# lv/A28107176/A28107176.xml.gz
# sv/A28107176/A28107176.xml.gz
(src)="s9.1"> Jauna prioritāte ES palīdzībai , ar ko finansē paplašināšanos
(trg)="s11.1"> En ny inriktning för EU : s stöd till utvidgningen
(src)="s11.1"> Ne Eiropas Komisija , ne citas personas , kas rīkojas Komisijas vnull
(trg)="s19.1"> Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.Europeiska kommissionen , Generaldirektoratet för utvidgning , 2009 .
(src)="s17.1"> Eiropas Savienības paplašinnull
(trg)="s48.2"> De måste leverera resultat i denna utmanande process .
(src)="s19.1"> IPA – Pirms pie v ie no š a n n u l l I
(trg)="s52.1"> I flexibelt instrument .
(src)="s23.1"> PA ir izveidots , lai , izmantojot vienu vienknull
(trg)="s113.1"> IPA ersätter EU : s fem tidigare föranslutningsinstrument – Phare , Ispa , Sapard , det turkiska programmet och Cards .
(src)="s30.1"> PA palīdzība Bijušajai ( ie n v i d s l n u l l I
(trg)="s136.1"> D kommer att bidra till att landet snabbt kan genomföra projekt och utarbeta framtida IPA-program .
(src)="s36.1"> Eiropas Savienība finansē arī izglītības reformu ar mērķi uzlabot saikni ar darba tirgu un modernizēt izglītības iestnull
(trg)="s164.1"> TEU ger även medel till utbildningsreformer , både i syfte att förbättra kontakterna med arbetsmarknaden och för att modernisera anläggningar .
(src)="s46.1"> ir m s pie v ie no š a n n u l l P
(trg)="s202.3"> Det lägger ett nytt fokus på EU : s utvidgningsbistånd .
# lv/B13008325/B13008325.xml.gz
# sv/B13008325/B13008325.xml.gz
(src)="s17.1"> Bijušo Eiropas Parlamenta priekšsēdētāju dzīves liecības
(trg)="s17.1"> Europaparlamentets tidigare talmän berättar
(src)="s37.1"> Eiropas Parlamentam 50 gadu ilgais laika posms no 1958. gada 19. marta līdz 2008. gada 19. martam bijis pārpilns daudziem vēsturiskiem notikumiem un norisēm , kas būtiski ietekmējušas arī Eiropas pilsoņu dzīvi .
(trg)="s41.1"> De 50 åren mellan den 19 mars 1958 och den 19 mars 2008 har för Europaparlamentet kännetecknats av flera historiska händelser och utvecklingsskeden som har varit av stor betydelse för de europeiska medborgarna .
(src)="s37.2"> Īpaši svarīgi pieminēt 1979. gada jūniju , kad notika Eiropas Parlamenta pirmās tiešās vēlēšanas .
(trg)="s41.2"> En milstolpe i detta sammanhang är det första direkta valet till Europaparlamentet i juni 1979 .
(src)="s38.2"> Pēc nākamajām Eiropas vēlēšanām 2009. gada jūnijā tagad jau 27 dalībvalstis un aptuveni 500 miljonus iedzīvotāju pārstāvēs 751 deputāts !
(trg)="s42.2"> Efter nästa Europaparlamentsval i juni 2009 kommer 751 ledamöter att företräda cirka 500 miljoner medborgare från numera 27 medlemsstater !
(src)="s39.1"> Kopš Eiropas Parlamentārās asamblejas dibināšanas sanāksmes 1958. gada 19. martā Strasbūrā pagāja 21 gads , līdz Eiropas Parlamentu pirmo reizi varēja ievēlēt tieši , tādējādi Eiropas iedzīvotājiem dodot iespēju ietekmēt Eiropas līmenī notiekošo .
(trg)="s43.1"> Efter det att ” den europeiska parlamentariska församlingen ” höll sitt konstituerande sammanträde i Strasbourg den 19 mars 1958 föröt 21 år innan Europa parlamentet för första gången valdes direkt och medborgarna kunde utöva sitt inytande på europeisk nivå .
(src)="s39.2"> Līdz ar to pilnvērtīgu saturu ieguva arī jēdziens “ Pilsoņu Eiropa ” .
(trg)="s43.2"> Begreppet ” medborgarnas Europa ” fick då ett verkligt innehåll .
(src)="s40.1"> Šajās nedaudzajās ievadrindās nav iespējams nedz pilnībā iepazīstināt ar Eiropas Parlamenta vēsturi , nedz arī sīki izskaidrot , kā mainījušās tā atbildības jomas .
(trg)="s44.1"> Det är inte min avsikt att här på några få rader återge Europaparlamentets hela historia eller att beskriva utvecklingen av dess inytande i detalj .
