# ca/0Iu4qGiSFvRK.xml.gz
# nn/0Iu4qGiSFvRK.xml.gz
(src)="1"> On és la Unió Europea ?
(trg)="1"> Så , kvar er den Europeiske Unionen ( EU ) ?
(src)="2"> Obviament està per aquí , no com el continent europeu mateix , el qual té una frontera indefinida , la UE també té
(src)="3"> límits indefinits .
(trg)="2"> Openbart her ein stad , men likeins som det europeiske kontinentet , som har uklare grenser , har EU òg sine uklare kantar
(src)="4"> Primer , els membres oficials de la UE , de més a menys habitants , són :
(trg)="3"> I utgangspunktet er dei offisielle EU- medlemma , sortert etter folketal :
(src)="5"> * Alemanya * França
(trg)="4"> * Tyskland * Frankrike
(src)="6"> * El Regne Unit * Itàlia
(trg)="5"> * Storbritannia * Italia
(src)="7"> * Espanya * Polònia
(trg)="6"> * Spania * Polen
(src)="8"> * Romania * El Regne dels Països Baixos
(trg)="7"> * Romania * Nederland
(src)="9"> * Grècia * Bèlgica
(trg)="8"> * Hellas * Belgia
(src)="10"> * Portugal * La República Xeca
(trg)="9"> * Portugal * Tsjekkia
(src)="11"> * Hungria * Suècia
(trg)="10"> * Ungarn * Sverige
(src)="12"> * Àustria * Bulgària
(trg)="11"> * Austerrike * Bulgaria
(src)="13"> * Dinamarca * Eslovàquia
(trg)="12"> * Danmark * Slovakia
(src)="14"> * Finlàndia * Irlanda
(trg)="13"> * Finland * Irland
(src)="15"> * Croàcia * Lituània
(trg)="14"> * Kroatia * Litauen
(src)="16"> * Letònia * Slovènia
(trg)="15"> * Latvia * Slovenia
(src)="17"> * Estònia * Xipre
(trg)="16"> * Estland * Kypros
(src)="18"> * Luxemburg * Malta
(trg)="17"> * Luxembourg * Malta
(src)="19"> Els límits de la UE probablement es continuaran expandint tenint en compte que hi ha diversos estats en el procés d' esdevenir- ne membre .
(trg)="18"> Grensene i EU vil mest sannsynleg auke vidare ettersom det er andre land som i varierande grad forsøker å bli medlem .
(src)="20"> Com la UE funciona exactament és terriblement complicat i és una història per un altre dia . però per aquest video només has de saber tres coses :
(trg)="19"> Akkurat korleis EU fungerar er horribelt komplisert , og ei historie for ein anna gong , men for denne videoen treng du berre å vite tre ting :
(src)="21"> 1 .
(trg)="21"> Medlemsland betaler medlemskontigent , og 2 .
(src)="23"> Voten lleis que gairebé compleixen i 3 .
(src)="24"> Els ciutadants dels estats membres són automàticament ciutadants europeus també .
(trg)="23"> Statsborgarar i medlemsland er automatisk EU- borgarar med det same
(src)="25"> Això últim vol dir que si ets ciutadà de qualsevol d' aquests països ets lliure de viure i treballar o retirar- te en tots els altres .
(trg)="24"> Det siste tyder at dersom du er borgar i eit av desse landa , er du fri til å busetje deg og arbeide eller pensjonere deg i dei andre .
(src)="26"> El que és bonic sobretot si el teu país és massa gran o massa petit , massa calurós o massa fred .
(trg)="25"> Noko som er fint om du synest landet ditt er for stort eller for lite eller for heitt eller for kaldt .
(src)="27"> La UE et dóna opcions .
(trg)="26"> EU gir deg mogelegheiter .
(src)="28"> Per cert , t' has adonat de que aquests punts tenen asterics que porten a aquest peu de pàgina ?
(trg)="27"> Forresten , såg du korleis alle desse tre fråsegna har stjerner for å markere uhjelpsomme fotnoter ?
(src)="29"> Bé , acostuma 't- hi : a Europa li encanten els asteriscs que afegeixen excepcions a acords complicats .
