Lebake - Dipalesa - Afrika Borwa
Wild Dagga - Maluvha - Afrika Tshipembe


Lematla - Dipalesa - Afrika Borwa
Candelabra Flower - Maluvha - Afrika Tshipembe

197. Ditshebeletso tsa Setjhaba
Ndima ya 10: Ndaulo ya Muvhuso (khethekanyo dza 195-197)

ho phethahatsa toka ho bohle;
ita vhulamukanyi kha vhoṱhe; na

Boima ba tse tshehadi: 30-36 kg
Tshileme( tshisadzi): 30-36kg

tshepahala Molaotheong, Rephaboliking le setjhabeng sa yona;
Ndima ya 3: Muvhuso wa Tshumisano (khethekanyo dza 40-41)

Bolele ba tse tshehadi: Disentmitara tse 82
Klipsringer - Phuka thukhu dza mamvele - Afrika Tshipembe

Bolelele ya tse tshehadi: Dimilimitara tse 200-250
Vhulapfu tshisadzi: 200-250 mm

Di fumanwa kae
Muṱa: Felidae

dipuo tsohle tse sebediswang ka mehla ka hara Afrika Borwa, ho kenyeletswa German, Greek, Gujarati, Hindi, Portuguese, Tamil, Telegu le Urdu; le
nyambo dzoṱhe dzi shumiswaho nga zwitshavha zwa Afrika Tshipembe, hu tshi katelwa nyambo dza German, Greek, Gujarati, Hindi, Portuguese, Tamil, Telegu na Urdu; na

Lefielo - Jwang - Afrika Borwa
Hatsi ḽa Mutshila wa Tshikadzi - Mahatsi - Afrika Tshipembe

Mofudi o ja jwang bo tala bo kgutswane empa ka nako tse ding mofudi o ka ja mahlaku, dikutu le metso ya jwang bo ommeng.
Cormorants - Zwinoni - Afrika Tshipembe

Di Fumanwa Kae
Muṱa: Hyaenidae

Merara e butswa ho tlowa mahareng sehla, bo mahareng a Hlakola.
Sauvignon Blanc - Dzi ndirivhe - Afrika Tshipembe

motheo, sebopeho, mekgwa ya tshebetso, matla le mesebetsi ya dikomiti tsa teng.
kuthomelwe, kuvhumbelwe, maitele, maanḓa na mishumo ya komiti dzayo.

Pudumo e Kgubedu - Dinyantshi - Afrika Borwa
Red Hartebeest - Phuka thukhu dza mamvele - Afrika Tshipembe

E Fumanwa Kae
Muṱa: Suidae

199. Ho thehwa, sebopeho le taolo ya ditshebeletso tsa tshireletso tsa naha
Ndima ya 11: Tshumelo dza Tsireledzo (khethekanyo dza 198-210)

Provense ya Leboya Bophirima
Vundu ḽa Mpumalanga

Dikarolo tsa 82(4)(b), 215, 218(1), 224 ho isa ho 228, 236(1), (2), (3), (6), (7)(b) le (8) le 237(1) le 239(4) le(5) tsa Molaotheo wa kgale di ntse di le tshebetsong jwalo ka ha eka Molaotheo wa kgale ha o a phumulwa, ho ya ka—
Khethekanyo dza 82(4)(b), 215, 218(1), 219(1), 224 u swika kha 228, 236(1), (2), (3), (6), (7)(b) na (8), 237(1) na (2)(a) na 239(4) na (5) dza Ndayotewa yo fhiraho dzi ḓo isa phanḓa na u shuma sa u tou nga Ndayotewa yo fhiraho a yo ngo fheliswa, hu tshi tevhedzwa—

E fumaneha ka ho nama Afrika Borwa, empa ha e fumanehe mabopong a leboya-bophirima.
Honey badger - Phuka thukhu dza mamvele - Afrika Tshipembe

Qeto ya Seboka sa Naha e amang ho tloswa mosebetsing ha—
Phresidennde a nga—

sebopeho le boholo ba pehelo ya moedi;
setshiwa kana u sa setshelwa haya hawe;

Mefuta e Tlwaelehileng
Flatworms - Vhutshilo ha madini - Afrika Tshipembe

Melao e boletsweng Shejulung 7 e phumutswe ho ya ka karolo 243 le Shejulu 6.
Milayo yo bulwaho kha Sheduḽu ya 7 i khou fheliswa, u ya nga ha khethekanyo ya 243 na Sheduḽu ya 6.

Dilemong tsa 18 Bordeaux e ne e bitswa Petit Vidure. E ne e tsebahala hapeka Petit Cabernet.
Nga setshuari ya 18 haangei kha ḽa Bordeaux yo vha i tshi vhidziwa upfi petit Vidure. I dovha hafhu u ḓivhea sa Petit cabernet.

Lebitso le Tlwaelehileng la Leloko
Manta ray - Vhutshilo ha madini - Afrika Tshipembe

Kgama ya Matsha - Dinyantshi - Afrika Borwa
Waterbuck - Phuka thukhu dza mamvele - Afrika Tshipembe

Boima (E tshehadi): Dikilogerama tse 15 - 34
Mountain reedbuck - Phuka thukhu dza mamvele - Afrika Tshipembe

E ntsho, kgauta, tala, tshweu, bokgubedu ba tjhilisi le botala ba lehodimo.
I na muvhala mutswu, wa musuku, mudala, mutshena, mutswuku na wa lutombo.

