és bonic sobretot si el teu país és massa gran o massa petit , massa calurós o massa fred .
(trg)="25"> - eller pensionera dig i ett annat EU- land , vilket är fördelaktigt om du anser att ditt land -
(trg)="26"> - är för stort , för litet , för varmt , eller för kallt .
(src)="27"> La UE et dóna opcions .
(trg)="27"> EU ger dig valmöjligheter .
(src)="28"> Per cert , t' has adonat de que aquests punts tenen asterics que porten a aquest peu de pàgina ?
(trg)="28"> Lade du förresten märke till asteriskerna på de tre påstående tidigare ?
(trg)="29"> Vänj dig .
(src)="29"> Bé , acostuma 't- hi : a Europa li encanten els asteriscs que afegeixen excepcions a acords complicats .
(trg)="30"> Europa älskar fotnoter innehållande undantag när det kommer till - invecklade överenskommelser .
(src)="30"> Aquests tres , per exemple , ens porten al primer tros d' indefinició fronterera amb Noruega ,
(trg)="31"> De här tre , exempelvis , pekar oss inledningsvis mot den första " luddiga " gränsen med Norge -
(src)="31"> Islàndia i el petit Liechtenstein .
(trg)="32"> Island och lilla Liechtenstein .
(src)="32"> Cap dels quals estan a la EU , però si ets un ciutadà europeu pots viure en aquests països i els noruegs , islandesos o
(trg)="33"> Ingen av dessa är EU- stater , men om du är EU- medborgare -
(trg)="34"> - kan du bo i endera av dessa länder , och norrmän , isländare och liechtensteinare -
(src)="33"> liechtensteinesos poden viure en el teu .
(trg)="35"> - kan bosätta sig i EU- länder .
(src)="34"> Per què ?
(trg)="36"> Varför ?
(src)="35"> A canvi de la lliure circulació de persones han de pagar cuota de membre a la UE ... tot i que no en són part i , per tant no tenen ni veu ni vot en les seves lleis ( de la UE ) que sí que han de complir .
(trg)="37"> I utbyte mot rörelsefriheten betalar de medlemsavgift till EU - 37 00 : 01 : 26, 710 -- & gt ; 00 : 01 : 30, 310 - trots att de inte är medlemmar och inte har något att säga till om gällande -
(trg)="38"> EUs lagar , vilka de ändock måste följa .
(src)="36"> Aquest acord s' anomena Àrea Econòmica Europea i seria un acord terrible si no fós per l' asterisc que permet als membres de l' AEE però no als de l' EU saltar- se algunes
(trg)="39"> Den här överenskommelsen kallas Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ( ESS ) Area and it sounds like a terrible deal , were
(src)="37"> lleis , sobre tot d' agricultura i pesca - un tema el qual a un país com Islàndia potser li agradaria bastant portar- ho a la seva manera .
(trg)="40"> Vore det inte för asteriskerna så låter det som ett dåligt avtal , men dessa länder får - undantag i lagarna , inte minst gällande jord - bruk och fiske ; något exempelvis Island - föredrar att sköta på egen hand .
(src)="38"> Entre la UE i la AEE el continent es veu majoritàriament abastat , amb la destacable excepció de Suïssa que es manté neutral i feroçment independent , a excepció de la seva participació en l' Espai Shengen .
(trg)="41"> Med EU och EES är till synes världsdelen huvudsakligen inräknad , med undantag för - främst Schweiz , vilka håller sig neutrala och starkt oberoende , - om vi bortser från Schengenområdet förstås .
(src)="39"> Si ets d' un país que manté les seves fronteres ben clares i/ o ben vigilades
(trg)="42"> Om du kommer från ett land vars gränser är hårt kontrollerade kan Schengenområdet -
(src)="40"> l' Espai Schengen és una xic impresionant perquè és un acord entre països per abordar amb un ´meh´ l' assumpte de les fronteres .
(trg)="43"> - verka överväldigande då det är en överens - kommelse mellan länder att inta en - en " mäh " - inställning till gränser .