(trg)="28"> Vel , bli vant til det :
(trg)="29"> EU elskar stjerner som legger til unntak til vanskelege avtaler .
(src)="30"> Aquests tres , per exemple , ens porten al primer tros d' indefinició fronterera amb Noruega ,
(trg)="30"> Desse tre viser oss til dømes dei uklare grensene til Noreg , Island og Liechtenstein .
(src)="31"> Islàndia i el petit Liechtenstein .
(src)="32"> Cap dels quals estan a la EU , però si ets un ciutadà europeu pots viure en aquests països i els noruegs , islandesos o
(src)="33"> liechtensteinesos poden viure en el teu .
(trg)="31"> Ingen av desse er i EU , men dersom du er ein EU- borgar kan du bu i desse landa , og nordmenn , islendarar eller liechtensteinarar kan bu i ditt .
(src)="34"> Per què ?
(src)="35"> A canvi de la lliure circulació de persones han de pagar cuota de membre a la UE ... tot i que no en són part i , per tant no tenen ni veu ni vot en les seves lleis ( de la UE ) que sí que han de complir .
(trg)="33"> Til gjengjeld for rørslefridomen til borgarane må dei betale medlemskontigent til EU - sjølv om dei ikkje er medlem og dermed ikkje har rett til å seie noko om lovene som dei framleis må følgje .
(src)="36"> Aquest acord s' anomena Àrea Econòmica Europea i seria un acord terrible si no fós per l' asterisc que permet als membres de l' AEE però no als de l' EU saltar- se algunes
(src)="37"> lleis , sobre tot d' agricultura i pesca - un tema el qual a un país com Islàndia potser li agradaria bastant portar- ho a la seva manera .
(trg)="34"> Dette kallast European Economic Area ( EØS ) og høyrest ut som ein forferdeleg avtale , om det ikkje var for fotnota som let EØS , men ikkje EU- medlem sleppe unna nokre lover til dømes landbruk og fiske - noko eit land som Island bryr seg veldig mykje om å styre på sin eigen måte .
(src)="38"> Entre la UE i la AEE el continent es veu majoritàriament abastat , amb la destacable excepció de Suïssa que es manté neutral i feroçment independent , a excepció de la seva participació en l' Espai Shengen .
(trg)="35"> Kontinentet verkar ganske godt dekt mellom EU og EØS med unntak av Sveits , som held seg nøytrale og voldsomt uavhengig . med unntak av deltakinga i Schengen- området .
(src)="39"> Si ets d' un país que manté les seves fronteres ben clares i/ o ben vigilades
(src)="40"> l' Espai Schengen és una xic impresionant perquè és un acord entre països per abordar amb un ´meh´ l' assumpte de les fronteres .
(trg)="36"> Om du er frå eit land som held grensene sine ekstremt reine og/ eller patruljerte , så er nok Schengen- avtalen halsbrekkande , fordi det er ei avtale som let land seie
(src)="41"> A l' Espai Shengen les fronteres inter - nacionals són així : cap vigilant ni cap mena de control .
(trg)="38"> I Schengen- landa ser internasjonale grenser slik ut : ingen grensevakter eller passkontrollar
(src)="42"> Pots anar de Lisba fins a Tallin sense indetificació ni haver de contestar la pregunta :
(trg)="39"> Du kan gå frå Lisboa til Tallinn utan identifikasjon eller å svare på spørsmålet
(src)="43"> " Per negocis o per plaer ? "
(trg)="40"> " business or pleasure ? " .
(src)="44"> Per a Suïssa , ser part de l 'E .
(src)="45"> Shengen però no ser part de la UE vol dir que els " no- Suïssos " poden visitar el país sempre que vulguin , però mai quedar- s' hi .
(trg)="41"> For Sveits betyr det å vere Schengen- medlem , men ikkje EU- medlem at ikkje- sveitsarar kan stikke innom når dei vil men aldri bli
(src)="46"> Aquesta visió hippie de les fronteres no és compartida per tothom a la UE , sobretot per part del R . U . i d' Irlanda , que diuen que les illes són diferents .