(src)="s40.2"> Svinot Eiropas Parlamenta 50. gadadienu , šiem jautājumiem būs veltīti citi izdevumi .
(trg)="s44.2"> Med anledning av Europaparlamentets 50-årsdag kommer dessa frågor att behandlas mer ingående i andra sammanhang .
(src)="s41.1"> Būdams pašreizējais Eiropas Parlamenta priekšsēdētājs , es turpinu savu priekšgājēju iesākto .
(trg)="s45.1"> Som Europaparlamentets sittande talman ser jag mig själv tillsammans med mina föregångare som en i raden .
(src)="s41.2"> Uz divarpus gadu termiņu šajā amatā stājos 2007. gada 16. janvārī un uzskatu , ka man jāturpina priekšteču iesāktais darbs .
(trg)="s45.2"> Mitt arbete på denna post , som jag innehar sedan den 16 januari 2007 och som sträcker sig över två och ett halvt år , uppfattar jag som en kontinuerlig fortsättning på deras arbete .
(src)="s41.3"> Ikviens no viņiem savulaik gādāja par to , lai palie-linātos Eiropas Parlamenta un līdz ar to arī Eiropas pilsoņu nozīme , pieaugtu ietekme un vairotos līdzdalība Eiropas lēmumu pieņemšanā .
(trg)="s45.3"> Var och en av dem verkade under sin tid för att ge Europaparlamentet och därmed också de europeiska medborgarna mer tyngd , mer inytande och mer medbestämmanderätt i den europeiska beslutsprocessen .
(src)="s41.4"> Es vēlētos parādīt šo Parlamenta attīstības sarkano pavedienu un uzsvērt īpašības , kuras šai iestādei piešķir tās unikalitāti , turklāt ne tikai Eiropas līmenī , bet arī starptautiski .
(trg)="s45.4"> Jag ska här försöka nysta fram den röda tråden i parlamentets utveckling och beskriva de egenskaper som ger denna institution
(src)="s42.1"> Savukārt šajā publikācijā lasītājus ar Eiropas Parlamenta vēsturi iepazīstinās notikumu aculiecinieki — kādreizējie Parlamenta priekšsēdētāji , kuru atmiņas sniedzas līdz pat 1977. gadam .
(trg)="s46.1"> I denna publikation gör parlamentets före detta talmän läsarna närmare bekanta med denna institutions historia genom sina vittnesmål , som går tillbaka ända till 1977 .
(src)="s48.1"> kopsapulcei , kura apvienoja dalībvalstu parlamentu pārstāvjus .
(trg)="s50.2"> Parlamentet företräder de medborgare som bor tillsammans i dagens EU , vårt gemensamma hem , och ger deras röst tyngd och inytande i Europa .
(src)="s49.1"> Parlamentāriešiem visai drīz kļuva skaidrs , ka jebkāda veida stagnācija Eiropas projektam nodarīs nelabo-jamu kaitējumu , un tāpēc strauji jāturpina ceļš uz politiskas savienības izveidi Eiropā .
(trg)="s51.1"> fördrag om Europeiska kol- och stålgemenskapen som de hade undertecknat den 18 april 1951 ( EKSG ) .
(src)="s50.2"> Tās nav zaudējušas aktualitāti .
(src)="s50.3"> Pēc Otrā pasaules kara beigām šie lielie sapņo-tāji nolēma , ka jādara gals šausmīgajiem brāļu kariem , kuri kurinājuši savstarpējo ienaidu un iegrūduši mūsu kontinentu katastrofā .
(trg)="s52.1"> Mycket snabbt insåg parlamentsledamöterna att varje stillestånd skulle åsamka det europeiska projektet stor skada och att man måste påskynda och bredda processen för att skapa en politisk union i Europa .
(src)="s50.4"> Tāpēc viņu lozungs bija : “ Tas nedrīkst atkārtoties ! ”
(src)="s50.5"> Tāpēc bija jāmācās no vēstures .
(trg)="s52.2"> De förutsåg sålunda den senare utvecklingen och satte igång en reformprocess , även om de inte själva lyckades nå målet .
(src)="s51.1"> Kā šo uzdevumu varēja paveikt ?
(trg)="s53.2"> De är fortfarande lika aktuella som tidigare .
(src)="s51.2"> Pirmām kārtām — apvienojot valstu ogļu un tērauda rūpniecību jeb citiem vārdiem — iemācoties apvienoti pārvaldīt saimnieciskos resursus , iemācoties kopīgi dzīvot un aukstā kara apstākļos veidot kopīgu nākotni .
(trg)="s53.3"> Efter andra världskriget beslutade några stora visionärer att sätta stopp för brödrakrigens fasor , som hade skapat ett klimat av ömsesidigt hat och störtat vår kontinent i en katastrof . ” Aldrig mer ! ” hette mottot då .