(src)="41"> A l' Espai Shengen les fronteres inter - nacionals són així : cap vigilant ni cap mena de control .
(trg)="44"> Inom Schengenområdet ser internationella gränser ut som såhär : inga gränsvakter , -
(trg)="45"> - inga passkontroller .
(src)="42"> Pots anar de Lisba fins a Tallin sense indetificació ni haver de contestar la pregunta :
(src)="43"> " Per negocis o per plaer ? "
(trg)="46"> Du kan gå från Lissabon till Tallin utan ID och utan att behöva svara - på frågan " nöjes - eller arbeterelaterat ? " .
(src)="44"> Per a Suïssa , ser part de l 'E .
(src)="45"> Shengen però no ser part de la UE vol dir que els " no- Suïssos " poden visitar el país sempre que vulguin , però mai quedar- s' hi .
(trg)="47"> Att vara med i Schengen men inte EU inne - bär för Schweiz att icke- schweizare - kan checka in när som helst , men de kan aldrig stanna .
(src)="46"> Aquesta visió hippie de les fronteres no és compartida per tothom a la UE , sobretot per part del R . U . i d' Irlanda , que diuen que les illes són diferents .
(trg)="48"> Denna kumbajah- inställning till gränser upp - skattas inte av alla EU- länder .
(trg)="49"> 55 00 : 02 : 30, 620 -- & gt ; 00 : 02 : 34, 720 Högljuddast är de brittiska öarna vilka anser sig vara annorlunda .
(trg)="50"> Således behöver du -
(src)="47"> De manera que per entrar aquestes illes necessitaràs un passaport i un bon motiu .
(trg)="51"> - såväl pass som en god anledning för att få stanna på dessa öar .
(src)="48"> La reticiència britànica per invlucrar- se amb la UE ens porta al següent tema : els diners .
(trg)="52"> Britternas motsträvighet mot att till fullo spela efter EUs regler tar oss till ämnet pengar .
(src)="49"> La UE la seva pròpia i sofisticada moneda :
(src)="50"> l' Euro , en ús per la majoria ( però no tots ) dels membres de la UE .
(trg)="53"> EU har sin egna lilla valuta - Euron - vilken antagits av majoriteten av medlemsländerna , men inte alla .
(src)="51"> Aquesta unió monetària s' anomena Eurozona i per unir- s' hi el país ha de complir certs objectius financers ... i mentir sobre tals objectius és , sens dubte , quelcom que ningú faria .
(trg)="54"> Denna ekonomiska union kallas " euroområdet " och för att bli en del av denna union - måste ett land först uppnå vissa kriterier , och att felaktigt hävda att man nått dessa -
(trg)="55"> - är defenitivt inget man vill göra ...
(src)="52"> Molts dels membres que no tenen l' euro , quan compleixen els objectius canvien la seva moneda per l' Euro , però tres casos :
(trg)="56"> De flesta länderna utanför eurozonen lägger undan deras lokala valuta när de uppnått kriterierna -
(src)="53"> Dinamarca , Suècia i , sobretot , el R . U . tenen asterics posats a les seccions del tractat de l' Euro que els deixa fora .
(trg)="57"> - till fördel för euron , men tre länder - Danmark , Sverige , och - givetvis - Storbrittanien -
(trg)="58"> - har en asteriskt som ger dem undantagstillstånd .
(trg)="59"> ( Felaktigt .
(src)="54"> I extranyament , quatre països europeus , Andorra , San Marino , Mònaco i el Vaticà tenen un asterisc que els dóna el contrari : el dret d' imprimir i usar l' Euro com a moneda , encara que no formin part de la UE de cap manera .
(trg)="62"> Märkligt nog har även fyra små europeiska länder - Andorra , San Marino , Monaco och Vatikanstaten -- en asterisk som ger dem omvända förhållanden : rätten att trycka och använda euron som valuta -
(trg)="63"> - trots att de inte är med i EU alls .