(trg)="42"> Denne Kumbaya- tilnærminga til grenser er ikkje sett pris på av alle EU- land , sterkast av
(trg)="43"> Storbritannia og Irland som argumenterar for at øyrikene er annleis .
(src)="47"> De manera que per entrar aquestes illes necessitaràs un passaport i un bon motiu .
(trg)="44"> Difor treng du eit pass og ein god grunn for å reise hit .
(src)="48"> La reticiència britànica per invlucrar- se amb la UE ens porta al següent tema : els diners .
(trg)="45"> Britene si avholdenheit til å vie seg fullstendig til EU fører oss vidare til neste tema : pengar .
(src)="49"> La UE la seva pròpia i sofisticada moneda :
(src)="50"> l' Euro , en ús per la majoria ( però no tots ) dels membres de la UE .
(trg)="46"> EU har si eiga mynteining , Euroen , som er nytta av dei fleste , men ikkje alle
(src)="51"> Aquesta unió monetària s' anomena Eurozona i per unir- s' hi el país ha de complir certs objectius financers ... i mentir sobre tals objectius és , sens dubte , quelcom que ningú faria .
(trg)="48"> Denne økonomiske unionen kallast eurosona , og for å bli med må eit land nå visse finansielle mål - og å lyge om denne måloppnåinga er absolutt ikkje noko alle ville gjere
(src)="52"> Molts dels membres que no tenen l' euro , quan compleixen els objectius canvien la seva moneda per l' Euro , però tres casos :
(trg)="49"> Dei fleste ikkje- eurosone- land skifter ut mynteininga for Euroen når dei når måla men tre land :
(src)="53"> Dinamarca , Suècia i , sobretot , el R . U . tenen asterics posats a les seccions del tractat de l' Euro que els deixa fora .
(trg)="50"> Danmark , Sverige , og sjølvsagt Storbritannia har fotnoter som tillet dei å halde seg unna .
(src)="54"> I extranyament , quatre països europeus , Andorra , San Marino , Mònaco i el Vaticà tenen un asterisc que els dóna el contrari : el dret d' imprimir i usar l' Euro com a moneda , encara que no formin part de la UE de cap manera .
(trg)="51"> Merkeleg nok har òg dei fire små europeiske landa Andorra , San Marino , Monaco og Vatikanstaten ei fotnote som gjer det motsette : retten til å trykke og nytte euroen som sine pengar , trass at dei ikkje er i EU i det heile teke .
(src)="55"> Aquesta és la imatge : hi ha la UE , que fa totes les normes , l' Eurozona dins seu amb una moneda comuna , l' AEE fora en el qual les persones circulen lliurement i el Shengen selectiu , per a països que pensen que les seves fronteres no mereixen
(trg)="52"> Så , det er det store biletet :
(trg)="53"> EU lagar alle reglane , eurosona med si felles mynteining , EØS der folk kan reise fritt og dei selektive Schengen- landa , som synest at grenser er noko pes .
(src)="57"> Com veus , hi ha algunes sobre - posicions estranyes a les fronteres , però encara no hem acabat amb les complicacions , i un altre cop a causa de :
(trg)="54"> Som du kan sjå er det nokre merkelege overlappingar , men me er ikkje i nærleiken av å vere ferdige med komplikasjonane , på grunn av ... imperia .
(src)="59"> Portugal i Espanya tenen illes del seu temps colonial amb les quals encara no han trencat :
(trg)="55"> Portugal og Spania har øyer frå kolonitida som dei aldri har forlatt :
(src)="60"> Madeira i les Canàries es troben prop de la costa de l' Àfrica i a les Azores ben dins l' Atlàntic .
(trg)="56"> Dette er Madeira og Kanariøyene utanfor Afrika og Azorene som er langt ute i
(trg)="57"> Atlanterhavet .
(src)="61"> A casa de que aquestes illes són Espanyoles i Portugueses també són part de la Unió Europea .
(trg)="58"> Sidan desse øyene er spanske og portugisiske er dei ein del av EU
(trg)="59"> Atlanterhavet .