(src)="s52.2"> Taču šajā sakarībā nevar nepieminēt kai-miņu tautas Viduseiropā un Austrumeiropā , kuras tolaik dzīvoja nebrīvē .
(trg)="s54.1"> För att detta skulle bli verklighet var man dock tvungen att dra de rätta lärdomarna av historien .
(src)="s53.1"> Kā šo apņemšanos īstenoja ?
(src)="s53.2"> Sešas dibinātājvalstis1 izveidoja iestādes , lai iedzīvinātu 1951. gada 18. aprīlī parakstīto vienošanos par Eiropas Ogļu un tērauda kopienu ( EOTK ) .
(trg)="s55.1"> Denna förmåga att se framåt och denna önskan att förverkliga den europeiska drömmen tog avstamp i den fred som hade etablerats , i demokratin och i den nyvunna friheten , liksom i önskan att skapa välfärd för Europas medborgare .
(src)="s54.2"> 1952. gada 12. septembrī viņš sacīja : “ Parlamentu raksturo īpaša dinamika .
(trg)="s56.1"> Och hur skulle man då förverkliga detta ?
(src)="s54.3"> Jūsu sanāksmei ir raksturīgi centieni droši doties uz priekšu — un tā ir viena no parlamentārā darba pazīmēm .
(src)="s54.4"> Pēc mūsu domām , parlamentam rak-
(trg)="s56.2"> Först genom att föra samman ländernas kol och stålindustrier eller med andra ord genom att lära sig att förvalta de ekonomiska resurserna tillsammans , leva tillsammans och skapa en gemensam framtid mitt under det kalla kriget .
(src)="s55.2"> Sešas dibinātājvalstis bija Beļģija , Francija , Itālija , Luksemburga , Nīderlande un Vācija .
(trg)="s57.2"> De sex grundande medlemmarna var Belgien , Tyskland , Frankrike , Italien , Luxemburg och Nederländerna .
(src)="s58.2"> Šī ievērojamā eiro-pieša teiktais līdz šim brīdim nav zaudējis aktualitāti .
(trg)="s60.2"> Friheten utgör grunden för våra gemensamma värderingar som alltid varit ledstjärnan för Europaparlamentets politik .
(src)="s59.1"> nacionālo valstu delegācijas , vislielākajā mērā sekmēja eiropeiskā gara veidošanos , nacionālo atšķirību neskar-tas lietišķas diskusijas un meklējumus pēc kompro-misa , kurā vienlīdz ņemtu vērā valstu un visas Eiropas intereses .
(trg)="s61.2"> I ett tal bekräftade han Europaparlamentets önskan att skapa en kultur av ” gemensamt tänkande ” , något som han beskrev på följande sätt : ” I och med skapandet av politiska grupper har den gemensamma församlingen redan från och med sina första sammanträden haft möjlighet att utveckla en europeisk känsla av samhörighet som står ovanför nationella intressen . ”
(src)="s60.1"> Drīz kļuva skaidrs , ka EOTK iespējas ir pārāk ierobežo-tas , lai risinātu jaunā laikmeta izvirzītos uzdevumus .
(trg)="s62.1"> De politiska grupperna2 är de viktigaste aktörerna för institutionen och dess utveckling .
(src)="s60.2"> Tāpēc 1957. gada 25. martā Romā sešas dibinātājvalstis parakstīja līgumus par Eiropas Ekonomikas kopienas ( EEK ) un Eiropas Atomenerģijas kopienas ( EAK jeb EURATOM ) dibināšanu .
(trg)="s63.1"> Förbundskansler Konrad Adenauer , som då var ordförande i ministerrådet , insåg snabbt vilka utvecklingsmöjligheter Europaparlamentet hade .
(src)="s60.3"> Kopsapulce kļuva par Eiropas Parlamentāro asambleju un vienlaikus par triju kopienu vienīgo asambleju .
(trg)="s63.2"> Den 12 september 1952 förklarade han följande : ” Parlamentet kännetecknas framför allt av en stark dynamik .
(src)="s60.4"> Pirmā sanāksme notika 1958. gada 19. martā un sākotnēji asamblejai bija tikai padomde-vējas tiesības .
(trg)="s63.3"> I dess församling finns det – och detta är utmärkande för parlamentariskt arbete – en önskan att modigt ta sig an framtiden .
(src)="s61.1"> Šos procesus zīmīgi raksturojis Žoržs Spenals , kurš bija Parlamenta priekšsēdētājs no 1975. līdz 1977. gadam .