(src)="55"> Aquesta és la imatge : hi ha la UE , que fa totes les normes , l' Eurozona dins seu amb una moneda comuna , l' AEE fora en el qual les persones circulen lliurement i el Shengen selectiu , per a països que pensen que les seves fronteres no mereixen
(trg)="64"> Så , det är helhete :
(trg)="65"> Vi har EU , som sätter upp reglerna , men eurozonen inuti -
(trg)="66"> - med en gemensam valuta , EES- avtalet utanför , inom vilket folk kan flytta fritt , -
(src)="57"> Com veus , hi ha algunes sobre - posicions estranyes a les fronteres , però encara no hem acabat amb les complicacions , i un altre cop a causa de :
(trg)="67"> - och det selektiva Schengenavtalet för länder som anser att gränser helt enkelt inte är mödan värt .
(src)="58"> IMPERIS !
(trg)="71"> Imperialismen .
(src)="59"> Portugal i Espanya tenen illes del seu temps colonial amb les quals encara no han trencat :
(trg)="72"> Portugal och Spanien har öar från deras kolonialtid vilka de ännu inte släppt :
(src)="60"> Madeira i les Canàries es troben prop de la costa de l' Àfrica i a les Azores ben dins l' Atlàntic .
(trg)="73"> Madeira och Kanarieöarna utanför Afrikas just , och Azorerna ute i Atlanden .
(src)="61"> A casa de que aquestes illes són Espanyoles i Portugueses també són part de la Unió Europea .
(trg)="74"> Då dessa öar tillhör Spanien och Portugal är de också en del av EU .
(src)="62"> Afegir un parell d' illes a les fronteres europees no és problema fins que tens en compte a FR , la reina del ´no deixar anar ' .
(trg)="75"> Att lägga till ett par öar inom EUs gränser är förstås småpotatis , tills vi tar Frankrike i beaktande -
(trg)="76"> - drottning av att vägra släppa taget .
(src)="63"> Encara conserva algunes illes al Carib , Reunió a la costa de Madagascar i la Guiana Francesa a sud- Amèrica .
(trg)="77"> De håller ännu kvar vid en mängd öar i Karibien , Réunion - utanför Madagaskar , och Franska Guiana i Sydamerika .
(src)="64"> Segons França , tot això també és FR , el que fa extendre de punta a punta la distància de la UE a través de tres quarts de la circumferència de la Terra .
(trg)="78"> Vad Frankrike anbelangar , -
(trg)="79"> - är dessa franska likväl , vilket på egen hand sträcker ut EUs geografiska gränser - över en tredjedel av jordens omkrets .
(src)="65"> Junts , aquests trossos de FR , ESP i POR s' anomemen Regions Exteriors . i són el resultat de la simple resposta a l' imperialisme : queda 't- ho .
(trg)="80"> Tillsammas kallas dessa delar av Frankrike , Spanien och Portugal för OMR- områden ( Kort f . en .
(trg)="81"> " Outermost Regions " , Övs . anm . ) -
(trg)="82"> - och de är imperialismens enkla svar : håll kvar .
(src)="66"> Per altra banda , hi ha el R .
(trg)="83"> Å andra sidan , vi har även Storbrittanien , mästarna på att vidrätthålla komplicerade förhållanden -
(src)="67"> Unit , el mestre en mantenir relacions complicades amb les seves casi ex- terres i el R . U . no està sol en aquest continent imperi- chachi .
(trg)="84"> - med sina kvasifristående landområden - och de är på intet sätt ensamma om detta på en så imperieglad kontinent .
(src)="68"> Els Països Baizos , Dinamarca i FR ( de nou ) tenen el que la UE anomena territoris d' ultramar : no són part de la UE , sinó que són una pila d' asteriscs a causa de les seves complicades relacions amb la UE i amb els seus països associats , el que fa difícil dir res amb contingut sobre ells com a grup però ... en general la llei europea no s' aplica a aquests llocs , encara que en general la gent que hi viu són ciutadants de la UE perquè en general tenen la nacionalitat del seu país associat , per tant , en general poden viure on vulguin de la UE però en general els altres ciutadans de la UE no poden anar lliurement a aquests territoris .