(trg)="60"> Sidan desse øyene er spanske og portugisiske er dei ein del av EU
(src)="62"> Afegir un parell d' illes a les fronteres europees no és problema fins que tens en compte a FR , la reina del ´no deixar anar ' .
(trg)="61"> Å legge nokre øyer til EU- grensene er ikkje så farleg , til ein kjem til Frankrike :
(trg)="62"> EUs ´prinsesse vil- ikke ' .
(src)="63"> Encara conserva algunes illes al Carib , Reunió a la costa de Madagascar i la Guiana Francesa a sud- Amèrica .
(trg)="63"> Ho held framleis på øyer i Karibia , Reunion utanfor
(trg)="64"> Madagaskar , og Fransk- Guinea i Sør- Amerika .
(src)="64"> Segons França , tot això també és FR , el que fa extendre de punta a punta la distància de la UE a través de tres quarts de la circumferència de la Terra .
(trg)="65"> Frankrike anser desse som franske noko som heilt på eigenhand utvider EU- grensene utover ein tredel av jordas omkrins .
(src)="65"> Junts , aquests trossos de FR , ESP i POR s' anomemen Regions Exteriors . i són el resultat de la simple resposta a l' imperialisme : queda 't- ho .
(trg)="66"> Saman heiter desse delane av Frankrike , Spania og Portugal " The Outermost Regions "
(trg)="67"> - og dei er resultatet av ein enkelt svar på imperialismen : berre behald dei !
(src)="66"> Per altra banda , hi ha el R .
(src)="67"> Unit , el mestre en mantenir relacions complicades amb les seves casi ex- terres i el R . U . no està sol en aquest continent imperi- chachi .
(trg)="68"> På den andre sida har ein Storbritannia , meisteren når det gjeld kompliserte samband til delvis tidlegare land - og ho er på ingen måte åleine om dette på det imperie- glade kontinentet .
(src)="68"> Els Països Baizos , Dinamarca i FR ( de nou ) tenen el que la UE anomena territoris d' ultramar : no són part de la UE , sinó que són una pila d' asteriscs a causa de les seves complicades relacions amb la UE i amb els seus països associats , el que fa difícil dir res amb contingut sobre ells com a grup però ... en general la llei europea no s' aplica a aquests llocs , encara que en general la gent que hi viu són ciutadants de la UE perquè en general tenen la nacionalitat del seu país associat , per tant , en general poden viure on vulguin de la UE però en general els altres ciutadans de la UE no poden anar lliurement a aquests territoris .
(trg)="69"> Nederland , Danmark , og Frankrike ( igjen ) har alle det EU kallar oversjøiske territorium : dei er ikkje EU- medlem , men i staden ein bunnlaus brønn av fotnoter på grunn av kompliserte forhold til både EU og deiras tilhøyrande land som gjer det vanskeleg å seie noko som helst meiningsfylt om dei som gruppe men ... generelt gjeld ikkje EU- lov her , sjølv om borgarane som bur her generelt sett er EU- borgarar fordi dei generelt sett har borgarskap til landet det tilhøyrer så generelt sett kan dei bu der dei vil i EU men generelt sett kan ikkje borgarar i andre EU - land fritt flytte til desse landa .
(src)="69"> El que fa aquests llocs són una semipermeable membrana de la UE en sí i la part final de la qual parlarem en detall , encara que hi ha molt més asteriscs que t' aniràs trobant , com : l' Illa de l' Home o aquestes ciutats espanyoles al nord de l' Àfrica o Gibraltar , que fa veure que és part del sud- est d' Anglaterra tot sovint o aquesta regió a Grècia on és perfectament legal prohibir les dones , o Saba i companyia que són part dels Països Baixos i haurien de ser de la UE , però no o les illes
(trg)="70"> Dette gjer desse landa til eit merkeleg , halvgjennomtrengeleg hinne i EU
(trg)="71"> Det siste me skal snakke om i detalj , til trass for eit vell av fotnoter ein kan støyte på , til dømes Isle of Man eller dei spanske byane i Nord- Afrika eller
(trg)="72"> Gibraltar som med jamne mellomrom forsøker å vere Søraust- England , eller den delen av Hellas der det er heilt greit å forby kvinner , eller Saba & amp ; co som er ein del av Nederland og burde vere medlem av EU men vil ikkje , eller Færøyene som fører til at tilflytta danskar mister EU- medlemskapet og så bortetter , og så bortetter .