(src)="s61.2"> Eiropas integrācijas procesu viņš raksturoja šādi : “ Pastāv atziņa , ka vispirms jākalpo cilvēkiem , un tikai tad — savai dzimtenei , bet ir arī nostāja , ka kalpošana dzimtenei ir pārāka par kalpošanu cilvēkiem .
(trg)="s64.1"> Det faktum att inga nationella delegationer var företrädda i församlingen bidrog avsevärt till framväxten av den europeiska andan , till en saklig diskussion där man lade alla nationella meningsskiljaktigheter åt sidan och till en inriktning på att kompromissa och förena nationella och europeiska intressen .
(src)="s62.1"> Mūsu Parlamenta darbības centrā vienmēr bijuši centieni panākt šādu noturīgu līdzsvaru .
(trg)="s65.1"> Georges Spénale , parlamentets talman mellan åren 1975 och 1977 , sammanfattade på ett träande sätt denna utveckling .
(src)="s62.2"> Tas pirmām kārtām attiecas uz Eiropas vērtību aizsardzību3 un uz
(trg)="s65.2"> Om den europeiska integrationen sade han följande : ” Enligt ett tänkesätt bör man i första
(src)="s63.1"> Eiropas Parlamentārās asamblejas pirmais priekšsēdētājs bija Robērs Šūmans .
(trg)="s66.1"> Det framgick snart att EKSG : s möjligheter var alltför begränsade för att hantera den nya tidens utmaningar .
(src)="s63.2"> Savā uzrunā viņš aplie-cināja Eiropas Parlamenta gribu veidot “ kopīgas domāšanas ” kultūru , ko viņš raksturoja šādi : “ Politisko grupu veidošanās likusi kopsapulcei jau pirms pirmās sēdes sākt veidot eiropeiskās kopības izjūtu , kura būtu pārāka par jebkādām nacionālajām interesēm . ” līdzsvara panākšanu starp iekšējo konsolidāciju un ārējo atbalstu .
(trg)="s66.2"> De sex grundande medlemmarna undertecknade därför den 25 mars 1957 i Rom fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen ( EEG ) och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen ( Euratom ) .
(src)="s64.1"> Jau 1958. gadā Parlaments apstiprināja , ka cīņai par cil-vēktiesībām ir universāls raksturs , un šādi lika pamatus
(trg)="s66.3"> Den gemensamma församlingen blev den europeiska parlamentariska församlingen och samtidigt de tre gemenskapernas enda församling .
(src)="s65.1"> Politiskās grupas2 arvien bijušas svarīgākie iestādes un tās attīstības dalībnieki .
(trg)="s66.4"> Den sammanträdde för första gången den 19 mars 1958 och hade enbart en rådgivande funktion .
(src)="s66.2"> Sk. brošūru “ Politiskās grupas ” .
(trg)="s67.2"> Se broschyren ” Politiska grupper ” .
(src)="s70.1"> turpmākai politiskai virzībai Savienībā , deva tai svarīgus attīstības impulsus un iezīmēja ceļu , kurš sniedzās pāri līdz šim tikai saimniecisku interešu noteiktajām Kopienu robežām .
(trg)="s70.1"> hand tjäna människan och sedan fosterlandet , enligt ett annat är dock fosterlandet viktigare än människan .
(trg)="s70.2"> Enligt min uppfattning förenar arbetet i Europas tjänst dessa två tänkesätt , eftersom det på ett balanserat sätt tar hänsyn till både människan och fosterlandet . ”
(src)="s71.1"> Šādi Parlaments solidarizējās arī ar tām Eiropas tautām , kurām bija jādzīvo diktatūras apstākļos .
(src)="s71.2"> Tā 1961. gadā Parlaments nosodīja Berlīnes mūra būvniecību .
(trg)="s71.1"> Vidare stödde parlamentet folken i Central- och Östeuropa i deras frihetskamp och under de dramatiska händelserna i de länder som stod under sovjetiskt iny-tande fram till murens fall 1989 .
(src)="s72.1"> Arī iekšpolitiski Parlaments aktīvi strādājis visdažādā-kajās jomās .
(trg)="s72.1"> Strävan efter en hållbar jämvikt har alltid stått i centrum för parlamentets arbete .
(src)="s72.2"> Te jāpiemin cīņa pret rasismu , ksenofo-biju un antisemītismu , cīņa pret terorismu , vienlaikus nodrošinot personīgās brīvības ievērošanu , kā arī cīņa par dzimumu vienlīdzību .
(src)="s72.3"> Visi šie centieni vērsti uz to , lai aizsargātu un nostiprinātu pamattiesības .
(trg)="s72.2"> Detta gäller framför allt arbetet med att försvara de europeiska värdena3 och skapa balans mellan inre konsolidering och stöd utifrån .
(src)="s72.4"> Pateicoties Eiropas Parlamenta neatlaidībai , šajās jomās daudz sa sniegts .