(trg)="85"> Nederländerna , Danmark och Frankrike ( återigen ) har alla vad EU kallar OCT- områden ( En .
(trg)="86"> Overseas Countries and Territories , Övs . anm . ) .
(trg)="87"> Territorierna är inte en del av EU , utan de är en bottenlös brunn -
(src)="69"> El que fa aquests llocs són una semipermeable membrana de la UE en sí i la part final de la qual parlarem en detall , encara que hi ha molt més asteriscs que t' aniràs trobant , com : l' Illa de l' Home o aquestes ciutats espanyoles al nord de l' Àfrica o Gibraltar , que fa veure que és part del sud- est d' Anglaterra tot sovint o aquesta regió a Grècia on és perfectament legal prohibir les dones , o Saba i companyia que són part dels Països Baixos i haurien de ser de la UE , però no o les illes
(trg)="94"> - vilket gör dessa ställen till ett semipermeabelt ( envägs ) membran kring en del av EU- kärnan -
(trg)="95"> - och den avslutande delen där vi ska tala om i detalj , även om det återstår åtskilliga -
(trg)="96"> - engångsfall av asterisker som du kan komma att stöta på , såsom Isle of Man , de spanska städerna - i nordafrika eller Gibraltar - som stundvis låtsas vara en del av sydvästra England --
(src)="70"> Faeroe en les quals els ciutadans danesos que hi viuen perden la ciutadania europea etc , etc , etc .
(trg)="99"> - eller Färöarna , där danska medborgare förlorar sitt medborgarskap i EU vid bosättning ... och så vidare .
(src)="71"> Aquests asteriscs quasi mai acaben , però aquest video potser sí .
(trg)="100"> Dessa asterisker verkar aldrig sluta , vilket den här videon måste .
# ca/0Ri6knbcAylb.xml.gz
# sv/0Ri6knbcAylb.xml.gz
(src)="1"> Quan tens 21 minuts per parlar ,
(src)="2"> Dos milions d' anys semblen molt de temps .
(trg)="1"> När du har 21 minuter att tala , känns två miljoner år som en riktigt lång tid .
(src)="3"> Però evolutivament , dos milions d' anys no són res .
(trg)="2"> Men ur ett evolutionärt perspektiv är två miljoner år ingenting .
(src)="4"> De fet , en dos milions d' anys la massa del cervell humà gairebé s' ha triplicat
(src)="5"> Anant dels aproximats 600 grams del nostre antecessor , Homo habilis , al gairebé kilogram i mig de carn que tots tenim entre les orelles .
(trg)="3"> Ändå har människans hjärna tredubblats i massa på två miljoner år , från vår förfader homo habilis hjärna på drygt ett halvkilo , till den köttfärslimpa på nästan ett och ett halvt kilo som alla här har mellan öronen .
(src)="6"> Què li passa a aquest gran cervell perquè la natura insistís en que tots en tinguéssim un ?
(trg)="4"> Vad är då med en stor hjärna att naturen så gärna vill att var och en av oss ska ha en ?
(src)="7"> Bé , sembla que quan els cervells tripliquen de mida , no es limiten a ser tres cops més grans , sinó que adquireixen noves estructures .
(trg)="5"> Jo , de visar sig att när en hjärna tredubblas i storlek , så blir den inte bara tre gånger större , den får även nya strukturer .
(src)="8"> I una de les raons fonamentals de que sigui tant gran és perquè se li va incorporar una nova part , anomenada lòbul frontal .
(trg)="6"> Och en av huvudanledningarna till att vår hjärna blev så stor är att den fick en ny del , pannloben .
(src)="9"> I en particular , una part anomenada còrtex pre- frontal .
(trg)="7"> Speciellt viktigt är den del kallad prefrontal- cortex .
(src)="10"> I què fa el cortex pre- frontal per tu que justifiqui
(src)="11"> la reestructuració sencera del crani humà en un instant de l' evolució ?
(trg)="8"> Så , vad är det som en prefrontal- cortex gör för dig att det rättfärdigar en total arkitektonisk översyn av skallen under ett ögonblick av evolutionär tid ?