(src)="71"> Aquests asteriscs quasi mai acaben , però aquest video potser sí .
(trg)="73"> Desse fotnotene sluttar aldri , men det må nok denne videoen gjere på eit tidspunkt .
# ca/7opHWpu2fYcG.xml.gz
# nn/7opHWpu2fYcG.xml.gz
(src)="1"> Ara , si el President Obama m' invités a ser el nou Tsar de les matemàtiques , tindria un suggeriment per a ell que , penso , milloraria bastant
(src)="2"> l' ensenyament de les matemàtiques en aquest país .
(trg)="1"> Viss President Obama inviterte meg til å verte den neste matematikk- tsaren , ville eg hatt eit framlegg til han som eg trur ville ha betra matematikkutdanninga i landet stort .
(src)="3"> I sería fàcil d' implementar i gens costosa .
(trg)="2"> Og det ville ha vore både lett og billeg å gjennomføre .
(src)="4"> El currículum de matemàtiques que tenim està basat fonamentalment en l' aritmètica i l' àlgebra .
(trg)="3"> Matematikkpensumet me har er basert på grunnleggjande aritmetikk og algebra .
(src)="5"> I tot el que aprenem després d' això és desenvolupar- ho cap a un tema .
(trg)="4"> Og alt me lærer etter det byggjer oppover mot eitt fag .
(src)="6"> I dalt d' aquesta piràmide , es troba el càlcul .
(trg)="5"> Og på toppen av denne pyramiden står funksjonsanalysen .
(src)="7"> I estic aquí per dir que crec que aquest és el cim incorrecte de la piràmide ... i que el cim correcte -- que tots els nostres estudiants , que cada graduat en secundària hauria de saber -- hauria de ser l' estadística : probabilitat i estadística .
(trg)="6"> Og eg er her for å seie at eg meiner dette er feil topp på pyramiden ... at den rette toppen -- som alle studentane våre , alle som går ut frå high school burde kunne -- skulle ha vore statistikk : sannsynsrekning og statistikk .
(src)="8"> ( Aplaudiments )
(trg)="7"> ( Applaus )
(src)="9"> Vull dir , no em malinterpreteu .
(src)="10"> El càlcul és un element important .
(trg)="8"> Eg meiner , misforstå meg rett -- funksjonsanalyse er eit viktig emne .
(src)="11"> És un dels grans productes de la ment humana .
(trg)="9"> Det er ei av mennesket sine største intellektuelle bedrifter .
(src)="12"> Les lleis naturals estan escrites en el llenguatge del càlcul .
(trg)="10"> Naturlovene er skrivne i dette språket .
(src)="13"> I tots els estudiants que estudiïn matemàtiques , ciències , enginyeria , economia , han d' aprendre càlcul abans d' acabar el primer any d' universitat .
(trg)="11"> Og alle som studerer matematikk , naturvitskap , tekniske fag , økonomi , bør absolutt lære seg funksjonsanalyse i løpet av det første studieåret .
(src)="14"> Però estic aqui per dir , com a professor de matemàtiques , que , de fet , molt poca gent utilitza el càlcul de forma conscient i rellevant a la seva vida diària .
(trg)="12"> Men eg er her for å seie , som matematikkprofessor , at svært få menneske faktisk nyttar funksjonsanalyse på ein medviten , meiningsfull måte i kvardagsliva sine .
(src)="15"> Per altre banda ,
(src)="16"> l' estadística -- és un element que pots , i hauries d' utilitzar en el dia a dia .
(trg)="13"> Statistikk derimot -- det er eit fag som du kan , og bør , nytta til dagleg .
(src)="17"> Cert ?
(trg)="14"> Ikkje sant ?
(src)="18"> És risc .
(trg)="15"> Det er risiko .
(src)="19"> Són recompenses .
(trg)="16"> Det er vinst .
(src)="20"> És aleatorietat .
(trg)="17"> Det er vilkårlegheit .