(trg)="s73.1"> Sedan 1988 har Europaparlamentet delat ut Sacharovpriset för tankefrihet .
(src)="s72.5"> Tā 2007. gada oktobrī Lisabonas līgumā izdevās iekļaut Pamattiesību hartu , kura nodrošina mūsu pilsoņu aizsardzību .
(trg)="s73.2"> Alla pristagare , däribland Nelson Mandela , Alexander Dubček , Aung San Suu Kyi och Aljaksandr Milinkevitj , har uppskattat parlamentets stöd för deras frihetskamp .
(src)="s72.7"> 2007. gada 12. decembrī Strasbūrā šo hartu svinīgi pasludināja un kopīgi parakstīja Eiropas Parlamenta priekšsēdētājs , Eiropas Padomes priekšsēdētājs un Eiropas Komisijas priekšsēdētājs .
(src)="s72.8"> Līdz ar Lisabonas līgumu tā iegūst juridisku spēku .
(trg)="s74.1"> Det var också Europaparlamentet som under många år insisterade på att man i alla Europeiska gemenskapens och senare Europeiska unionens samarbetsavtal med tredjeländer skulle införa en människorättsklausul .
(src)="s73.1"> Tāpat Parlaments atbalstīja Viduseiropas un Austrumeiropas tautas to brīvības cīņā un arī dramatiskajos notikumos , kas risinājās padomju ietekmes zonā līdz pat Berlīnes mūra krišanai 1989. gadā .
(src)="s73.2"> Parlaments arvien pilnībā bijis arī Spānijas , Portugāles un Grieķijas demokrātisko kustību pusē un palīdzējis tām uzturēt cerību .
(trg)="s75.1"> Redan 1958 bekräftade parlamentet att kampen för de mänskliga rättigheterna måste föras universellt , och föregrep på så sätt unionens kommande politiska inriktning , gav gemenskapen viktiga impulser och trädde utanför gemenskapernas uteslutande ekonomiska samarbete .
(src)="s74.1"> Vēlme panākt līdzsvaru ir pamatā arī Eiropas Parlamenta centieniem paplašināt savas pilnvaras .
(src)="s74.2"> Tas nav pašmērķis , bet līdzeklis , kā labāk strādāt iedzīvotāju labā .
(trg)="s76.1"> I denna anda visade parlamentet sin solidaritet med de folk i Europa som var tvungna att leva under diktatur och fördömde följaktligen uppförandet av Berlinmuren i augusti 1961 .
(src)="s75.1"> Kopš 1988. gada Eiropas Parlaments pasniedz Saharova balvu par domas brīvību .
(trg)="s77.1"> Också inom den inre politiken var parlamentet aktivt på många områden .
(src)="s75.2"> Visi balvas saņēmēji , piemēram , Nelsons Mandela , Aleksandrs Dubčeks , Aunga San Sū Kuai un Aleksandrs Milinkēvičs , allaž guvuši Parlamenta atbalstu savā cīņā par brīvību .
(trg)="s77.2"> Till dessa hör kampen mot rasism , främlingsentlighet och antisemitism , kampen mot terrorism med respekt för de personliga friheterna och kampen för jämställdhet mellan kvinnor och män .
(src)="s80.1"> iedomājama un nav iespējams pārvarēt pastāvošās atšķirības .
(trg)="s81.1"> Efter en lång och hård kamp blev Europaparlamentet i mitten av sjuttiotalet budgetmyndighet vid sidan om ministerrådet .
(src)="s81.1"> Pašlaik Eiropas Parlaments rūpējas , lai Eiropas Savienības budžets4tiktu veidots tā , lai būtu iespējams
(trg)="s81.2"> Parlamentet håller fast vid sin princip om att Europeiska unionen måste förfoga över en tillräcklig budget för att kunna uppfylla sina mål .
(src)="s82.1"> Attiecībā uz budžetu Parlaments pakāpeniski spējis paplašināt savas pilnvaras .
(trg)="s82.1"> get från oktober 2007 kunde man sålunda befästa en stadga om de grundläggande rättigheterna som erbjuder våra medborgare skydd .
(src)="s82.2"> Jau 1958. gadā tas vērsa uzmanību uz “ demokrātijas decītu ” šajā jomā , jo lēmumus par Eiropas budžetu pieņēma dalībvalstis , neiesaistot valstu parlamentus .
(trg)="s82.2"> Stadgan är lika bindande för medlemsstaterna och de europeiska institutionerna , med undantag för Storbritannien och Polen .
(src)="s84.1"> Budžeta pilnvaras Eiropas Parlaments izmantojis arī kā sviru , lai dažādos līgumos arvien no jauna paplašinātu savas likumdevēja tiesības.5
(trg)="s83.1"> Strävan efter jämvikt kan också skönjas i Europaparlamentets ansträngningar för att öka sitt inytande .