Mangau, thoane, ntja e hlaha, lefiritshwane, tlhware le ntsu.
Nngwe, caracal, mmbwa ya ḓaka, cheetah, phele, ṋowa na maṋoni mahulwane.

Letleretlere le pherese - Dinonyana - Afrika Borwa
Purple Roller - Zwinoni - Afrika Tshipembe

dipuo tsa Khoi, Nama le San; mmoho le
nyambo dza Khoi, Nama na San; na

Bolelele ya tse tshehadi - Dimilimitara tse 120-140
Vhulapfu tshinna - 120- 140 mm

Sehlahiswa Afika Borwa
Cabernet Sauvignon - Dzi ndirivhe - Afrika Tshipembe

Lebitso Le Tlwaelehileng
Coelacanth - Vhutshilo ha madini - Afrika Tshipembe

Tshebediso
Tshivhumbeo

moahi wa Afrka Borwa; le
mudzulapo wa Afrika Tshipembe; na

[Serapa (k) se fetotswe ke karolo 2(a) ya Molao wa tokiso ya bobedi ya Molaotheo wa 1999 le ke karolo 16(b) ya Molao wa tokiso ya botshelela ya Molaotheo wa 2001 le ke karolo 10 ya Molao wa tokiso ya leshome le metso e supileng ya Molaotheo wa 2012.]
[Khethekanyo ṱhukhu ya. (7) yo ḓadziswa nga khethekanyo ya. 2 (b) ya Mulayo wa Khwiniso ya Vhuvhili ya Ndayotewa wa 1998 na u imelwa nga khethekanyo ya. 16 (c) ya Mulayo wa Khwiniso ya Vhurathi ya Ndayotewa wa 2001.]

Lebitso
Maitele

Mofuta ona o bitswa Spatburgunder Grermany, Brazil le Canada, Pinot Nero kapa Blauburgunder Greece. Hungary le Italy, Burgundac dinaheng tsa matjhaba a kopaneng le Yugoslavia.
I dovha ya divhiwa sa Spatburgunder kha ḽa Germany, brazil na Canada, Pinot Nero kana Blauburgunder kha ḽa Greece, Hungary na Italy kana Burgundac kha ḽa united states ya Yugoslavia.

Bolelele (e tshehadi): disentimetara tse 90
Steenbok - Phuka thukhu dza mamvele - Afrika Tshipembe

Tshebediso
Vhudzulo

karolo 74(1),(2) kapa (3)(b) kapa 76 o neng o sebediswa ho fetiseng Bili.
khethekanyo ya 74(1), (2) kana (3)(b) kana 76 yo vha i tshi shuma kha u phasisa Mulayotibe.

8. Leboya Bophirima ANC 4, FF 1, NP 1 ANC 4
8. Devhula Vhukovhela ANC 4, FF 1, NP 1 ANC 4

Caben Sauvignon ke veine e kgubedue holang ho tswa ditatsong tsa yona tse fapanang dipakeng tsa Cabernet franc le Sauvignon Blank. E amahanngwa le tse ding tsa di veini tse theko e hodimo.
Heyi ndi veini tsuku, ine ya hula lu mangadzaho fhethu hune havha hu vhukati ha Cabenet franc na Sauvignon blanc. Iwela kha dzi veini dza thengo khulu.

Ha eba ho behilwe letsatsi le leng mabapi le pehelo e itseng ya Molaotheo ho ya ka karolwana (2), pehelo efe kapa efe e tshwanang le ya Molaotheo wa Rephaboliki ya Afrika Borwa ya 1993 (Molao wa 200 wa 1993), o boletsweng kgeletsong, o phumutswe ho tloha ka letsatsi le tshwanang le leo.
Arali hu tshi nga tiwa ḽiṅwe ḓuvha ḽo livhanywa na mbetshelo iṅwe-vho ya Ndayotewa u ya nga ha khethekanyo ṱhukhu ya (2), mbetshelo iṅwe-vho ine ya yelana na Ndayotewa ya Riphabuḽiki ya Afrika Tshipembe, wa 1993 (Mulayo wa vhu 200 wa 1993), yo bulwaho kha mulevho, i a fheliswa u bva kha ḓuvha ḽeneḽo.

Modiba - Difate - Afrika Borwa
Mutamboti - Miri - Afrika Tshipembe

E tshehadi e behela mahe a 10-30 makaleng a shweleng, mahareng a hlabula. Ho qhotsa ke ka mora ho fuwama matsatsi a 65.
Ya tsadzi iya kudzela makumba a 10-30 kha maṱari o faho tshilimo. Ya athothonya nga murahu ha maḓuvha a 65.

E tshehadi e behela mahe a matelele a 3 - 12 bohareng ba lehlabula.
Ya tshisadzi iya kudzela makumba ane avha 3- 12 malapfu tshilimo.