(src)="21"> És entendre les dades .
(trg)="18"> Det er å forstå data .
(src)="22"> Crec que si els nostres estudiants , si els nostres estudiants de secundària -- si tots els ciutadans d' Amèrica .. sabessin probabilitat i estadística , no estariem dins la crisi econòmica en què estem avui dia .
(trg)="19"> Eg trur at viss studentane våre , viss elevane våre på high school -- viss alle amerikanarar -- kunne sannsynsrekning og statistikk , ville vi ikkje ha hamna i det økonomiske uføret som me er i i dag .
(src)="23"> No només -- gràcies -- no només que [ però ] si es pensa de forma raonable , pot ser molt entretingut .
(trg)="20"> Ikkje berre -- takk skal de ha -- ikkje berre det ... viss det vert undervist på rett måte , kan det vere verkeleg moro .
(src)="24"> Vull dir , la probabilitat i l' estadística , són les matemàtiques dels jocs i les apostes .
(trg)="21"> Eg meiner , sannsynsrekning og statistikk , er matematikken for spel og gambling .
(src)="25"> És analitzar tendències .
(trg)="22"> Det er å analysere trendar .
(src)="26"> És predir el futur .
(trg)="23"> Det er å spå om framtida .
(src)="27"> Mireu , el món ha canviat d' analògic a digital .
(trg)="24"> Høyr her , verda har endra seg frå analog til digital .
(src)="28"> I és el moment de que el nostre currículum canviï d' analògic a digital .
(trg)="25"> Og det er på tide at matematikkpensumet vårt endrar seg frå det analoge til det digitale .
(src)="29"> De la més clàssica , matemàtica continua , a una més moderna , matemàtica discreta .
(trg)="26"> Frå den meir klassiske , kontinuerlege matematikken , til den meir moderne , diskrete matematikken .
(src)="30"> Les matemàtiques de la incertesa , de l' aleatorietat , de les dades -- i això és la probabilitat i l' estadística .
(trg)="27"> Til matematikk om uvisse , om vilkårlegheit , om data -- og dette er sannsynsrekning og statistikk .
(src)="31"> En resum , enlloc de fer aprendre als nostres estudiants tècniques de càlcul , crec que sería molt més important si tots ells sabessin què signifiquen dues desviacions estàndard de la mitjana .
(trg)="28"> For å oppsummere , i staden for at studentane våre skal lære teknikkar for funksjonsanalyse , meiner eg det hadde hatt mykje meir å seie at alle saman visste kva to standardavvik frå gjennomsnittet tyder .
(src)="32"> I ho dic de debò .
(trg)="29"> Og det meiner eg .
(src)="33"> Moltes gràcies .
(trg)="30"> Tusen takk skal de ha .
(src)="34"> ( Aplaudiments ) .
(trg)="31"> ( Applaus )
# ca/BhT0XnBD94o6.xml.gz
# nn/BhT0XnBD94o6.xml.gz
(src)="1"> Senyores i senyors al TED parlem molt sobre lideratge i com crear un moviment .
(trg)="1"> Mine damer og herrer .
(trg)="2"> Her på TED snakkar me mykje om leiarskap og røyrsler
(src)="2"> Vegem com es produeix un moviment , de l' inici a la fi , en menys de tres minuts i extraguem- ne les lliçons .
(trg)="3"> Lat oss sjå ei røyrsle bli laga , under 3 minutt og gjere oss nokre konklusjonar .
(src)="3"> Primer , per suposat ja ho sabeu , el líder ha de tenir el valor de destacar i ser ridiculitzat .
(trg)="4"> Som dykk veit , så treng ein leiar motet til å stå fram og bli gjort narr av
(src)="4"> Però el què està fent és tan fàcil de seguir !
(trg)="5"> Men det han gjer er så enkelt å fylgje .
(src)="5"> I aquí apareix el seu primer seguidor amb un paper crucial .
(trg)="6"> Her er fyrste fylgjesveinen med ei viktig rolle
(src)="6"> Ell ensenyarà a tots com seguir- lo .
(trg)="7"> Han viser andre korleis ein blir med