(trg)="s83.2"> Detta är dock inget självändamål , utan syftar till att tjäna medborgarnas intressen .
(src)="s85.1"> Pēc ilgas un sīkstas spēkošanās septiņdesmito gadu vidū Eiropas Parlaments kļuva par budžeta lēmējie-stādi kopā ar Eiropas Savienības Padomi .
(trg)="s84.1"> Ursprungligen användes budgeten främst till att finansiera den gemensamma jordbrukspolitiken .
(src)="s85.2"> Kopš tā laika Parlaments negrozāmi turējies pie principa , ka Savienībai jābūt pietiekamiem līdzekļiem , lai īstenotu savus mērķus .
(trg)="s84.2"> Meningen var att säkra jordbrukets självständighet och oberoende i Europeiska gemenskaperna .
(src)="s85.3"> Lai to panāktu , Parlaments izmantojis visas iespējas , piemēram , 1980. gadā tas pirmo reizi noraidīja Kopienas budžetu .
(trg)="s84.3"> Stegvis har Europaparlamentet arbetat för att pengarna till andra verksamhetsområden ska fördelas till de olika länderna och regionerna på grundval av solidaritetsprincipen .
(src)="s86.1"> Vēl 1958. gadā Parlaments bija tikai padomdevēja asambleja , bet līdz ar Lisabonas līguma stāšanos spēkā tas kļūst par Padomei līdzvērtīgu likumdevēju gandrīz pilnīgi visās jomās .
(trg)="s85.1"> Liksom i samband med de mänskliga rättigheterna har Europaparlamentet haft förmågan att förutse händelseutvecklingen och har arbetat för en balans mellan nationella och europeiska synsätt .
(src)="s87.1"> Eiropas Parlaments izmanto savas likumdošanas pilnvaras , lai cilvēku ikdienas dzīvi padarītu vieglāku .
(trg)="s86.1"> Parlamentet försvarade också denna princip i förhandlingarna med de tio medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen i maj 2004 .
(src)="s89.1"> Sākotnēji no budžeta galvenokārt finansēja kopējo lauksaimniecības politiku .
(trg)="s87.1"> När det gäller budgetfrågor har parlamentet lyckats öka sitt inytande successivt .
(src)="s89.3"> Taču Eiropas Parlaments pakāpeniski sāka pieprasīt , lai līdzekļi tiktu izmantoti arī citiem mērķiem dažādās valstīs un reģionos , balstoties uz solidaritātes principu .
(trg)="s87.2"> Redan 1958 påpekade parlamentet att det förelåg ett ” demokratiskt underskott ” , eftersom medlemsstaterna fattade beslut om gemenskapernas budget utan att höra de nationella parlamenten .
(src)="s93.1"> Eiropas Parlaments šo svarīgo ieguldījumu varēja sniegt tāpēc , ka Parlaments paplašināšanos progno-zēja un bija tai sagatavojies .
(trg)="s90.1"> I dag ser parlamentet till att unionens budget4utformas så att man kan tackla dagens utmaningar .
(src)="s93.2"> Tāpēc ar pilnām tiesībām varam lepoties ar paveikto .
(trg)="s91.1"> Genom att skydda miljön och särskilt genom att bekämpa klimatförändringarna samt genom att utveckla ny teknik och främja en säker och bred tillgång till kunskap kan EU uppfylla sina internationella åtaganden .
(src)="s94.1"> minēt tikai dažus , kam ir lielākā simboliskā nozīme .
(trg)="s92.1"> Av dessa skulle jag här vilja lyfta fram de som haft det största symbolvärdet .
(src)="s94.2"> Šādi lēmumi ir , piemēram , tarifu samazināšana par ienākošajiem un izejošajiem mobilo telefonu zva-niem ārzemēs , “ melnā saraksta ” izveide par lidsa-biedrībām , kuras neievēro drošības prasības un tāpēc nedrīkst ielidot ES gaisa telpā , vai arī aizliegums izmantot kancerogēnas vielas rotaļlietu ražošanā .
(trg)="s92.2"> Hit hör till exempel sänkningen av kostnaderna för ingående och utgående mobilsamtal i utlandet , upprättandet av en svartlista över flygbolag som inte uppfyller säkerhetsnormerna och som därför inte får utnyttja EU : s luftrum samt förbudet mot cancerframkallande ämnen i leksaker .
(src)="s95.1"> Pēc 2004. gada paplašināšanās ES ir principiāli jaunā likumdošanas situācijā .
(trg)="s94.1"> Sedan utvidgningen 2004 benner sig EU i en i grunden förändrad situation också med avseende på lagstiftningsförfarandena .
(src)="s95.2"> Eiropas Savienības Padomē kļūst arvien grūtāk rast kompromisu starp 27 dalībvalstīm .
(trg)="s94.2"> Det blir allt svårare för ministerrådet att nå kompromisser mellan 27 medlemsstater .
(src)="s96.1"> Pēc Berlīnes mūra krišanas Eiropas Parlaments jau 1991. gadā ielūdza Bundestāga ieceltos novērotājus no jaunajām federālajām zemēm , lai sekmētu bijušās VDR iedzīvotāju integrāciju ES .
(trg)="s95.1"> Medan parlamentet 1958 endast var en rådgivande församling kommer det när Lissabonfördraget träder i kraft att bli en likvärdig lagstiftare vid sidan om rådet i nästan 100 procent av lagstiftningsärendena .
(src)="s96.3"> Process izrādījās ļoti veiksmīgs , jo tā viņi iespējami drīz varēja iepazīties ar darbu mūsu iestādē un Eiropas Savienībā kopumā .
(trg)="s96.1"> Så var fallet framför allt med två viktiga projekt , nämligen tjänstedirektivet6och kemikalieförordningen
(src)="s97.2"> Šajos gadījumos tieši Eiropas Parlamentā izdevās panākt vajadzīgo kompromisu un nodrošināt šo tiesību aktu pieņemšanu .
(trg)="s97.2"> Här var det slutligen Europaparlamentet som lyckades skapa en kompromiss som gjorde det möjligt att anta dessa två rättsakter .
(src)="s98.1"> Kompromiss bija iespējams tāpēc , ka valstu un politiskās atšķirības tika pārvarētas Eiropas kopējo interešu vārdā .
(trg)="s98.1"> Europaparlamentet använder sitt inytande över lagstiftningen för att göra vardagen enklare för medborgarna .
(trg)="s98.2"> Med detta mål i sikte har många beslut fattats .
(src)="s99.2"> Liberalizācija attiecībā uz tiem pakalpojumiem , kurus sniedz citā dalībvalstī , ievērojot tajā pastāvošās darba tiesības .
(trg)="s99.2"> Liberalisering av tjänster som erbjuds av en tjänsteleverantör från en annan medlemsstat , under iakttagande av arbetslagstiftningen i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls .
(src)="s100.5"> Līdz ar to mūsu jaunie kolēģi jau no paplašināšanās pirmās dienas bija pilnībā iesaistīti Parlamenta darbā .
(trg)="s100.2"> Gemenskapsbudgeten för 2008 uppgår till 129 miljarder euro , vilket motsvarar 1,03 procent av unionens bruttonationalinkomst .
(src)="s101.2"> Stingrāka ķīmisko vielu kontrole attiecībā uz iespējamo kaitējumu cilvēka veselībai .
(trg)="s101.2"> Strängare kontroller av kemikalier med avseende på eventuella risker för människors hälsa .
(src)="s104.1"> Šai saprašanās kultūrai ir būtiska nozīme , lai Eiropas Parlamentā varētu panākt politiski nepieciešamus kompromisus , piemēram , attiecībā uz jau minēto Pakalpojumu direktīvu un Ķimikāliju regulu .
(trg)="s105.1"> Kompromissen kunde nås tack vare att nationella och politiska meningsskiljaktigheter lades åt sidan till förmån för det gemensamma europeiska intresset .
(src)="s105.2"> Ārējo attiecību jomā Parlamenta priekšsēdētājs ociālo vizīšu laikā pauž Parlamenta viedokli saviem sarunu partneriem .
(trg)="s106.1"> Alla observatörer var ledamöter i respektive lands nationella parlament .
(src)="s105.3"> Kopā ar kolēģiem no Vidusjūras valstīm Eiropas Parlamenta priekšsēdētājs vada Eiropas un Vidusjūras reģiona valstu parlamentārās asamblejas darbu .
(trg)="s106.2"> De integrerades i de politiska grupperna och fick möjlighet att bekanta sig med parlamentets arbetsmetoder .
(src)="s105.4"> Viņš piedalās arī G8 grupas valstu parlamentu priekšsēdētāju sanāksmes darbā .
(trg)="s106.3"> På så sätt var våra nya kolleger redan från första dagen efter utvidgningen fullt integrerade i parlamentets arbete .
(src)="s106.1"> Kopīgs ikdienas darbs , ko Parlamentā veic cilvēki ar dažādiem politiskiem un kultūras uzskatiem un pastāvīga domu apmaiņa jau kopš 1958. gada ir Eiropas Parlamenta īpašā pazīme un bagātība .
(trg)="s107.1"> Europaparlamentet kunde ge detta viktiga bidrag eftersom det hade förutsett utvidgningen inom parlamentet och förberett sig på de nya omständigheterna , och det kan med fog vara stolt över sitt arbete på den här fronten .
(src)="s107.1"> Ikviens no Parlamenta priekšsēdētājiem devis savu ieguldījumu iestādes attīstībā .
(trg)="s108.1"> Sist men inte minst gjorde denna kultur av samförstånd det möjligt för Europaparlamentet att nå politiskt nödvändiga kompromisser bland annat i samband med tjänstedirektivet och kemikalieförordningen .
(src)="s107.2"> Viņi iedvesmo-juši diskusijas , bijuši vidutāji Parlamenta iekšienē , pārstāvējuši to gan pašā Eiropas Savienībā , gan ārpus tās un arvien centušies tuvināties cilvēkiem .
(trg)="s109.1"> Det gemensamma dagliga samarbetet i parlamentet mellan människor av olika politisk och kulturell bakgrund samt det ständiga utbytet av erfarenheter har sedan 1958 varit berikande och utmärkande för Europaparlamentet .
(src)="s108.1"> Par vienu no svarīgākajiem sava amata laika uzde-vumiem uzskatu Eiropas Savienības vērtību popu-larizēšanu gan tās ietvaros , gan ārpus tās , kā arī starpkultūru dialoga veicināšanu , jo īpaši attiecībās ar mūsu part neriem arābu islāma pasaulē .
(trg)="s110.1"> Redan 1991 , efter Berlinmurens fall , bjöd Europaparlamentet in observatörer från de nya förbundsländerna som utsetts av förbundsdagen , i syfte att främja integrationen i EU av medborgare från före detta DDR .
(src)="s108.3"> Jo tikai dialogā starp kultūrām varam īstenot mūsu kopīgās vērtības — brīvību , demokrātiju , cilvēktiesī-bas , tiesisku valsti un jo īpaši — ilgstošu mieru .
(trg)="s110.3"> Detta visade sig vara en framgång eftersom de på så sätt snabbare kunde bekanta sig med parlamentets arbetssätt och med Europeiska unionen i sin helhet .
(src)="s110.1"> Parlamenta pieaugusī nozīme atspoguļojas arī priekšsēdētāja amata nozīmē un pienākumos .
(src)="s110.2"> Gadu gaitā izveidojusies kārtība , ka Parlamenta priekšsēdētāju regulāri ielūdz uzrunāt valstu un valdību vadītājus Eiropadomes sanāksmju ievadā , un šajā runā iepazīstināt ar Parlamenta viedokli svarīgākajos sanāksmes dienas kārtības jautājumos .
(trg)="s112.1"> Denna goda erfarenhet upprepades vid två senare tillfällen : under förberedelserna inför de tio nya medlemsstaternas anslutning till EU fanns observatörer i parlamentet från maj 2003 fram till utvidgningen den 1 maj 2004 , och likaså var observatörer närvarande från september 2005 till december 2006 för att förbereda Bulgariens och Rumäniens anslutning .
(src)="s110.3"> Parlamenta priekšsēdētājs kopā ar Padomes priekšsēdētāju
(trg)="s113.1"> Parlamentets ökade inytande återspeglas också i talmannens betydelse och uppgifter . Under årens
(src)="s119.1"> Eiropas Parlamenta priekšsēdētāju portretu galerija ( kopš 1958. gada )
(trg)="s127.1"> Porträttgalleri över Europaparlamentets talmän sedan 1958
(src)="s123.1"> Eiropas Parlamenta
(trg)="s131.1"> Porträttgalleri över
(src)="s125.1"> ROBĒRS ŠŪMANSPRIEKŠSĒDĒTĀJS NO 1958 .
(trg)="s133.1"> Europaparlamentets talmän sedan 1958
(src)="s126.1"> HANSS FURLERSPRIEKŠSĒDĒTĀJS NO 1960 .
(trg)="s134.1"> ROBERT SCHUMANTALMAN FRÅN MARS 1958 TILL MARS 1960
(src)="s126.2"> GADA MARTA LĪDZ 1962 .
(src)="s126.3"> GADA MARTAM
(trg)="s135.1"> HANS FURLERTALMAN MARS 1960 TILL MARS 1962
(src)="s127.1"> EIROPAS PARLAMENTA PRIEKŠSĒDĒTĀJI LĪDZ TIEŠAJĀM VĒLĒŠANĀM
(trg)="s136.1"> EUROPAPARLAMENTETS TALMÄN FÖRE INFÖRANDET AV ALLMÄNNA DIREKTA VAL
(src)="s143.1"> GAETĀNO MARTĪNOPRIEKŠSĒDĒTĀJS NO 1962 .
(trg)="s152.1"> GAETANO MARTINOTALMAN FRÅN MARS 1962 TILL MARS 1964